Galna danska prognoser för 2010

1) Tyska statsobligations-räntan faller till 2,25 procent.

Orsaken är deflationstryck och överdriven penningpolitik. Obligationshandlarna övertygas inte av aktieinvesterarnas resonemang om att konjunkturen tar fart.

Kursnivåerna för den 10-åriga tyska statsobligationen väntas därför stiga från 122,6 till 133,6 i slutet av 2010 som konsekvens av en generell ”flykt till kvalitet”.

2) VIX faller till 14.

VIX-indexet handlas i Chicago och avser hur stora kursfluktuationer det väntas bli framöver i det stora amerikanska börsindexet S&P500.

Här väntas investerare precis som åren 2005 och 2006 visa en likgiltighet inför risker.

Även om VIX-måttet har sjunkit ända sedan oktober 2008, väntas det falla från nuvarande nivå på 22,32 till 14 då kursfluktuationerna på börsen avtar och den implicita options-volatiliteten minskar.

Det sistnämnda är vilka förväntningar på fluktuationer i exempelvis börskurserna, som finns inbakade i priserna på derivatinstrument såsom optioner.

3) Kinas valuta devalveras med 5 procent mot dollarn.

Kinesiska myndigheter vill dämpa utlåningen och kreditförlusterna i landet, men samtidigt väntas det framkomma flera olika ”bubblor” i den kinesiska ekonomin.

Det väntas leda fram till att den investerings-drivna tillväxten i den kinesiska ekonomin tappar fart.

Stor ledig kapacitet i Kina i kombination med en avmattning för landets ekonomi, kan utlösa devalveringen av valutan mot dollarn.

4) Guldprisfall till 870 dollar.

Men däremot väntas guldpriset sedan stiga till 1.500 dollar år 2014.

En stärkt dollar väntas knäcka den nuvarande guldprisuppgången.

Saxo Bank är långsiktigt positiva till guldet, men att förväntningarna på guldprisuppgångar är så välspridda väntas i sig göra att uppgången kan ta en paus.

En större ”korrektion” kommer enligt banken att rensa ut det spekulativa elementet, samtidigt som den långsiktiga guldprisuppgången fortsätter.

5) Dollaruppgång till 110 yen.

Även om dollarns nedgång beror på oansvarig skatte- och penningpolitik, tror Saxo Bank att dollarkursen kan rekylera upp under 2010.

Orsaken är att det alltför länge har varit alltför lätt och uppenbart att tjäna pengar på räntearbitrage genom att låna pengar i dollar till låg ränta, och placera pengarna i andra valutor till högre ränta.

I Japan har räntorna också varit låga, men yenen har fungerat som ”trygg hamn”.

Samtidigt speglar inte yenen den ekonomiska verkligheten i Japan där skuldsättningen är hög och befolkningen blir allt äldre.

Skuldsättningen avser här främst statsskulden, men det tidigare höga sparandet hos den japanska befolkningen har också eroderat.

Om det dollarrelaterade räntearbitraget ”exploderar”, väntas dollarn därför stiga mot alla valutor inklusive yenen.

6) Ilska hos USA:s befolkning banar väg för nytt, stort politiskt parti.

Kritiken mot nuvarande politiker i landet håller på att nå samma höga nivåer som åren 1994 eller 2006.

Orsaken är de gigantiska statliga räddningsåtgärderna för USA:s banker, men även generellt missnöje med befintliga partier.

En växande önskan hos de röstande i USA att åstadkomma stora förändringar, kan leda till ett nytt politiskt parti som får ett avgörande inflytande i de politiska valen i USA år 2010.

7) Bankrutt för den statliga välfärdsfonden i USA.

Fonden heter egentligen Social Security Trust Fund.

Realtid.se får tag på Saxo Banks chefsekonom David Karsböl som har sammanställt listan med de tio prognoserna.

– Att den här fonden kommer att kollapsa under år 2010 är troligast av alla de tio prognoserna, säger han.

– Det är nästan säkert att det kommer att ske, enligt min uppfattning.

– Fonden är egentligen ingen riktig fond.

– Den finns inte, och är en stor bluff i den amerikanska statsbudgeten trots alla pengar som amerikanarna har betalat in till fonden.

– Hittills har politikerna bara tagit fondens pengar och spenderat dem.

Karsböl spår nu att det måste till räddningsåtgärder för fonden under år 2010, antingen genom högre välfärdsskatter eller genom annat kapitaltillskott.

Enligt Karsböl är det 25 miljarder dollar som fonden måste tillföras år 2010, och lika mycket till år 2011.

– Riktigt kostsamt kan det börja bli från år 2016.

Tanken med fonden är att pengarna ska gå till pensionsutbetalningar till amerikanska pensionärer.

– De säger att fonden har pengar och har satt av kapital för att klara av sina utbetalningar, men det har den inte.

– Den har inga tillgångar.

Kan fondens kollaps leda till att världens finansmarknader skakas?

– Det är mer en symbolisk händelse, som lär bidra till att förändra den amerikanska befolkningens inställning till politikerna.

– Amerikanarna lär inte bli glada när det framkommer att fonden inte har några pengar.

Fonden startades redan på 60-talet, och enligt Karsböl är det ”100-tals miljarder dollar” som har betalats in till den genom åren.

Men vart har pengarna gått om de nu inte finns kvar?

– Politikerna har betalat alla möjliga kostnader med fondens pengar.

Det är kostnader för infrastruktur, utbildning och krig.

Fondens kollaps är enligt Saxo Bank inte så mycket en galen prognos som ett aktuariemässigt och matematiskt faktum.

Det galna är enligt banken att välfärdsskatter och andra kapitaltillskott har förskingrats under så lång tid.

År 2010 kommer att bli det första året då fonden delvis måste finansieras med den amerikanska statens ”general fund”.

Budgettricket och att fondens pengar inte finns, väntas då bli ”synligt” för första gången.

Högre skatter, ökad statsskuld eller ökad penningmängd väntas nu krävas för att finansiera fondens utbetalningar.

8) Ras för sockerpriset.

Indisk torka och kraftigt regnfall i Brasilien har lett till en tillfällig uppgång i sockerpriset.

Men utifrån så kallade derivatinstrument kan man redan nu utläsa att ett kraftigt sockerprisfall kan vara att vänta efter 2011.

En återgång till mer normalt väder 2010 kan därför leda till att socker blir en av de tristare råvarorna att investera i.

Därutöver är etanolpriset kopplat till efterfrågan på socker, och det högre etanolpriset har lett till att etanolinnehållet i bensinen har minskat med 5 procentenheter i såväl USA som Brasilien.

Det i sin tur sänker efterfrågan på socker.

Sockerpriset kan därför sammantaget falla med en tredjedel under 2010.

9) Tokyobörsens småbolagsindex stiger med 50 procent.

Aktier i japanska småbolag har gått sämre än hela Tokyobörsen, men ”fundamenta” indikerar att dessa småbolag nu värderas till fyndnivåer jämfört med japanska storbolag.

De japanska småbolagen värderas nu bara till 77 procent av sitt bokförda egna kapital.

Och det japanska småbolagsindexet består bara till 12 procent av finansrelaterade bolag.

”Vi känner inte till något annat index som är så här billigt”, skriver Saxo Bank.

Tillväxten i den japanska ekonomin 2010 kan enligt banken mycket väl göra att det japanska småbolagsindexet kommer att överraska positivt.

10) Överskott i den amerikanska handelsbalansen.

Det blir första gången på 34 år.

Senast var det överskott i USA:s handelsbalans år 1975 tillfälligt i samband med att den amerikanska dollarn föll efter dåvarande oljekris.

Nu har dollarn återigen blivit så billig att exporten från USA stimuleras och importen till USA dämpas.

USA:s handelsbalans har redan börjat förbättras något, men förbättringen tar tid.

När förbättringen tar fart, kan det inte uteslutas att det blir överskott i handelsbalansen under någon eller några månader under år 2010.