En ny våg av oro för de grekiska statsfinanserna sköljde över Europa under torsdagen.
Grekisk kris sprider ny finansoro


Grekiska bankaktier, vars börsvärden har halverats på några månader, fortsatte tappa höjd. Europeiska storbanker som Société Générale, UBS och Deutsche Bank drogs med nedåt till följd av den stora exponeringen mot budgetkrisen i Aten.
Även de svenska storbankerna föll på Stockholmsbörsen.
Bankoron spred sig efter det att tidningen Financial Times rapporterat om hur grekiska banker utsatts för en bankrusning i januari och februari och nu är i desperat behov av nytt kapital.
Enligt statistik ska sparare under de två månaderna ha plockat ut 10 miljarder euro (970 miljarder kronor) från grekiska banker, vilket motsvarar 4,5 procent av tillgångarna i hela det grekiska banksystemet.
Bankerna ska efter detta ha begärt att få tillgång till vad som finns kvar av det statliga stödpaket till banksektorn som upprättades i samband med finanskrisen 2008.
Samtidigt förklarade Chris Pryce, analytiker på kreditvärderaren Fitch Ratings, i en Reuters-intervju på torsdagen att tiden nu är mogen för Grekland att begära ”kontanter och stöd” från EU och IMF.
– Frågan kan inte skjutas på framtiden längre, sade han.
Han fick mothugg direkt, från Aten, där räntorna på statsobligationer skenade till drygt 4,60 procentenheter högre än räntorna för samma typ av statspapper från Tyskland.
– Skyddsnätet från EU och IMF finns där för att garantera att Grekland inte står ensamt. Vi tror inte att det kommer att bli nödvändigt att ta denna mekanism i bruk, sade en talesman för Greklands regering.
Jean-Claude Trichet, chef för Europeiska centralbanken (ECB), försökte lugna marknaden. Det är enligt Trichet inte aktuellt att Grekland ställer in några betalningar. Och marknaden gör ett misstag om den inte tar de åtaganden som gjorts från euroländernas sida på allvar, förklarade han på en pressträff.





