G-14 rustar för krig

Fifa och dotterorganisationen Uefa är vana vid att styra och ställa i fotbollsvärlden. Men allt eftersom fotboll har blivit en fråga om pengar håller makten på att rinna dem ur händerna. Utmanarna heter G-14 och består, trots namnet, av Europas 18 rikaste klubbar. De ser fotboll som vilket affärsområde som helst och är ute efter att tjäna stora pengar. De är trötta på att andra ska kunna använda deras tillgångar, det vill säga spelarna, utan att ge dem ersättning.

G-14 ser sina spelare sina vilka anställda som helst. De betalar sina anställda höga löner för att de ska utföra ett jobb och dra in pengar till arbetsgivaren. Att landslagen sedan fritt får utnyttja dessa för spel i Fifas och Uefas turningar anser de vara fel. De vill ha del av intäkterna som deras anställda drar in. Dessutom vill de bli ersatta när deras anställda skadar sig.

Logiskt? Man kan ju föreställa sig situationen om advokatbyråer i Sverige tvingades skicka sina toppjurister till advokat-VM och de kom hem blåslagna och sjukskrev sig ett i halvår.

Här möts två världar. Den ena är näringslivet där fotbollsklubbarna tävlar på samma villkor som vilka företag som helst. Den andra är den ideella där fotbollsspelare står som symboler för nationalstaten och tillhör folket.

Konflikten mellan G-14 och Fifa har eskalerat under de senaste månaderna för att de senaste dagarna explodera i ett ordkrig. I förra veckan inleddes domstolsförhandlingar mellan Fifa och den belgiska klubben Charleroi. Belgarna, som inte är medlemmar i G-14 men har dess fulla stöd i frågan, kräver ersättning av Fifa efter att deras marockanske landslagsstjärna skadade sig under en landskamp och blev borta från spel under en lång period. Charleroi föll i tabellen efter skadan, vilket kostade klubben stora pengar i form av uteblivna prispengar och reklamintäkter.

Domen kommer att dröja flera månader, men skulle den utfalla till Charlerois fördel kan den utgöra ett prejudikat för liknande fall. Det skulle innebära att det svenska landslaget måste pynta stora belopp för världsstjärnor som Zlatan, Henke Larsson och Fredrik Ljungberg.

För de stora fotbollsnationerna kanske det inte innebär allt för mycket, men för fattigare länder kan de i värsta fall innebära att de inte längre kan delta i internationella mästerskap. Enligt somliga bedömare kan domen innebära större förändringar för fotbollen än Bosmandomen gjorde på 90-talet.

Som de ser ut i dag distribueras delar av intäkterna från VM och EM till de nationella förbunden. Den fördelningen tar klubbarna endast del av indirekt via de nationella förbunden.

Uefa-presidenten Lennart Johanson rasar över G-14:s egoism. Han uppmanar de 52 nationella förbunden i Europa att gå samman och arbeta för solidaritet.

– Vi ska vara stolta över vår fördelningspolicy. Vår filosofi bygger på solidaritet mellan de största och de minsta medlemmarna i vår familj. Den filosofin delas inte av G-14. De pratar om demokrati, men i vilken demokrati kan en självutvald elit tala för tusentals klubbar i hela Europa, säger Johansson i ett uttalande på Uefas hemsida.

G-14:s krav slutar inte med frågan om ersättningar vid internationella turneringar. I dagarna har organisationen även gått ut och krävt förändringar av Champions League.

Eftersom turneringen lockar stort intresse världen över har den utvecklas till en allt viktigare intäktskälla för toppklubbarna. En tidig sorti ur turneringen kan innebära många förlorade miljoner. Därför kräver nu G-14 att Uefa ska göra om turneringen så att det blir fler matcher per säsong.

Om G-14 inte får sin vilja igenom finns risken att de bryter sig ur det internationella samarbetet och bildar en egen liga för de rikaste klubbarna. Tankarna på en egen professionell liga har förekommit ända sedan 1998. Då hade G-14 inte bildats, men fler klubbar klagade redan då på låga ersättningsnivåer från Champions League. Utbrytarplanerna ebbade då ut efter att Uefa gått med på långtgående eftergifter.

Men den senaste tidens händelser har gett nytt bränsle åt spekulationerna. I ett uttalande säger G-14 att det inte finns några omedelbara planer för en utbrytning, men samtidigt har organisationen släppt ett 30 sidor långt dokument där följande går att läsa: ”toppklubbar bör hålla alla möjligheter öppna genom att förebereda sig för skapandet av en europeisk professionell liga”.

En sådan liga skulle troligtvis vara stängd, det vill säga att samma lag kvalificeras varje år. På så viss skulle den påminna om nordamerikanska NHL.

G-14 grundades år 2000 av 14 klubbar. Även om organisationen nu har utökats till 18 medlemmar har den behållit sitt ursprungliga namn. Chelsea som genom oljemiljardären Roman Abramovich seglat upp som en av de finansiellt starkaste klubbarna har alltjämt valt att stå utanför organisationen.