Guldbubblan

Leonard Kaplan, vd för Prospector Asset Management i Illinois, jämför guldrallyt under 2000-talet med den förödande IT-bubblan och den omdiskuterade ”bubblan” på fastighetsmarknaden.

– Den här marknaden är väldigt liten och detta kommer att sluta riktigt, riktigt illa. Men vem vet när. Är det slut vid 600 dollar, 800 dollar eller 1 200 dollar? säger han.

Men han är inte oemotsagd bland sina kollegor. Analytiker på Deutsche Bank räknar enligt tidningen Financial Times med att guldet på medellång sikt tar sig upp till 700 dollar per uns i takt med att dollarn börjar försvagas igen.

– Guld är skitbilligt. De risker som råder i världen gör att det för mig verkar otänkbart att en investerare har en global portfölj som inte inkluderar guld, säger Bernard Connolly, global strateg och vd för Banque AIG i London, till Reuters.

I fredags klättrade de mest omsatta guldterminerna – de för junileverans – till 603:10 dollar per uns. Det är den högsta noteringen sedan januari 1981 och kan jämföras med bottennoteringen från 2001 på 255 dollar per uns.

Räknat från november handlar det om en prisökning på 30 procent.

Det relativt höga prisläget gör att det främst är spekulativa krafter som styr marknaden, skriver Financial Times.

Investerare använder guldet för att balansera risker som finns i andra investeringar, som aktier eller räntepapper. Enligt Connolly är det främst inflationsoro och riskerna med USA:s växande underskott i statsbudgeten och handelsbalansen som är pådrivande just nu.

Andra bedömare pekar på det höga prisläget för råolja som en avgörande faktor bakom uppsvinget för alla ädla metaller.

Om det går riktigt snett med inflationen eller USA:s underskott finns det enligt Connolly ingen gräns för hur högt guldpriset kan stiga.

– 1.000 dollar och över det är uppnåeligt, säger han.

Det högsta guldpriset hittills, 850 dollar per uns, registrerades 1980. Justerat för inflation motsvarar det ett pris på 2 200 dollar per uns i dag.

TT