"Ganska högt värderat på börsen"

Enligt ett pressmeddelande från Formpipe säljer Provider Investment 3 procent av Formpipe som är börsnoterat på Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Provider har därefter kvar en ägarandel på 11 procent.

Hur stora tillgångar har egentligen Provider Investment?

– Det är ett privatägt bolag, så det går vi inte ut med.

Hur tycker du att det går för Provider Investment?

– Jag är mycket nöjd med utvecklingen.

Provider Investment har normalt investeringar i 15-20 olika bolag i sin portfölj.

– Det har gått rätt bra.

När IT-bubblan var som mest uppblåst var Hernmarcks bolag IT Provider ett av de stora investmentbolagen inom IT-sektorn.

Sedan IT-bubblan sprack har ett namnbyte skett till Provider Investment.

Men det var inte för att börja investera inom helt andra branscher.

– Det var bara för att förtydliga att vi även investerar i mediarelaterade bolag med ett mycket större tjänste- och service-innehåll, och inte specifikt bara inom IT.

Egentligen styr Hernmarck en företagsgrupp kring Provider Investment som även inkluderar Provider Capital och Provider Venture Partner.

Det sistnämnda innehåller fyra olika fondbolag som förvaltar fyra ”ganska stora” fonder.

Tillsammans har de haft ett kapital på 3 miljarder kronor, men det har minskat i värde så att det nu är värt 2 miljarder.

Som exempel på gjorda investeringar nämner Hernmarck bolaget Cypac vars affärsidé är att koppla ihop hemmen med sjukhus med hjälp av IT.

Ett annat exempel är bolaget Tracab som är en avknoppning från försvarskoncernen Saab. Där är affärsidén att följa alla spelare i exempelvis en fotbollsmatch, och få mängder av statistik om varje spelare såsom hur långt de har sprungit och hur hårda skott de skjutit.

– Det kommer från projektet kring JAS-planet, säger Hernmarck.

Provider har investerat 64 miljoner kronor i Tracab.

Hur stor del är det bolaget av er totala portfölj?

– Ganska liten.

Hur var det nu, drabbades du när IT-bubblan sprack eller klarade du dig bra då?

– Alla drabbades väl.

Men ni finns ju kvar och är en stor investerare ändå?

– Ja, absolut.

– Vi har hållit på med det här i 25 år.

– Men det är klart att våra investeringar sjönk i värde efter IT-bubblan.

– Vi var lika goda kålsupare som andra, och hade investerat till för höga värden.

– Därefter har vi gjort andra bra affärer.

Du som har bra känsla för börsen och IT-aktier, vad anser du om börsläget nu?

– Jag tycker att det är ganska högt värderat.

Generellt eller just för IT-aktier?

– Generellt inklusive IT-bolagen.

– Det är svårt att hitta något undervärderat.

Provider har egentligen bara Formpipe som börsnoterat.

– Vår affärsidé är överlag att investera i onoterade bolag.

Hernmarck betonar att Provider bara har sålt en liten del i Formpipe nu.

– Vi är fortfarande huvudägare och jobbar nu vidare med bolaget.

Varför har ni sålt den ägarandelen ni sålde?

– Vi har fått en bra utväxling, och är fortfarande klart största ägare.

”Genom försäljningen minskar Provider sin skuldbörda och frigör resurser för vidare investeringar i noterade bolag som saknar tydliga aktiva ägare”, står det i pressmeddelandet.

– Vi tycker det är lagom att ligga på en ägarandel på drygt 10 procent.

Hernmarck vill inte säga hur stor vinst Provider gjorde på Formpipe-försäljningen.

”Provider Investment AB liksom övriga Providerbolag är privatägda onoterade bolag som ej anger vare sig ingångsvärden eller eventuella försäljningsvinster.

Investeringen i Formpipe har varit mycket bra och avkastningen ypperlig. Vi ser nu fram emot att fortsätta utveckla bolaget i samma takt tillsammans med management under en längre tid”, skriver han i ett mejl.

Hernmarck själv äger 30 procent av Provider Investment AB.

Han äger även 100 procent av Provider Capital AB.

Och så är han delägare i fondbolaget Provider Venture Capital AB som i sin tur äger fyra fondbolag som förvaltar fyra olika fonder.

Kan man fråga om din villa som nyligen var till salu för 30 miljoner kronor?

– Det kan du fråga hur mycket du vill om, men du får inga svar.

Realtid.se får tag på Formpipes vd Christian Sundin.

Hur kan du förklara bolagets affärsidé?

– Mycket förenklat kan man säga att vi säljer ordning och reda i informationshantering, säger han.

– Vi säljer ordning och reda på information.

I det här fallet gäller det en verksamhets ”viktiga” information; det som är viktigt för respektive affärsverksamhet.

– Vi skapar god ordning och reda i det, så att rätt person får rätt information i rätt tid.

Det leder enligt Sundin till effektivitetsvinster genom att man inte behöver leta runt efter information på ett företag.

– Man kan alltid agera på rätt information.

I praktiken handlar det om ett datorprogram med detta syfte.

Den typen av datorprogram kallas för ECM (Enterprise Content Management).

– Det kan du läsa om på Wikipedia eller i vår årsredovisning där vi försöker förklara det.

– När jag pratar om det låter det väldigt abstrakt, men man kan likna det vid ERP-program som bolag som SAP utvecklar.

ERP (Enterprise Resource Planning) är en annan typ av datorprogram som hanterar alla sifferflöden inom ett företag.

– Vi gör detsamma med vårt program, fast för alla ord (dokument, filer etc) som flödar i ett företag.

Det som prioriteras för ECM-program som Formpipes, är främst de verksamhets-kritiska processerna i en verksamhet.

Sådana processer kan man lägga in i Formpipes datorprogram, och hantera informationsflödet där.

Det kan handla om en beslutsprocess, eller kommuners diariesystem som läggs in i Formpipes program.

– Vi har många kunder inom den offentliga sektorn.

– Många kommuner lägger in sina diaresystem i vårt program.

Andra processer som kan hanteras i Formpipes program är exempelvis tillståndshantering, rekryteringsärenden eller avtalshantering.

– Vi har Tele2 som kunder. De hanterar alla sina basstationer via vårt system.

– De har knutit all relevant information för varje enskild radiobasstation i Europa till vårt system.

– Går man in i systemet hos Tele2, får man all information samlad som har med varje basstation att göra.

Det är alltifrån senaste ritningen på den byggnad där basstationen sitter, till kartor till basstationen, och ritningar på alla delkomponenter i basstationen.

– Utifrån informationen där kan Tele2 arrangera budgivningar via internet där utomstående bolag kan lägga anbud på att serva Tele2:s basstationer.

– Det är möjligt att arrangera sådana budgivningar, tack vare att Tele2 har så god ordning och reda på sina dokument.

– De kan även välja vilka dokument de kan tillåta sådana utomstående bolag att få se.

I sådana budgivningar är det sedan det utomstående bolag som lägger lägsta budet snabbast, som får uppdraget.

– Och enda sättet för det utomstående bolaget att få betalt för sina tjänster, är att på slutet stänga av sin tillgång till informationshanteringssystemet från Formpipe.

Då går det ett automatiskt mejl till ansvarig på Tele2 som kan se vilken service som bolaget utfört, vilka komponenter som bytts ut och så.

– Det är ett exempel på hur vårt system kan skapa god ordning.

Sundin anser inte att det bara är ett databasprogram.

– Nae, det är fördefinierade processer som man sätter upp, som stödjer ens verksamhet.

Det kan enligt honom jämföras med processer som finns i ERP-program.

– Du kan tänka dig attestflödet för en faktura som ska godkännas, kostnadsställen och så.

– Det är liknande här även om det kan handla om en process för godkännande av bygglov.

– En bygglovsprocess kanske är indelad i fem olika steg med tio personer som ska tycka till.

– Det är både parallella och linjära processer, och i vårt system kan man se en graf såsom ett Power Point-flödesschema var man är nu; att ärendet exempelvis har legat hos Arne i fyra dagar och varför han inte har agerat – ”Har han inte all information han behöver?” eller så; man identifierar flaskhalsar.

– Det är ett annat exempel på hur den här typen av beslutsflöden kan snurra.

När Formpipe pratar om ärenden så är det exempelvis det här Tele2-fallet med basstationer. Där är en basstation ett ”ärende” eller ”objekt”.

– Alla handlingar sparas utifrån det. Det finns alltid med i vårt system.

Om det exempelvis är en Word-fil med en kravspecifikation som ändrats 100 gånger av 30 personer, så kan man alltid backa och se vem som ändrade varje steg; man kan se föregående version.

I USA har det exempelvis kommit hård lagstiftning (Sarbanes-Oxley-lagen) om att företag måste ha ordning och reda, och att man ska kunna ha ”spårbarhet” i beslut. Det är ett led i så kallade compliance-regler.

– Det är en faktor som har drivit på ECM-marknaden; att stora företag behöver ha spårbarhet i beslut.

– Där bidrar vårt system med att skapa ”spår”.

Som utgångspunkt är Formpipes ECM-program en standardprodukt som levereras via Formpipes samarbetspartners som även kan kundanpassa programmet vid behov.

Kommundiarier som alltså är ett vanligt användningsområde, finns inlagt som standard som kommunerna kan använda utan anpassning.

Som alternativ kan Formpipes kunder låta Formpipe tillhandahålla tillgången till ECM-programmet via internet genom en så kallad ”cloud-lösning”.

Formpipe har ett 30-tal kommuner som kunder, som kan sköta sitt kommundiarie på det sättet.

För de kunder som vill anpassa programmet, är det vanligare att de köper själva programmet och anpassar det exempelvis med hjälp av Formpipes partners.

Dessa partners är bland andra IT-konsultbolag som Sirius, Sigma och Lemontree.

Under 2009 ökade Formpipe sina intäkter med nästan 30 procent till nästan 130 miljoner kronor. Det mesta av det berodde dock på företagsköp.

Under 2010 är Formpipes plan att fortsätta ta marknadsandelar, det vill säga att växa snabbare än ECM-marknaden.

Och den marknaden väntas i sin tur växa med minst 5 procent i Sverige i år, enligt analysföretaget Exido.

Formpipe har kontor i Sverige och Danmark, men säljer till hela Norden och även utanför Norden även om det inte är så mycket.

Bland konkurrenterna finns amerikanska jättar som EMC och Open Text.

– Många tror även att Microsofts program Sharepoint är en konkurrent till oss, men vi ser det som en drivkraft eftersom vårt program kan samköras med Sharepoint.

– Det viktiga är inte om ett dokument ligger i vår databas eller hos Microsoft Sharepoint. Logiken behövs ändå i vårt system där de fördefinierade processerna finns.

– Vår uppfattning är att om man vill skapa samma processer i Sharepoint kostar det otroligt mycket pengar för att anlita IT-konsulter som lägger upp det, och så måste användaren senare ringa konsulten igen för att uppgradera systemet.

Sundin jämför med ERP-systemen i början på 90-talet då många företag och organisationer hade egna liknande lösningar, men allt fler då valde att istället börja köpa in standardiserade program.

– Jag tror att ECM-marknaden står inför en liknande utveckling nu.

Det innebär dock inte att det kommer att bli en ”ketchup-effekt” med kraftigt stigande intäkter för Formpipe.

– Jag tror inte att det blir en ketchupeffekt även om jag skulle vilja säga att det blir det.

– ECM-marknaden kommer att växa stabilt i många år, men det lär inte bli en lavin där alla plötsligt vaknar upp och förstår att man måste ha ECM-program.

– Kunderna måste vänja sig vid tanken och ta en process i taget.

– Visst är det kul om det blir en explosion, men jag tror inte att det fungerar så.

– Vi märker dock ett klart ökat intresse för vårt område.

Analysföretaget BiZAcumen har en aktuell prognos om att ECM-marknaden kommer att växa med 12-13 procent per år. Liknande tillväxtsiffror har även tidigare presenterats av Gartner.

I Sverige kommer det enligt analysföretaget Radar Group säljas ECM-program för 340 miljoner kronor under 2010.

Formpipe har dock främst varit inriktat på kunder inom offentliga sektorn som svarar för cirka 20-25 procent av detta, det vill säga runt 80 miljoner kronor..

– Där har vi en ganska kraftig marknadsandel.

Några prognoser för lönsamheten har Formpipe inte gett.

– Vi ska fortsätta växa med god lönsamhet.

Under 2009 föll dock vinsten per aktie från cirka 1,80 kronor till 1,50 kronor. Aktiekursen ligger i drygt 20 kronor.

En orsak var lägre marginaler på grund av ett tidigare företagsköp Formpipe gjorde.

Bolaget genomför även en omställning från att självt sälja till slutkunderna, till att låta utomstående leverantörer sköta det.

– Vi hoppas att det ger oss en högre ”skalbarhet” på sikt, och bättre lönsamhet.

– Inom ERP har de mest framgångsrika programutvecklarna valt att fokusera på det och låta utomstående partners sälja programmen.

– Vi har samma syn för vår strategi.

– Och så blir risken mycket mindre med en sådan affärsmodell.

Annars skulle Formpipe behöva ha 100-150 IT-konsulter anställda som sköter införsäljning, anpassning och support kring Formpipes program hos kunderna.

– Då skulle vi kunna visa högre intäkter med alla de konsulterna anställda, men samtidigt innebär det mycket högre risk om efterfrågan skulle vika lite.

Finansiellt står Formpipe starkt med 12 miljoner kronor i kassan och inga skulder.

Under 2009 genererade bolaget ett kassaflöde på 27 miljoner kronor i den löpande verksamheten. Det kan jämföras med att Formpipe är värt 260 miljoner kronor på börsen enligt Bloomberg.

Inför framtiden kan Formpipe komma att köpa företag med kompletterande programvara, eller företag som har ett liknande fast äldre program med en kundstock i behov av uppgradering.

Det kan vara ett företag med kunder i en bransch där Formpipe ännu inte är etablerat, såsom läkemedelssektorn.

– Det är en bransch som behöver väldigt god ordning och reda på sina dokument.

– Det tror vi är en bransch där vi skulle vara väldigt framgångsrika.

– Ett företag med upparbetade kundrelationer och kompletterande programvara inom detta segment vore en intressant förvärvskandidat.

Hur pass långt kommet är eventuella företagsköp?

– Vi identifierar och analyserar löpande potentiella förvärvskandidater.

– Vi har nästan alltid kandidater vi utvärderar.

– Vi tittar aktivt på möjliga företag att köpa.

Ändå blir det ofta inte affär.

– Åren 2005-2008 gjorde vi ett företagsköp om året, men 2009 köpte vi inget.

2009 fokuserade Formpipe istället på sin börsnotering på Stockholmsbörsen.

– Och så var det under 2009 inget gynnsamt klimat för att komma överens om priset på företagsköp.

– Men det börjar väl svänga lite nu under 2010 känner vi.

En fördel som börsnoterat företag är att Formpipe kan betala för företagsköp med egna aktier.

– Absolut. Vi försöker kombinera egna aktier och kontanter.

Generellt har Formpipe i övrigt en fastlagd strategi att ge aktieägarna en god utdelning.

Målet är att långsiktigt dela ut 30-50 procent av vinsten i form av utdelning.

För 2009 innebär det en utdelning på 50 öre som utbetalas till Formpipes aktieägare under våren 2010.

Det innebär en ”direktavkastning” (utdelning/aktiekurs) på 2-2,5 procent.