Greklands kris värre än befarat

Grekland måste få stödpengar från EU och IMF före 19 maj, säger finansminister Giorgos Papakonstantinou.

Landet kan inte längre vända sig till marknaden, sade han.

Situationen förvärras enligt Papakonstantinou av en ”ohjälpsam” politisk situation i Europa vars budskap präglas av ”brist på tydlighet”.

Samtidigt kan det på nytt bli nödvändigt att revidera siffran över Greklands budgetunderskott för 2009. Den kan komma att landa på över 14 procent av BNP, enligt ministern.

Oron kring Greklands budgetkris tilltog också i eftermiddags. Vid klockan 15.30 hade branschindex för grekiska bankaktier på Atenbörsen rasat med drygt 9 procent. Atenbörsens ledande index sjönk med fem procent, och börser föll runtom i Europa.

Framför allt drabbades storbanker i Paris och London med stor exponering mot grekiska marknaden.

Samtidigt ökade räntegapet mellan grekiska och tyska statsobligationer med samma löptid till nya rekordnivåer, vilket återspeglar marknadens ovilja att ha grekiska statspapper i portföljen. Standard & Poor’s sänkte dessutom Greklands kreditbetyg, vilket pressar upp lånekostnaderna ytterligare.

Räntan på en tvåårig grekisk statsobligation låg på tisdagseftermiddagen 14,4 procentenheter över tyska statspapper med samma löptid, medan gapet mellan de portugisiska och tyska tvåårsräntorna låg på 3,83 procentenheter.

– Tvåårsräntorna har fullständigt exploderat, säger Johan Javéus, chefsstrateg på SEB.

– Även i Portugal, tillägger han.

Marknaden är enligt Javéus rädd för ett läge där lån först inte beviljas till Grekland och i ett senare skede inte heller till Portugal eller Spanien.

– Och om Spanien skulle bli konkursmässigt har man ett allvarligt hot mot hela eurosamarbetet, som är det sista steget i en integrationsprocess som pågått sedan 1950-talet. Det skulle bli ett okontrollerbart scenario, säger Javéus.

Många bedömare befarar att Portugal med stora budgetproblem nu står på tur för att fastna i samma rävsax som Grekland, pressat mellan allt hårdare saneringskrav från utländska långivare och en växande opinion mot åtstramningar på hemmaplan.

Samtidigt utlyste det grekiska fackförbundet GSEE, som organiserar tjänstemän anställda i den privata sektorn, en 24-timmarsstrejk den 5 maj. Tjänstemännen ansluter sig därmed till de offentliganställda inom fackförbundet Adedy, som också planerat en storstrejk till samma datum i protest mot regeringens åtstramningspolitik.

Enligt en talesman för GSEE riskerar regeringens planerade budgetåtstramningar att drabba vanliga greker hårt och fördjupa landets recession.

Tillsammans organiserar GSEE och Adedy omkring 2,5 miljoner greker, vilket motsvarar ungefär hälften av Greklands arbetsföra befolkning.

Storstrejken är den tredje i sitt slag i år mot regeringens åtgärder mot budgetkrisen.