Han förutspådde finanskraschen

Efter lånefesten hette en svensk rapport som förutspådde konsekvenserna av vidlyftig utlåning i USA. Magnus Kempe och Bernhard Lüthi vid konsultföretaget Kairos Future skrev den i början av 2006.

”Alla kurvor pekar uppåt, tillväxten tilltar exporten går fint, räntan och inflationen hålls nere, det är bara arbetslösheten som är svagheten (…) Men sitter vi på en tickande bomb? Går ekonomin på konstgjord andning där stigande tillgångspriser är blåsbälgen som blåser syre på en brasa där veden håller på att ta slut.”

Så står det under rubriken Den strålande ekonomin. Texten fortsätter:

”Situationen i USA ser alarmerande ut och händer något där så påverkar det hela världen. Att justeringen kommer är det ingen tvekan om, frågan är bara när.”

– I den rapporten hade vi så rätt, säger Magnus Kempe.

Det var i samband med att han själv pluggade på universitetet Stern School of Business i New York 1998 som han fick upp ögonen för komplexiteten i de amerikanska bostadslånen.

– Jag förstod att bolånemarknaden både var extremt stor och avancerad. Det fanns många olika typer av värdepapper, olika typer av mortgage backed securities. På en av kurserna gick vi igenom vilka spekulationer som gjort att LTCM Long Term Capital Management gick överstyr. Sen i Sverige föreläste jag om det. Bland annat på Rotary.

– En av deltagarna sa efteråt: Du förklarade inte så att vi förstod men så att vi förstod varför vi inte förstår.

Magnus Kempe påpekar att många förutspådde en överhettning.

– Alla tecken på en bubbla fanns ju där. I Sverige ifrågasätter man när bankerna inte kräver amortering eller avbetalning på 40 år. I USA så betalade man mindre i ränta än räntesatsen och ökade på lånet varje månad.

Magnus Kempe säger att det är som när det lanseras fonder för barn, när man uttömt alla målgrupper.

– Frågan är när det kraschar. Det är ju samma sak med it-bubblan, det går att förutse men frågan är när man ska dra sig ur.

Fördelen med rapporten var att den gjordes i egen regi och inte åt någon enskild kund.

– Vi undersökte vad som skulle hända eftersom många tyckte att bankerna började bli vidlyftiga i sin utlåning, blev mer offensiva med blanco-krediter. När vi gjorde detta i egen regi kunde vi vara friare och säga: Det ser riktigt dystert ut för USA.

Magnus Kempe menar att tidiga analyser borde ha följts upp bättre. Man hade inga ’early warnings´ som: Nu måste vi följa upp bostadspriserna i USA. Istället blandade låneinstituten in hoppet i analysen. Och tittade på Sverige och Norden därför att man hade bättre kunskap om den marknaden.

– Frågan är varför man tror på amerikanska experter som uttalar sig om att bostadspriserna nu sjunkit med 4 procent och kommer att sjunka med 7 procent till? På vilken annan marknad skulle man gå på en sådan exakthet i bedömningen?

En annan frågeställning i rapporten var om Sverige skulle gå samma väg till mötes där huvudtrenden är att konsumera först, betala sedan.

Slutsatsen var att det behövdes tuffa regleringar eller ett ordentligt avbräck i ekonomin innan lånefesten skulle ta slut. De kom fram till att fallet skulle starta i USA och leda till en ny ekonomisk världsordning eftersom den amerikanska marknaden är så stor.

– Vi sa ju redan då att den här utvecklingen med ökad skuldsättning kommer att fortsätta tills vi får ordentlig krasch, säger Magnus Kempe.

– Än idag så frågar sig många om vi kommer att ha en kreditbubbla i Sverige – men som vi skrev i rapporten är den utvecklingen borta för en tid. Bankerna lånar ju inte ut några pengar. Det är ett nytt paradigm.

Magnus Kempe fortsätter:

– Problemet är inte att bostadspriserna ska falla eller att konsumenterna inte kan betala. Problemet är förtroendet för motparterna på markanden och att likviditeten sugs upp globalt.

Har svenska banker lärt sig av det som händer i USA?

– På kort tid har USA:s bankkarta ritats om totalt. De fem största investmentbankerna finns inte kvar. De två som klarade sig ända tills nu valde att registrera sig som vanliga banker. De som analyserar markanden har lärt sig väldigt mycket men många hade nog velat lära sig mer lite tidigare.