Guldpriset väntas stiga till 1.500 dollar per uns

– Det som har skett nu är att Indien har köpt 200 ton guld från Internationella Valutafonden.

Det är av fondens totala guldinnehav på 403 ton.

Affären offentliggjordes först i efterhand.

– Och nu säger Indien att de köpt guldet för att de anser att USA:s och Europas ekonomier är knäckta.

– De hänvisar till att penningmängden ökar kraftigt i USA och Europa för att det trycks upp mycket nya pengar, så Indien vill därför diversifiera bort från detta och in i guld.

Enligt Schieldrop har det märkts en tendens sedan länge att asiatiska länder med Kina och Indien i spetsen, och även Ryssland delvis, önskar diversifiera sig så mycket som möjligt – särskilt bort från sitt dollarberoende.

– Nu har vi sett det här stora, tydliga köpet från Indien, och vi räknar med flera motsvarande affärer i dess kölvatten.

IMF:s resterande 203 ton guld är också till salu.

Tänkbara köpare är enligt Schieldrop något lands statliga fond – exempelvis från något oljeland i Persiska Viken.

Men det kan även vara Kina, något annat asiatiskt land, eller även Indien som köper mer med samma motivering.

Innebär detta dödsstöten för dollarn?

– Nej, det är det nog inte, säger Schieldrop.

– Men Indien-affären innebär en väldigt optimistisk signal om att vi lär få motsvarande stora guldinköp gjorda av något annat asiatiskt land.

– Det innebär en väldigt optimistisk ton om vad vi kommer att få se framöver – snarare än att det utgör en dödsstöt i sig för dollarn.

– Det är ett explicit uttryck för att man kan vänta sig fortsatt stora guldinköp från asiatiska länder och kanske Mellanöstern-länder.

Enligt Schieldrop finns nu flera analyser på marknaden med slutsatsen att guldpriset är på väg att gå förbi 1.100 dollar och upp mot 1.200.

– Det finns även flera rapporter och förväntningar på marknaden om att guldpriset kommer att stiga till 1.500 dollar inom en inte alltför lång framtid.

– Det är ett väldigt optimistiskt stämningsläge i väldigt många analyser på marknaden, över en relativt nära framtid.

Många pratar enligt Schieldrop om att guldprisets utveckling ger signaler om inflationsförväntningarna i världen.

– Guldet är kanske det instrument som först plockar upp investerares rädsla för inflation.

Paradoxalt nog finns inga tecken på ökad inflationsrädsla i de inflationsskyddade amerikanska statsobligationerna.

– Det finns inget motsvarande uttryck för någon rädsla för inflation i de instrumenten hittills.

– Men det kan ju förändras fort när rädslan för deflation försvinner och oron för den stora penningmängden i systemet tar över.

Är det alltså köpläge i guld nu?

– Det är en väldigt positiv trend för närvarande, vilket understödjs av om asiatiska länder eller länders fonder gör nya storköp.

Ger ni SEB:s kunder rådet att ha guld i portföljen?

– Analytikerna är väldigt eniga om optimismen kring tuldet.

Schieldrop varnar dock för att det är vanligt i kristider att det blir populärt med guld.

– Men när en kris är över, så rör sig investerare bort från guld och över till riskablare tillgångar som då väntas ge högre avkastning.

– Det är en situation som vi kanske kan se i samband med den här krisen, att i det ögonblick som ekonomin blir bättre, så ökar riskaptiten, och investerare byter till andra investeringsalternativ som de tycker är bättre.

Det räcker med att räntenivån börjar stiga, så blir andra investeringsalternativ än guld mer attraktiva berättar Schieldrop.

– Då söker sig investerare bort från guld till andra tillgångsklasser.

– Så det kan alltså komma en eventuell tillbakagångt för guldpriset.

– Det är ett möjligt scenario.

– Det är en vanlig utveckling med samma förutsättningar.

Schieldrop pekar dock på att den här krisen har varit ”exceptionell”.

– Det har inte liknat någon annan kris i historien.

Särskilt pekar Schieldrop där på att penningmängden har ökat så kraftigt i USA och andra länder.

– Men ett vanligt mönster som kan uppstå är att om USA kanske börjar höja sin styrränta mer än andra länder, så stärks dollarn, och guldpriset börjar sjunka mätt i dollar.

– Det är högst möjligt.

– Men nu bör man ha i åtanke det speciella med nuvarande situation, och med att det har tryckts upp så mycket nya pengar.

På längre sikt tror Schieldrop i vilket fall på att investerare generellt vill ha en viss andel guld i sina portföljer.

– Och det är lätt att investera i guld nuförtiden med så kallade ”ETF:er” och andra finansiella instrument.

– Särskilt nu med krisen i färskt minne är det många i världen som önskar ha en viss portion guld i portföljen.

Så det finns enligt Schieldrop en stor efterfrågan på guld av privatfinansiella skäl, men alltså även att rika länder önskar fortsätta öka sina guldtillgångar.

– Och med en fortsatt förbättring av välståndet i Asien, kommer även efterfrågan på guld till smycken och liknande att öka under de kommande åren.

– Efterhand som asiaterna får råd med mer och deras BNP-tillväxt fortsätter, får de en efterfrågan på att köpa guldsmycken som vi här i väst.

Det innebär alltså både en fysisk efterfrågan på guld till guldsmycken, en höjd efterfrågan från asiatiska länders centralbanker och fonder, och att folk generellt vill ha en viss allokering av guld i sina finansiella portföljer – vilket inte varit vanligt förrän nu.

– Något annat man kan lägga märke till är att världens centralbanker generellt har sålt av sina guldtillgångar i många år.

– Men nu i år ser det ut som att det blir första året sedan år 1988 som de är nettoköpare.

Schieldrop själv är norrman, och norska centralbanken har dock ännu inte börjat köpa guld.

Inte heller Norges stora statliga oljefond med kapital från utvinningen av de norska oljefyndigheterna.

Hur snabbt tror du guldpriset kan stiga från 1.110 dollar till 1.500?

– Det kan gå mycket snabbt så länge det är en fortsatt stor osäkerhet om hur saker utvecklar sig.

– Får vi en fortsatt trend med försvagad dollar, så lär den fortsatt positiva guldtrenden bestå.

Men om dollarn sjunker och guldpriset stiger så blir det ju ingen förändring totalt sett?

– Nej, kanske inte för svenska investerare.

– Men ett högre guldpris mätt i dollar, brukar i sig leda till en generellt positiv utveckling.

– Även om guldpriset stiger då dollarn faller, så gör det stigande guldpriset det extra intressant för investerare att köpa guld.

Schieldrop jämför med oljepriset som också mäts i dollar, där det ofta exempelvis blir så att om dollarn faller med 0,5 procent så stiger oljepriset med 1 procent.

SEB gör inga officiella prognoser om guldpriset.

– Men många bedömer att priset på relativt kort sikt kan komma upp i 1.200-1.500 dollar.

– Det är omöjligt att säga hur snabbt det kan gå.

– Många är väldigt optimistiska om guldet.

Orsaken är enligt Schieldrop i huvudsak den ekonomiska osäkerheten, att stora länder trycker upp så mycket nya pengar, och osäkerhet om myndigheternas agerande i USA och Europa.

Kan det bli så att det blir en finansiell, spekulativ ”bubbla” för guldpriset?

– Det finns många som har spekulativa positioner i guld.

– Många har investerat med en tro på att guldpriset ska stiga.

Det är investeringar både via derivat och ETF:er.

– Det innebär inte nödvändigtvis att dessa investerare har fel.

– Men det finns alltid en risk för att det kommer en stark motreaktion för guldpriset.

Alltså en påföljande kraftig nedgång för guldpriset.

Guldpriset brukar normalt mätas i dollar per uns, där ett uns motsvarar drygt 30 gram.