Genombrott hägrar för Skype

Om en vecka går Post- och telestyrelsen, PTS, ut med ett förslag att internettelefoni får eget riktnummer i Sverige. Enligt enhetschefen Bo Martinsson på PTS så blir den gamla nummerserien för nmt-mobiler, 010, riktnumret för privatpersoner som använder Skype, medan företag får använda riktnummerserien 0145*. PTS väntas fatta beslut om det i mars 2005. I England planerar Ofcom, den brittiska motsvarigheten till PTS, att införa riktnumret 056 för ip-telefoni.

Det passar Skype som handen i handsken. Efter tjänsten Skype Out, möjligheten att ringa från Skype till vanliga telefoner (till låg taxa mot förskottsbetalning, transkontinentala samtal kan bli upp till 90–95 procent billigare än över fasta nätet), lanseras Skype In nästa år. Med Skype In kommer Skypeanvändarna att kunna nås direkt från det fasta nätet och mobiltelefoner.

Med en ökad takt nya användare i kombination med att Skypes program följer med senaste versionen av Kazaa så kan Skype spränga drömgränsen på 50 miljoner användare nästa år?

– Ja, det låter inte otroligt, säger Niklas Zennström, grundare och vd för Skype.

Bakom dessa siffror ligger det accelererande antalet nedladdningar av Skype.

– Skype får 100.000 nya användare om dagen – det är helt fantastiskt, säger Niklas.

För ett halvår sedan var takten 30.000 nedladdningar om dagen. Skype är uppe i 16 miljoner användare. Marginalkostnaden för nya kunder för Skype är i princip noll. Och 400.000 personer har registrerat sig som användare av betaltjänsten Skype Out.

Att ringa från Skype till Skype kommer alltid att vara gratis har de båda grundarna, Niklas Zennström, som är vd, och dansken Janus Friis, deklarerat. Efter att de sålde fildelningsprogrammet Kazaa till australiska Sharman Networks, startade de teknikutvecklingsbolaget Joltid, som vidareutvecklar peer-2-peer-tekniken (som gör att till exempel Skypesamtal inte kräver någon server, utan fungerar från dator till dator). Och i augusti förra året startade de Skype.

En hörnsten är att verksamheten bygger på egen teknikutveckling.

– Det är bra för innovationsutvecklingen att ha en egen teknik och det gör oss snabbare. De framgångsrika bolagen på internet; Google, Yahoo, Amazon och Ebay, har alla utvecklat egna teknologier.

När kommer Skype In att lanseras?

– Tidigt nästa år, vi är i testfasen nu. Med Skype In kommer vi att sälja telefonnummer. Du kan ha ett Sverige nummer och till exempel ett Englandsnummer. Det är bra för den som reser mycket. Du slipper roamingavgifter. Och för barnfamiljer ger det möjlighet för alla att ha varsitt telefonnummer.

Vilken Skype-produkt ser du mest fram emot under 2005?

– Wlan-telefonen så du inte behöver använda din dator. Vi för diskussioner med flera tillverkare, men jag kan inte säga vilka.

Vilka är era drömpartners?

– Dem har vi redan hittat. Det är den kinesiska portalen Tom.com, som finns på vår viktigaste marknad. Och Siemens som integrerar Skype i sina trådlösa telefoner.

Vad ligger bakom den snabba tillväxten?

– Ju fler Skype-användare, desto fler som rekommenderar Skype. Det är mer effektivt än traditionell marknadsföring. Vi lägger inget på traditionell marknadsföring eller på tv-reklam eller andra kampanjer. Däremot har vi samarbetspartners i till exempel Kina som använder Skype i sin reklam.

Vad tjänar Kazaa på samarbetet med er…

– De kan göra sin programvara mer attraktiv.

… förutom att ni kan legitimera Kazaa, som Michael Gartenberg på Jupiter Research uttryckte sig i Red Herring (www.redherring.com den 23 november). Ligger det något i det, tror du?

– Nej, jag tror inte det. Flera domstolar har redan legitimerat Kazaa. Och de jobbar med skivbolag som V2 Records, Def Jam med flera.

Hur många nya Skypeanvändare tror du kommer in via Kazaa?

– Det hade blivit fler om det hade varit för ett år sedan. Kazaa har 50–60 miljoner användare (på över 300 miljoner nedladdningar av programmet) Skype har i dag dubbelt så många nedladdningar av programmet per dag som Kazaa. Men vi kommer åt en stor användarbas genom Kazaa.

Kommer ni att samarbeta med flera partners som Kazaa?

– Det är inget direkt samarbete. Det vi gjort är att vi lanserat ett API (Application Programming Interface) och skapat en miljö som underlättar att programmet integreras i andra program. Och Kazaa har integrerat Skype i den nya versionen av Kazaa. Så kommer vi att agera på bred front. En mindre japansk groupwareutvecklare har gjort det före Kazaa, men Kazaa är den första som gör det publikt.

Vilken andra partners ser du framför dig?

– Olika utvecklare av spel där man spelar i lag och då kan man prata med varandra i Skypes konferenssamtal, men även spel där man spelar mot varandra.

– Fler små groupwareutvecklare. Och många webbtjänster integrerar Skype med sin kundtjänst. Affärssystemprogram och CRM-program blir mer intressanta om ett år då vi utvecklat våra företagstjänster. Affärssystem- och CRM-bolag ställer högre krav när de vill använda Skype i sina kundrelationer. Vi börjar med de små.

– Och vi samarbetar redan med Siemens när de tillverkar trådlösa telefoner med Skype förinstallerat. Och Skype gör Plantronics och Logitechs headsets mer attraktiva.

Man kan säga att via Kazaas gratisversion kommer reklamen in i Skype. Får ni del av reklamintäkterna från den annonsfinansierade versionen av Kazaa?

– Vi diskuterar inte publikt hur våra avtal ser ut.

Adventiskonsulten Sowmyanarayan Sampath i Red Herring (den 23 november) ser en risk att Skype kan drabbas att bakslag på grund av samarbetet med Kaza. Att Skype betalar ett pris för den nya kundbasen genom att Kazaas förflutna kan ge Skype problem. Han liknar det vid att stoppa in godis i cigarettpaket.

Är du lite skraj för vad samarbetet kan leda till? Nu har rättegången i Sydney inletts där de internationella skivbolagen EMI Warner, Sony, BMG och Universal stämmer Kazaa.

– Vi har gjort det här samarbetet med Kazaa som har 25–60 miljoner användare som tycker att Kazaa är bra, medan det är några stycken executives i skivbranschen som inte tycker det.

– Skivbolagen ägnar sig åt Forum Shopping, de går från land till land och missbrukar de legala systemen. När de förlorat i Europa och USA då stämmer de Kazaa i Australien. Jag är inte en del av det och jag har inga intressen eller aktier i Kazaa.

Computer Associates listade tidigare denna vecka Kazaa som nr 1 över Spyware-hot. Enligt CA så stjäl Kazaa nätverkskapacitet, slukar lagringsutrymme och skapar säkerhetsproblem och slöar ner datorn. Kan det innebära något negativt för Skype?

– Det är inget nytt att Kazaa integrerar program, de har tidigare integrerat Windows Media Player och Internet Explorer. Kazaa har ad-wares som visar reklam.

En annan risk är att Skype på grund av Kazaasamarbetet kan bli mål för spam, (eller spit som det också kallas, spam over Internet Telephony)?

– Jag ser inte den kopplingen. Händer det något på internet generellt är risken högre för större nätverk. Än så länge har inte Skype drabbats av något spam, men ju större vi blir desto mer riskerar vi att locka till oss intresse. Fördelen är att vi var medvetna om den risken när vi byggde programmet. I Skype finns inget öppet nätverksprotokoll, som det finns för e-post, som spammare kan utnyttja.

Kommer Skype att klara sig från virus?

– Det finns alltid risk att någon försöker, men jag tror att vi har bra förutsättningar att klara oss. I Skype kan du inte få en fil från någon du inte känner, utan bara från verifierade användare. Och vi distribuerar ingen adware eller spyware. Skype ska vara helt rent och användarna ska kunna lita på oss.

Jag läste just i en rapport från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och PTS som släpptes i måndags att Gartner bedömer att det under 2006 kommer att dyka upp virus och maskar som specifikt slår mot VoIP-specifika nätverkselement. FOI påtalar risken att internettelefoni är möjlig att avlyssna eftersom den inte krypteras (FOI syftar främst på SIP-baserad ip-telefoni och företagsnätverk), gäller det Skypesamtal också?

­– Nej, Skypesamtalen är krypterade med 256-bitars AES.

Vilken är ditt och Janus Friis andra bolag, Joltids, roll i Skype?

– En del av tekniken som Skype använder är licensierad från Joltid.

Betalar Skype någon form av licens till Joltid?

– Ja, det är en licens och på något sätt tjänar Joltid pengar på det, säger Niklas lite kryptiskt.

Teknikerna i Estland, är det samma personer som jobbar med Kazaa?

– Kärntruppen på 3–4 man jobbade med Kazaa tidigare. Och några arbetar parallellt med Joltid och tekniken för peer-2-peer.

Utvecklar Global IP Sound något exklusivt för er?

– Nej, vi använder deras codec (Coding/Decoding, som omvandlar det analoga ljudet till digitalt). Global IP Sound gör det väldigt bra och vi använder deras, men även andras codec. En del av förklaringen till att det låter väldigt bra i Skype är deras codec.

När lanserar ni videosamtal med webbkamera?

– Under 2005, men inte under första kvartalet

Blir det möjligt med videosamtal mellan Skype och till exempel 3?

– Det är inget vi arbetar på just nu, men det är en naturlig förlängning. Först ska Skype till Skype ut.

Hur funkar Skype på 3G när du testat?

– Det fungerar alldeles utmärkt med 3G-kort i laptoppen. Nästa steg är mobil 3G.

När kommer Skype för Palm OS, Linux och Symbian?

– Det är inte bestämt exakt vilka plattformar vi lanserar för. Vi håller på och testar och utvärderar. Vi lanserar Skype för Symbian och Windows Smartphones mobiler nästa år.

Blir Skype över GPRS möjligt?

­– Det är inte tillräckligt för röstsamtal, men det kommer att fungera i Egde-nät.

Vilka operatörer samarbetar ni med?

– I dagsläget flera internationella operatörer som även finns i Sverige. En paneuropeisk operatör som vi samarbetar med är Colt.

Vilka tilläggstjänster efterfrågas mest?

– Mest efterfrågad är röstbrevlåda. Därefter att din kontaktlista blir tillgänglig oavsett från vilket dator du loggar in.

Blir vidarekoppling från Skype till mobil möjlig?

– Inte inom det närmaste halvåret, men det är med på listan.

Kommer tredje part att kunna erbjuda tilläggstjänster i Skype?

– Det vi gjort är ett väldigt öppet API som andra programutvecklare kan integrera. Till exempel Siemens när de gör Skype tillgängligt i sina bärbara telefoner med hjälp av en adapter. En annan möjlighet är kreditkortsbetalningar över Skype, precis som över vanliga nätet.

Jag tänkte mer på om någon annan vill erbjuda tjänster i Skype, verkar det finnas något sådant intresse?

– Ja, vi har fått förfrågningar om allt från faxtjänster till sms-tjänster. Men att öppna upp Skype för tredje part skulle öppna många säkerhetsrisker. Vi måste göra en sak i taget. Men vi har inget policybeslut mot det.

De kanske tar sig in alla fall, utan är det ok?

– Det är säkert möjligt, men inget vi är oroliga för. Det finns inget tekniskt gränssnitt för Skype Out som är tillgängligt.

Ska ni gå in i offentliga handlingar tillsammans med någon och pressa kostnader?

– Det hoppas jag verkligen inte. Det som sker är att medarbetare börjar använda Skype och så sprids det. Och så märker it-chefen det. Skype har en positiv inverkan på kostnad och produktivitet.

I vilket land har ni lagt supporten?

­– Via outsourcing i Indien med dygnetrunt- service baserat på chat och e-post.

I och med att ni startade Skype Out blev ni ett tjänsteföretag, hur påverkar det er?

– Vi blir både programvaruföretag och tjänsteföretag. 24-timmarsdrift hade vi redan innan vi lanserade Skype Out.

Med förskottsbetalningar kommer ni att får hantera krav på kreditering på grund av misslyckade samtal, hur ska ni klara av det?

– Det hanterar vi redan. Det är en av våra driftstjänster att sköta det som inte fungerar och att hantera problem med stulna kreditkort, det är inget speciellt för oss.

Kommer de andra internettelefoni-aktörerna som använder SIP-baserad VoIP-teknik ikapp er?

– Nej, det tror jag inte. De har en nackdel för att de följer en gammal öppen standard. Skype har mycket större frihet i hur vi utvecklar tekniken. Ska de förändra SIP-standarden tar det flera år med möten. Och i och med att SIP är en öppen standard så är den också mer sårbar.

Eller kommer de SIP-baserade att gå över till likartad teknik som Skype?

– När jag jobbade på Tele 2 köpte vi telefonväxlar från Nokia. Och då var problemet att Tele 2 hade samma växlar som Telia. Med samma teknik som konkurrenterna är det svårare att differentiera produkten. Skype har en egen teknik som ger oss ett försprång.

Arbetar ni på att öppna Skype så att det går att ringa till och från Skype till andra VoiP-nät?

– Inte för närvarande. Vi lyssnar på våra användare och en koppling mot andra VoIP- nät har inte legat högt upp.

Men när kommer det att gå att ringa från Skype till andra ip-tefoni-nätverk?

– På sikt är det viktigt med interoperabilitet. Min filosofi är att telefoni är en programvara och olika program måste kunna fungera tillsammans. Om två tre år måste den möjligheten finnas.

Är du rädd att det dyker upp någon ”virtuell Stenbeck” och tar er marknad?

– Nej, vi har en accelererande tillväxt och det blir svårare och svårare för nya företag att komma i kapp.

Ni låter icke-kommersiella aktörer integrera Skype utan kostnad, innebär det att Mozilla kan baka in Skype i webbläsaren Firefox utan kostnad?

– Det är ett lysande exempel. De kan göra det i morgon om de vill. Och Mandrake har integrerat Skype i Linux.

Blir ni uppköpta på sikt?

– Det är inte vår avsikt. Vi bygger långsiktigt ett självständigt bolag.

* * *

På Mobilgalan i Stockholm i onsdags utsågs Skype till ”Årets innovation” med motivationen: ”Skype tar steget ut i mobilen via trådlösa nätverk och visar att även IP-telefoni kan bli ett hot för mobiloperatörernas oligopol”.

Ulf Körner, professor vid Lunds tekniska högskola för telekommunikationssystem har förutspått att ip-telefonin står inför sitt genombrott och för med sig att teletaxorna pressas ned successivt de kommande tio åren.

* * *

”I knew it was over when I downloaded Skype.”

Michael Powell, chef för FCC, USA:s motsvarighet till PTS, i en intervju i Fortune: ”… och när uppfinnarna bakom Kazaa distribuerar ett litet program som är gratis som gör att man kan tala med varandra med fantastisk kvalité – då är det slut. Världen kommer ofrånkomligen att förändras.”

Fotnot: Enligt PTS blir kostnaden för en operatör endast 15 öre per år och distribuerat telefonnummer till slutanvändare.