Ger ut obligationer för 500 miljoner dollar

Realtid.se har tidigare skrivit om turerna i Ljungqvists rättstvist med Teliasonera (länk 1, länk 2) för ett par år sedan.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Nu hör han av sig med anledning av artikeln häromdagen om att svenskar förlorat miljarder på att investera i amerikanska livförsäkringar via ett bolag i skatteparadis.

– Om jag förstår det rätt så handlade härvan om en slags fond som investerade i amerikanska livförsäkringar.

– Och det är ju inget fel på det tillgångsslaget.

– Men problemen uppstår när det inte är någon ”genomlysning” av en sådan fond, särskilt när den är baserad i något skatteparadis.

– Det var egentligen det som var problemet i den där härvan, inte amerikanska livförsäkringar i sig som tillgångsslag.

Pengarna i härvan slussades via Göteborgs-baserade försäkeringsmäkleriet Tellus, där en talesperson i artikeln kommenterade härvan med att fonden var godkänd av alla banker i Europa; att den var ”ISIN-kodad och godkänd”.

Ljungqvist anser att det var missvisande uttalanden av Tellus-talesmannen.

– Banker godkänner ingenting, säger Ljungqvist.

– Och ISIN-koden är bara ett internationellt nummer för ett värdepapper.

– Det ligger ingen kvalitetskontroll i att det finns ett ISIN-nummer.

– Det är någon registreringsavgift på kanske 10 dollar eller 100 dollar för att ISIN-registrera ett värdepapper.

– Så det är helt meningslöst att bedöma en investering utifrån att den är ISIN-kodad.

Skälet till ISIN-koden är enligt Ljungqvist istället att man kan se var värdepappret är utgivet och vem utgivaren är.

– Det är det. Men i övrigt innebär ISIN-koden inte alls någon kvalitetsstämpel.

– Att ta upp den koden som argument, tycker jag låter som väldigt dålig argumentationsteknik av Tellus.

– Det låter som något man kan vänta sig av en dammsugarförsäljare vid ytterdörren.

– Det är som att någon som vill sälja en Volvo säger att ”den har registreringsskyltar, och kommer därför att gå jättebra”.

– Men samtidigt kanske bilen inte har skattats eller besiktigats på åtta år.

– Banker gör inte med automatik någon ”besiktning” av värdepapper de säljer, men däremot så har de ett visst ansvar för det som de säljer.

– Investerare som vill kräva skadestånd kan därför rikta skadeståndskrav mot parter som agerat förmedlare av ett värdepapper som visat sig vara en bluff.

Ljungqvist vill för sin del understryka att det i praktiken inte är särskilt meningsfullt att investera i skatteparadis av skatteskäl.

– Skattenivån för bolag är inte så förskräcklig i Sverige.

– Det är 26 procents bolagsskatt i Sverige.

– Jämför den skattesatsen och den totala genomlysning du kan få av svenska bolag, med de 26 procent du sparar i skatt på att placera kapital i skatteparadis.

Du menar att det inte lönar sig att placera pengarna i skatteparadis?

– Nej.

– Det är i varje fall tveksamt. Det är tveksamt.

– Investerar du i skatteparadis vill du investera i något som i och för sig avkastar lite mer än i Sverige, men då saknar du alla möjligheter till kontroll.

– Eller så kan du investera i Sverige och betala 26 procent i skatt.

– Valet är ganska lätt.

– Den här miljardhärvan i samband med bolaget Orion i Brunei, är ett strålande exempel på det.

Orsaken till att pengar ändå hamnar i skatteparadis kan vara att det är pengar från brottslig verksamhet.

– Det är mycket svårare att föra in brottsliga pengar i Sverige eller vilket annat land som helst.

Ljungqvist själv har nu gått vidare efter bråket med Teliasonera.

Har de hållit sina löften enligt er förlikning?

– Ja, det där är glömt för min del för länge sedan.

Nu visar det sig att Ljungqvists finansbolag Devitor inriktat sig just på sådana här investeringar i amerikanska livförsäkringar.

– Vi ger ut obligationer baserade på sådana livförsäkringar, och har sökt patent för en särskild metod för det.

Ljungqvist poängterar en väsentlig skillnad mellan Devitors alternativ för att investera i amerikanska livförsäkringar, jämfört med Orion i Brunei.

– Alla våra sådana investeringsupplägg åsätts kreditbetyg från en kreditratingfirma.

– Det innebär en otrolig kvalitetskontroll.

Det är kanadensiska ratingfirman DBRS som sätter de kreditbetygen.

Betygen sätts inte bara som en engångsföreteelse utan övervakas kontinuerligt av ratingfirman mot en årlig avgift.

– Det finns inga gratisluncher, säger Ljungqvist.

– Men investeringsalternativ som följs kontinuerligt av en ratingfirma är en viktig kvalitetsstämpel för utomstående investerare.

Dessa investeringsupplägg som arrangeras av Devitor är enligt Ljungqvist USA-baserade.

– Det är amerikansk juridik som gäller för dem.

– Jag konstruerar för Devitors räkning värdepapper baserade på amerikanska livförsäkringar, och ser till att dessa värdepapper blir sålda.

– Men allt sker inom ramen för amerikansk lagstiftning.

– Det är många parter inblandade i det här.

– Jag har amerikanska partners, amerikanska jurister, och så vidare.

– För att göra en sådan här transaktion är 15-20 olika organisationer involverade och bidrar.

Då kan väl någon dåre hos er lika gärna förskingra pengarna precis såsom skedde i Orion-härvan?

– Det är i varje fall väldigt svårt – lika lätt eller lika svårt.

– Eller vänd på det: Företagsobligationer med kreditbetyg råkar inte ut för förskingringar, helt enkelt eftersom det är för många ”ögon” som övervakar en sådan transaktion.

Devitor håller precis på att förbereda sin första utgivning av livförsäkrings-baserade obligationer.

Planen är att den första obligations-utgivningen ska vara på 500 miljoner dollar.

Det är inte Devitor som säljer obligationerna till investerare.

– Det låter vi utomstående mäklarfirmor sköta.

– Vi håller precis på att förhandla om vilka vi ska anlita till det.

Det är dock inga svenska mäklarfirmor.

– Mäklarfirmor som är inriktade på obligationer finns i USA, London och Schweiz.

Är era obligationer avsedda för privatpersoner?

– Inte vanliga privatpersoner i din och min mening.

Obligationsutgivningen på totalt 500 miljoner dollar är uppdelad i individuella obligationer på vardera en miljon dollar.

Det är lägsta beloppet man får investera.

Räntan på obligationerna är 6 procent per år.

Det är ganska långa löptider.

Obligationerna har kreditbetyget AA.

– Det är vad ratingfirman har kommit fram till utifrån sin analys.

Länders statsobligationer med kreditbetyget AA kan ha väldigt låg marknadsränta, men Devitors livförsäkrings-obligationer räknas som företagsobligationer.

Som regel har företagsobligationer alltid högre marknadsränta än statsobligationer med samma kreditbetyg.

Hur troligt är det att investerare kommer att köpa hela er obligationsemission på 500 miljoner dollar?

– Vi måste få hela emissionen såld, annars kan vi inte ge ut obligationerna.

Upplägget är att man först hittar investerare, och sedan arrangerar själva obligationerna genom att köpa in sig i en ”pool” av livförsäkringar.

När tror du att ni är klara med den här första obligations-utgivningen för 500 miljoner dollar?

– Jag kan höra av mig till dig när vi är klara med det.

Kan även svenska institutioner eller rika privatpersoner köpa era obligationer?

– Så kan det absolut vara.

Ljungqvist bedömer att mycket av de pengar som investerades i Orion-härvan sannolikt var oskattade pengar.

– Jag kan däremot inte ta emot svarta pengar. Det är uteslutet.

– Det finns inga förutsättningar till det.

– Men jag har fått uppfattningen att de som investerade i det här livförsäkrings-upplägget via Orion, inte har skattat pengarna från början.

Någon tvekan om hur det kommer att gå med Devitors obligations-utgivning har Ljungqvist inte.

– Jag är helt övertygad om att vi kan få in 500 miljoner dollar.

– Det betraktar jag inte som det svåraste problemet.

– Det svåraste problemet är att komma överens med de som äger de här livförsäkrings-poolerna, om villkoren.

– Vi har en pool tillgänglig på option just nu.

– Men i det långa loppet är tillgången till försäkringar det svåra.

Du menar att ni kommer att göra många fler sådana här obligations-utgivningar än de första 500 miljoner dollarna?

– Självklart.

Hur stor blir ersättning till Devitor för en sådan utgivning på 500 miljoner dollar?

– Det beror på hur vi lyckas med förhandlingarna.

– Det finns en ”arbitrage-vinst” man kan göra i en sådan här affär.

– Men det är meningslöst att spekulera om hur stor den är, tills det här är genomfört.

– Varje uppskattning blir felaktig.

Livförsäkrings-poolerna köps av parter som råkar äga livförsäkringar.

– Just nu finns det ett ganska bra utbud hos hedgefonder.

– De har tidigare köpt livförsäkringar som tillgångsslag, eftersom det inte är korrelerat med börsen.

– Och nu vill investerare i hedgefonder ta ut pengar, vilket leder till ett utflöde av sparande från hedgefonderna så att hedgefonderna behöver likviditet.

– Därför letar hedgefonderna efter något de kan sälja bland sina tillgångar.

Har inte det vänt nu så att det går bra för hedgefonder igen?

– Jag tror inte det.

– Hedgefonderna har fortfarande ett utflöde.

– Eller så har de betalat tidigare uttag med kortfristiga lån, så att de fortfarande har ett behov av att sälja tillgångar.

Även hedgefonder i Sverige?

– Nej, nej, nej.

– Jag skulle inte heller tro att svenska hedgefonder har investerat speciellt i amerikanska livförsäkringar.

Så det är främst amerikanska hedgefonder du menar?

– Ja, framför allt genom att hedgefonder i andra länder får en valutarisk om de köper amerikanska livförsäkringar.

– Det är en dollartransaktion i grunden.

Devitors obligationer kommer också vara i amerikanska dollar.

Sammantaget vill alltså Ljungqvist varna för att investera i skatteparadis såsom via Orion i Brunei.

– Det är en risk investerare har tagit som har gjort de här investeringarna.

– De har investerat i något som är helt oåtkomligt.

– Och visst finns det en skillnad i avkastning, men för närvarande är bolagsskatten bara 26 procent i Sverige.

– Men Orion-härvan är väl ett bra exempel på att Sverige med 26 procents bolagsskatt verkar vara rena skatteparadiset.

– När du skriver artiklar som journalist så kan du vara lite ”uppfostrande” också.

– Skatteparadisen har ett visst arbetssätt.

– Det är ganska lätt att öppna sådana där skatteparadis-bolag.

– Du kommer dit med lite pengar och öppnar ett bolag.

– Du får en stämpel, bolagshandlingar och så.

– Men om du inte själv sitter i styrelsen och ledningen – vilket de flesta inte vill, så skaffar man sig en ”lokal representant”.

– Och när du behöver använda dem så blir de väldigt dyra och otillgängliga.

– Det är då som 26 procents bolagsskatt känns ganska billigt.

Devitor är ett svenskt bolag, men står inte under Finansinspektionens tillsyn.

Det kanske en del tycker verkar skumt?

– Så kan det vara, men hela den verksamhet som vi håller på med äger rum i USA och är reglerad där.

– Och där följer vi de regler som gäller.

– Obligationen ges formellt sett ut av en amerikansk part.

– Då är det naturliga att det är det landets regler som gäller.

Var det skadeståndet från Teliasonera som gav dig basen för din nuvarande verksamhet med Devitor?

– Givetvis var det trevligt att få bevis för att det var jag som hade rätt hela tiden.

Ljungqvist förtydligar i efterhand om Devitor via mejl:

”Devitor är inte ett finansbolag i den mening som man normalt använder termen. Devitor varken förvaltar eller tar emot andras pengar. Vi är ett konsultföretag som ger råd om hur värdepappret skall struktureras.”