Goldmanchef tror på Irland

Klockan är kring nio på fredagsmorgonen när Goldman Sachs valutaanalyschef Thomas Stolper, från det brittiska duggregnet, kliver in genom dörrarna på 120 Fleet Street. Investmentbankens huvudkontor kallas i folkmun för ”Daily Express-building” eftersom tidningen huserade där från 1932 till 1989.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Makro som skickas ut varje onsdag.

Att det är Goldman Sachs som sitter i huset i dag är för en utomstående inte lätt att lista ut. Investmentbanken skyltar inte direkt med sin logotype utan verkar räkna med att den som ska dit vet var han ska…

Eftersom den svarta fasaden i art deco-stil är k-märkt får Goldman Sachs inte förändra något utvändigt. För besökaren blir kontrasten slående när man innanför dörrarna möts av en exklusiv, pompös och proper stil i foajén.

Irland är på allas läppar i London City denna fredag. Detta då Irlands finansminister, Brian Lenihan, dagen innan meddelat att det krävs ytterligare kapitalinjektion av skattemedel till landets finanssektor. Den irländska statens slutnota för bankkrisen förväntas bli 45 miljarder euro.

– För närvarande vet vi inte om Irland kommer att behöva extra stöd, särskilt inte efter gårdagens annonsering. Irland är, likt flera andra stater, satt under press och behöver implementera strukturella reformer. Det går framåt på den fronten, även om det inte är populärt, säger Thomas Stolper, som utnämnts till årets mest träffsäkra valutaprognosmakare i en undersökning av Reuters.

Analytikern förklarar att Irland måste höja skatterna, i kombination med en konsolidering av finanspolitiken; en otrevlig erfarenhet för befolkningen. Irlands överskott har inte varit tillräckligt stora under de goda åren.

– Vi har sett detta i skandinaviska länder i det förflutna. Sverige har varit med om det, Baltikum och Island likaså. Vid bankkriser i små länder ser vi alltid samma sak.

Enligt Thomas Stolper tror länderna att de gör ett bättre jobb än vad de egentligen gör. När skatteintäkterna ökar så ökar länderna även de offentliga utgifterna.

– Men intäkterna är bara temporära och ett lån från framtiden. Då bubblan brister måste pengarna återinjiceras, förklarar han.

EMU-inträdet ska ses som en stor anledning till att Irland har fått bekymmer.

– ECB räntorna har varit för låga för Irlands ekonomiska miljö, vilket gav stark tillväxt i Irland under flera år. Men de låga räntorna byggde även upp en bubbla på fastighetsmarknaden, säger han och syftar på att huspriserna rusade i höjdem från mitten av 1990-talet fram till 2007. Sedan toppen har de irländska huspriserna halverats.

Enligt Goldman Sachs-analytikern är Irlands ekonomi bland de minst synkroniserade med europeisk ekonomi, vilket gör att ECB:s penningpolitik ofta inte passar Irland.

– Irlands konjunkturutveckling är mer synkroniserad med den brittiska utvecklingen än euroområdets. För närvarande utvecklas resten av Europa ganska väl, såsom Tyskland, Österrike, Benelux-länderna och även Frankrike, säger han.

För att kompensera för den missanpassade penningpolitiken måste prissättningen inom länderna vara flexibel.

– Det är detta som sker för närvarande och vi har sett att lönerna, i nominella termer, har kommit ner snabbt i Irland, säger Goldman-chefen.

Till följd av bankräddningen förväntas Irlands budgetunderskott bli 32 procent i år medan skuldsättningen letar sig upp till runt 100 procent av BNP. Oron och osäkerheten har fått den tioåriga irländska statslåneräntan att rusa upp till närmare 7 procent, från 4,5 procent i april.

Bland euro-länderna är det enbart Grekland som behöver betala en högre ränta. Räntan på den grekiska tioåringen är 10 procent. Detta ska jämföras med drygt 2 procent för den tyska motsvarigheten.

– Det finns olika sätt att mäta ett lands möjlighet att betala sina skulder. Irland har högst budgetunderskott, beroende på att de skjutit till kapital till banksektorn. Grekland har dock störst skulder i förhållande till BNP, säger han.

Hur stor är risken för en betalningsinställelse i något EU-land?

– Det finns alltid en risk för en betalningsinställelse, men det är frågan hur stor den risken är. Det finns kandidater och vi ska inte exkludera ett sådant scenario, även om det inte är troligt.

Marknaden verkar anser att läget ser värst ut för Grekland?

– Vi ser en möjlighet för ackordsförhandling (”voluntary debt restructuring”) i Grekland under de närmaste åren, men det är svårt att räkna på hur stor sannolikheten är för ett sådant utfall, säger han.

Thomas Stolper förklarar att ländernas betalningsförmåga exempelvis påverkas av utvecklingen av nuvarande strukturreformer och om dessa ökar landets tillväxttrend.

– Irland ser ut att ha ganska bra möjlighet att öka sina skatteintäkter. Irland har en liten administration och skattetrycket uppgår enbart till 34 procent av BNP. I Sverige är motsvarande procentsats 55 procent, säger han.

Han påpekar samtidigt att det höga skattetrycket i Sverige beror på den ”skandinaviska modellen”. Även om Irland kan höja skatter, får svenskar mycket mer statliga tjänster som inte finns på Irland.

– Möjligheten att öka skatteintäkterna, åtminstone temporärt, finns i alla fall, säger han.

En annan viktig faktor för problemdrabbade länder är hur den globala konjunkturen utvecklar sig.

– Skulle det bli en förnyad global recession, eller tillväxt under trend, kan det vara tillräckligt för att minska skatteintäkterna så pass mycket i vissa länder så att dessa sätts under press, säger han.

Goldman Sachs tror dock inte på ett dubbeldippscenario utan räknar med att den ekonomiska återhämtningen går framåt.

I del två av intervjun, som publiceras under torsdagsmorgonen, talar Thomas Stolper om vad som är att vänta kring konjunkturutvecklingen i Europa, USA och världen.