Guldstrand och Ramberg på högränteäventyr

Sedan den 10 december sitter tidigare Eniro-chefen, och grundaren till GKL Growth Capital, Lars Guldstrand samt advokat Fredrik Ramberg i Mineral Invests styrelse. De båda är invalda som företrädare för Amarant Mining Ltd som är ny storägare i bolaget sedan en månad tillbaka.

Totalt har Amarant givit löften om investeringar och lån på 15 miljoner dollar. I ett första skede har 5 miljoner dollar tillförts Mineral Invest genom övertagna dotterbolaget Ghana Gold.

Amarant stängde, enligt egna uppgifter, en konvertibelemission på 500 miljoner kronor under sommaren. Dessa pengar har dock inte använts för investeringen i Mineral Invest.

Realtid.se kan berätta att kapitalet istället kommer från ett brygglån som Amarant bland annat fått från svenska privatpersoner. Mot löfte om 15 procents ränta har totalt 40 miljoner kronor lånats upp. Pengarna ska återbetalas i juli 2013.

Amarant har också pantsatt delar av sitt innehav i Mineral Invest som säkerhet för långivarna. Kan inte Amarant återbetala brygglånet i sin helhet i juli nästa år tillfaller aktierna långivarna. Säkerheten i aktier uppgår till tre gånger utlånat belopp, enligt de dokument som Realtid.se tagit del av.

Sonja Catani, som är talesperson för Amarant, bekräftar att brygglånet använts för att finansiera investeringen i Mineral Invest. Hon meddelar också att Amarants ägare står i begrepp att skjuta till nytt kapital och på olika sätt stärka Amarants finansiella position inom en snar framtid.

Sent på onsdagen, under slutförandet av denna artikel, kom beskedet att Amarants ägare går i med 250 miljoner kronor i ny finansiering. Merparten av pengarna sägs komma från Amarant Finance, ett tidigare okänt bolag i sfären. Enligt Amarant ska pengarna användas till att återbetala en del skulder samtidigt som rörelsekapitalet stärks. Frågan som infinner sig är givetvis varför Amarant tvingas ta upp lån mot 15 procents ränta om hundratals miljoner kort därefter visar sig finnas tillgängliga från ägarna?

Enligt Sonja Catani pågår inga andra finansieringsrundor kring Amarant just nu. Men enligt vad Realtid.se erfar fortsatte högräntelånet att marknadsföras mot svenskar så sent som denna vecka. Det sker bland annat genom Jool Capital Partner i Göteborg. När Realtid.se kontaktar Jool om en investering med koppling till Amarant hänvisas vi till en medarbetare som kan berätta mer om denna ”private placement”. När vi senare når personen i fråga vill han dock inte kännas vid något erbjudande.

I det aktuella erbjudandet ska säkerheten i Mineral Invest-aktier ha bytts ut mot aktier i Oslobörs-listade IGE där Amarant också gått in som största ägare.

Ständig kapitaljakt

En genomgång av bolagen och personerna kring Amarant och GKL Growth Capital visar att det inte är första gången som pengar tas in på liknande sätt. Faktum är att bolagssfären de senaste åren har marknadsfört investeringserbjudanden värda långt över 1 miljard kronor (se faktaruta). Det är dock oklart exakt hur mycket pengar bolagen faktiskt fått in.

Erbjudandena marknadsförs generellt som private placements vilket gör att informationskraven är begränsade. Friskrivningarna är också många samtidigt som avkastningsmöjligheterna som regel beskrivs som mycket goda.

Svenska GKL Growth Capital är ett centralt bolag i sammanhanget. GKL grundades 2007 av Lars Guldstrand, Karl-Magnus Karlsson och Peter Lindh. I ledningen ingår idag också Roger Hassanov, Lennart Bernard och Fredrik Ramberg. GKL beskrevs till en början som en private equity-liknande fond men har numera formen av ett investmentbolag.

Enligt GKL:s årdredovisningar har bolaget haft tillgång till en ramfinansiering på 750 miljoner kronor kontant från en grupp investerare. Trots att hela finansieringen inte var utnyttjad valde bolaget att ge ut en konvertibel under 2011. Maximalt belopp var 150 miljoner kronor. Av bolagets senaste årsredovisning att döma uppgår konvertibelskulden till 27,4 miljoner kronor.

Ett av GKL:s portföljbolag är Centum Holdings som är moderbolag i en grupp av bolag som är verksamma inom marknadsföring och distribution av investeringsprodukter. Centum-gruppen har även kopplingar på ägar- eller personnivå till bolag som Nordisk Kapitalförvaltning, Jool Capital Partner och Hennig-Nicholls.

Centum kapitalförvaltning heter idag Stellum kapitalförvaltning och har precis gått ihop med Hennig-Nicholls. Stockholmskontoret finns på samma adress som GKL:s kontor.

Dessa bolag har hjälpt till att marknadsföra GKL/Amarants investeringserbjudanden på den svenska marknaden. Nordisk Kapitalförvaltning gjorde det på ett sätt som fick Finansinspektionen att dra in tillståndet i maj i år men mer om det senare.

Doldisen

En central person lite utanför de formella positionerna är Johan Ulander, finlandssvensk med bas i Dubai och kanske mest känd som pojkvän till svenska dressyrryttarinnan Minna Telde.

Johan Ulander har direkt eller via bolag varit delägare i GKL de senaste åren och står för en stor del av affärsflödet kring Amarant/GKL. På sin Linkedin-sida beskrivs han som grundare och/eller ägare till bolagen Amarant Mining, Equatorial Forest, Alluvia Mining och Ducom DMCC.

Amarant Mining kan beskrivas som gruppens moderbolag när det gäller affärer inom gruv- och råvarubranschen. Equatorial Forest är ett svenskt skogsbolag med tillgångar i Demokratiska republiken Kongo där Fredrik Ramberg och Peter Lindh i somras gick in i styrelsen med avsikt att nå en notering av bolaget.

Alluvia Mining kontrollerar en rad gruvtillgångar främst i Nord- och Sydamerika som gruppen samlat på sig de senaste åren. Alluvia har under hösten marknadsfört en konvertibelemission om 150 miljoner dollar samtidigt som närstående Conventus Commodities Minerals & Mining Ltd i ett annat erbjudande sålt delar av sitt aktiennehav i Alluvia.

Conventus Commodities Minerals & Mining Ltd har affärskopplingar till Johan Ulander och GKL. Ulander står också som ägare till ett bolag som heter Conventus Ltd.

Conventus Commodities Minerals & Mining Ltd och distributions- och handelsbolaget Ducom DMCC har båda finansierats via obligationsprodukten Contender som sålts i Sverige under 2010 och 201 med en räntenivå på 12 procent.

Totalt fyra Ltd-bolag (Contender HY1-4) har satts upp för att låna in pengar som sedan förts över till Conventus och Ducom. I erbjudandena till investerarna lämnades aktier i GKL Growth Capital som säkerhet.

Ändrade planer

Conventus Commodities Minerals & Mining Ltd viktigaste tillgång var en platina-gruva i Alaska, Platinum Creek Mine. Denna har senare placerats som en tillgång i Alluvia och beskrevs så sent som i Alluvias investeringserbjudanden från i höstas som en central fyndighet för bolaget.

Kort efter att Arto Kuusinen (för övrigt en mångårig bekant till Johan Ulander) gått in som vd i Amarant/Alluvia i november kom dock det överraskande beskedet att Alluvia överger Alaska-verksamheten då den inte längre anses vara ekonomiskt försvarbar att driva vidare.

Förändringar i bolagsstrukturer, bolagsnamn och prognoser är ett återkommande inslag i sfärens affärer. Ett exempel är Amarant Mining som lämnat olika prognoser till investerare i samband med den konvertibelemission som saluförts 2011 och 2012. I de investeringserbjudanden som Realtid.se tagit del av har omsättnings- och resultatprognosen för 2011-2014 justerats ner kraftigt trots att det var samma obligationsserie som såldes. I den första prognosen anges en omsättning på över 100 miljoner dollar för 2012, i den andra har denna siffra skrivits ner till cirka 40 miljoner dollar (se grafik nedan).

Flera av bolagen har också talat om listningar på First North eller Londonbörsens motsvarighet AIM, hittills utan resultat. Istället handlas flera av sfärens aktier och obligationer/konvertibler nu via Mangoldlistan och Bequoted. Mineral Invest har också talat om ett byte från Aktietorget till First North men inte heller där har något hänt ännu.

Enligt tidigare informationsmaterial från Amarant Mining siktar bolaget på en notering senast 2014. Idag verkar istället strategin vara att Amarant ska förbli privatägt.

Ett annat exempel på de föränderliga affärerna gäller GKL:s portföljinnehav Excelsior Management. GKL gick tidigt in med 55 miljoner kronor i det Duabi-baserade fastighetsbolaget. Detta innehav flyttades senare över till ett innehav i ”Amarant-gruppen” samt ett nystartat bolag med skogstillgångar, enligt årsredovisningen för 2011. Innan dess hade värdet i Excelsior skrivits ned till noll.

I årsredovisningen för 2011 beskrivs också hur GKL påkallat nytt kapital från investerarna på 260 miljoner. Det som tidigare framställts som löften om kontant betalning hade då förvandlats till ”bakomliggande tillgångar i form av malmfyndigheter i Nord- och Sydamerika samt skogstillgångar i Demokratiska Republiken Kongo.”

Denna beskrivning liknar till stor del den verksamhet som idag bedrivs i Amarant/Alluvia samt Equatorial Forest. GKL verkar alltså ha en betydligt mer affärsnära relation till investerarna i bolaget än vad som framkom vid starten.

”Omedelbar värdeökning”

För en utomstående betraktare går det inte att ta miste på Amarant/GKL:s högtflygande planer med en mångfacetterad och global verksamhetsportfölj. Tillgångsvärden för mångmiljardbelopp lyfts fram i de olika investeringserbjudandena.

För Alluvia-aktierna som Conventus/Amarant marknadsförde i Sverige tidigare i år utlovades köparna ”en omedelbar värdeökning om 25 procent vid notering”.

I informationsmaterialet kring Amarants senaste brygglån heter det vidare att enbart Mineral Invests dotterbolag Ghana Gold har uppskattade tillgångar på 90-100 miljoner dollar, alltså långt över den värdering som affären med Mineral Invest gjordes upp på.

Hittills har dock bolagssfären inte bevisat sig när det gäller faktiska intäkter eller avkastning i portföljbolagen. Men med de publika bolagen Mineral Invest, IGE samt löftena om en listning av Alluvia-aktien har Amarant/GKL definitivt flyttat in på den offentliga arenan och bolagen har mycket att bevisa de kommande åren.

Å andra sidan visar Realtid.se:s genomgång av sfärens placeringserbjudanden och affärer inte på någon öppen kritik från investerarhåll så här långt. Precis som i Mineral Invest verkar det i några fall ha varit problem med att få fram utlovat kapital i avtalad tid vid köp av tillgångar men hittills har hela tiden nya lösningar kunnat presenteras.

Kritik

Delar av de försäljningsmetoder som används för att ta in kapital till sfärens bolag har dock kritiserats i skarpa ordalag av Finansinspektionen. Specifikt gäller det Nordisk Kapitalförvaltning och Contender-obligationerna. I maj i år återkallades alltså Nordisk kapitalförvaltnings tillstånd av FI.

Bolaget hette tidigare Centum Placering AB och ingick då i Centum-gruppen som delägs av GKL. Som avvecklingsbolag har bolaget bytt namn till Fiskaregatan XYZ AB.

Enligt Finansinspektionen kom en stor del av intäkterna från försäljning av Contender-obligationerna. FI kritiserade bland annat bolaget för att mörka ersättningen för försäljningen. Förutom 3 procents courtage fick bolaget en kick-back på 5 procent som kunden inte informerades om.

Finansinspektionen ansåg inte heller att kunderna fick rätt bild av risknivån på obligationerna.

”Nordisk Kapitalförvaltning har uppgett till Finansinspektionen att det anser att Contender är en produkt med låg risk. Finansinspektionens bedömning är dock att en investering i Contender är förknippat med hög risk”, skriver FI i sitt beslut och konstaterade också att:

”En avkastning på 12 procent per år är en avkastning som flerfaldigt överstiger avkastningen från en statsobligation och kan inte uppnås utan ett avsevärt risktagande.”

En annan plump i protokollet för Nordisk Kapitalförvaltning var att bolaget sålde en liknande obligationsprodukt åt bolaget HSF Securities som användes för att finansiera utköpet av Nordisk bevakningstjänst från Panaxia. Denna obligation marknadsfördes som en säker investering men långivarna riskerar nu att förlora stora summor efter konkurserna i Panaxia och Nordisk bevakningstjänst vilket Realtid.se tidigare rapporterat om.

En fråga som återstår att besvara fullt ut är var pengarna från HSF-obligationerna egentligen tog vägen.

Fotnot: Artikeln baseras på information från årsredovisningar, bolagens hemsidor och investeringserbjudanden samt ett flertal intervjuer och samtal med personer i och i närheten av sfären.