Greenpeace rasar mot Persson och Stenbeck

Greenpeaces expert Akiko Frid har startat nätverket ”Hej då, GMO!” (www.hejdagmo.se). GMO står här för Genetiskt Modifierade Organismer.

Vad tycker ni om genmodifering?

– Vi är helt emot all GMO och riskerna med att det kan spridas i naturen – särskilt vad gäller träd, berättar hon.

– Släpper man ut genmodifierade träd i naturen kan det få enorma konsekvenser.

– Det går inte att ha någon kontroll över konsekvenserna. Det innebär jättestora risker.

Inte bara Greenpeace utan många miljöorganisationer i världen särskilt i Kanada, är enligt Frid helt emot GMO-träd.

– Vi har tidigare skrivit på sajten om SweTree, säger Akiko Frid.

Greenpeace brukar enligt Frid alltid ta upp sitt motstånd mot GMO-träd när det är internationella miljöförhandlingar.

– För man vet inte vilka miljökonsekvenser det kan leda till, och hur stora de blir. Det är omöjligt att veta i förväg.

– Skogsindustrin har redan stora problem, och träden är så viktiga för vår natur och allt. Så varför ta så stora risker med GMO-träd?

Frid pekar på de stora problem som uppstått i Kanada på grund av GMO-raps.

– De flesta rapsodlare som har använt GMO-raps i början, har fått mycket ångest för att de inte kan återgå till naturlig raps.

Effekten har enligt Frid lett till att de inte längre kunnat fortsätta odla raps över huvud taget.

– De kan använda jorden, men inte fortsätta odla raps längre.

– Så det här innebär inte bara miljökonsekvenser, utan även stora socioekonomiska frågor.

Jordbrukarna i Kanada och USA har enligt Frid odlat jättemycket GMO-produkter de senaste tio åren.

– Men först nu har deras egna intresseorganisationer förstått vilka stora risker det innebär att odla dem.

Det reser enligt Frid frågetecken för effekterna av att släppa ut GMO-träd i naturen.

– Vi vet inte vad för sorts katastrof det kan bli.

Akiko Frid jobbar för att skapa ”GMO-fria zoner”.

– Det är enda sättet att bevara den natur vi har.

Enligt Frid har det blivit stor miljöförstöring i länder som Kanada, USA, Argentina och Mexiko både från kommersiell odling av GMO-produkter och att växterna spridit sig – exempelvis vad gäller majs i Mexiko.

– Svårigheter uppstår för man kan inte se hur mycket GMO som finns i en växt, och det går inte att mäta hur mycket av den som blivit förstörd av GMO-egenskaper.

Det mesta av GMO-skördarna går till djurfoder, och en del till tillsatser i människo-livsmedel.

Kemi- och läkemedelsföretag satsar på GMO, exempelvis tyska Bayer som tagit fram ett ris som blir tåligare för besprutning.

– Och det riset ska sedan användas till mat.

Frid pekar på att kanadensiska bönder som använt GMO-raps är motståndare till det nya GMO-vetet.

– De vet att de exempelvis inte kan sälja vetet till Europa längre om de börjar med GMO-sorter.

Så var det med rapsen.

Greenpeace har inget emot forskning för att förstå vilka egenskaper olika gener påverkar för att hitta sjukdomar, eller att korsa morotssorter.

– Men vi är emot genmanipulation som att exempelvis tillföra fiskgener i potatis.

Och för träd är det extra känsligt enligt Frid.