Guld ska locka aktieplacerare

– Vår vision är att göra Nordic Mines till en av de ledande gruvproducenterna i Norden.

Michael Nilsson är vd för bolaget Nordic Mines, ett bolag som – i enlighet med namnet – är ett gruvföretag med inriktning på Norden. I det här fallet betyder det Sverige och Finland, och i inledningsskedet så är det i första hand Finland som gäller.

– Vi har gjort guldprospektering i Laiva i mellersta Finland, och resultaten har varit mycket positiva. Vi planerar att komma igång med själva gruvdriften under 2009, säger Michael Nilsson.

Att leta guld kostar naturligtvis pengar, och därför genomför nu Nordic Mines en nyemission om 125 miljoner kronor. Bolagets aktier skall noteras på listan First North, vilket är OMX´ lista för nordiska tillväxtföretag. Första handelsdag blir den 15 december.

Även om Nordic Mines som bolag bara är drygt ett år gammalt så har de i företagets ledning stor, och ofta lång, erfarenheter av gruvdrift. Gruvnäringen, inte minst när det gäller guld, är en speciell sådan, och Nilsson väljer (naturligtvis) att fokusera på det positiva.

– De initiala investeringskostnaderna är höga, men när produktionen väl kommit igång så är marginalerna stora, säger han.

Bolaget räknar med att i Laiva bryta totalt 4 ton guld per år, viket är mer än dagens totala guldproduktion i hela Finland. Med ett dagsaktuellt guldpris på 140 miljoner kronor per ton så blir det totalt 560 miljoner kronor på ett år. Då de rena produktionskostnaderna ligger kring 200 miljoner kronor för den aktuella volymen, så blir det direkta överskottet från brytningen mellan 300 och 400 miljoner kronor, förutsatt att dagens guldpris står sig.

– En av de stora fördelarna är de begränsade riskerna. Visst finns konkurrenter, men deras verksamhet påverkar ju inte oss. Och det finns alltid avsättning för det guld vi producerar, säger Nilsson, som menar att den i stort sett enda osäkerheten är priset.

– Men om vi tittar på de senaste decenniernas guldpriser så ser vi att vi går runt även med ett pris som motsvarar det allra lägsta. Blir det högre än så blir det naturligtvis ännu bättre.

Det som talar mot en prisfall på guld är att konsumtionen, alltså efterfrågan, av guld de senaste 15 åren varit högre än produktionen. Tillgången av befintligt guld har således minskat.

Sedan går det också att eliminera även osäkerheten vad gäller priset genom att i förväg sälja guldet på termin, vilket förmodligen kommer att bli fallet också här.

– Det blir i så fall ett senare beslut, säger Nilsson.

De initiala investeringskostnaderna däremot är tämligen höga, och att bygga en produktionsanläggning i anslutning till gruvan kommer att kosta cirka 400 miljoner kronor.

– Aktieemissionen, vilken kan komma att följas av fler, samt projektlån är det som skall finansiera de nödvändiga investeringarna i Laiva, säger Nilsson.

Riskerna som är förknippade med gruvnäring är annars initiala. Det finns alltid en risk när det gäller prospektering, alltså att analysera mineralhalten, av ett område. Att erhålla tillstånd för detta är inte gratis, och visar det sig att det aktuella området inte lönar sig för gruvdrift blir det hela en förlustaffär. Nu anser sig Nordic Mines ha en speciell prospekteringsteknik, som gör prospekteringarna effektiva och förhållandevis billiga.

– Det är en teknik som bolagets grundare utvecklade i början av 1980-talet, berättar Nilsson.

Trots detta så finns det ingen garanti att de andra områdena som Nordic Mines har prospekteringsrätter på – två i Sverige och ytterligare två i Finland – är kommersiellt gångbara för gruvdrift.

– Annars är det kanske de politiska riskerna som framförallt förknippas med denna typ av produktion, säger Nilsson.

Nya lagar, främst när det gäller miljö, kan, om inte förhindra produktionen, så i vart fall försvåra och fördyra den.

Även om Sydafrika och andra länder utanför Europa är klart dominerande när det gäller gulbrytning, så är både Sverige och Finland faktiskt relativt stora i ett europeiskt perspektiv. I Sverige produceras 6 ton guld per år, och produktionen är koncentrerad till de norra delarna av landet. I Finland ligger den aktuella produktionen på 3,7 ton per år, men ett flertal nya gruvor är på väg, inklusive den i Laiva, varför det är troligt att produktionen kommer att öka de kommande åren.

Vilka efterfrågar guld?

– Den absolut störst delen, omkring åttio procent, av allt guld som säljs använts till smycken. Därför betyder välståndsutvecklingen mycket för efterfrågan, säger Nilsson, som betonar Asiens snabba välståndsökning som en mycket starkt bidragande faktor till den förhållandevis höga efterfrågan. Guldsmycken i Indien utgör det enskilt största användningsområdet för guld i världen.

Resterande del går till elektronikkomponenter och till tandguld. Guld används också som rena penninginvesteringar och som säkerheter.

– Vår, och även andras bedömning, är att efterfrågan kommer att vara fortsatt stark. Det i kombination med bedömningar om att utbudet inte kommer att öka nämnvärt de närmaste åren gör at det finns skäl att vara optimistisk, säger Nilsson.