Full fart i silvergruvan

Under tisdagen föll aktien med 11-12 procent till 0,90 kronor, men i våras kunde man köpa aktien för 0,20-0,30 kronor.

Sotkamo Silver gick under tisdagen ut med ett pressmeddelande enligt vilket bolaget som förslag redan nu kommer att ta in nytt kapital genom att ge ut 50 miljoner nya aktier genom en riktad nyemission.

Tidigare har bolaget sagt att något kapitaltillskott inte skulle behövas från aktieägare förrän under 2011.

– Men silverpriset har ju stigit, och så finns det ett intresse för Sotkamo Silver-aktien, säger bolagets vd Timo Lindborg.

Han vill även genom att ta in kapital nu snabba på tidplanen så att bolaget fortare kan komma igång med sin silverutvinning.

– Har vi mer pengar i kassan skulle vi kunna jobba lite snabbare.

– Och när silverpriset drar iväg, måste man arbeta effektivt.

Silverpriset sjönk dock under tisdagen.

– Orsaken till tisdagens kursfall i vår aktie var väl en kombination av fallande silverpris och naturligtvis har ett sådant pressmeddelande vi gick ut med idag också en effekt .

Sotkamo Silver-aktien är börsnoterad på NGM-börsen i Sverige, medan bolagets gruvfyndigheter finns i Finland.

Bolaget har bevisade fyndigheter och håller på att planera nu inför utvinningen av fyndigheterna.

Fyndigheterna omfattar 1,8 miljoner ton berg med en silverhalt på 150 gram silver per ton berg, och upp till 13 miljoner ton berg med en silverhalt på 65 gram silver per ton berg.

Utvinningen ur fyndigheterna väntas komma igång tidigast år 2013, förutsatt att all finansiering som krävs kan ordnas av utvecklingsstadiet och gruvverksamheten.

Sotkamo har redan fått in kapital från aktieägarna i olika omgångar för att finansiera den lönsamhetsstudie som pågår om gruvverksamheten.

Nu finns ett förslag om att att snabba på processen lite genom ta in ytterligare kapital från aktieinvesterare. Det är inget bestämt kring det ännu.

Bolaget väntas även få in kapital genom att optioner kommer att utnyttjas våren 2011. Optionerna ger rätt att teckna 31,5 miljoner nya aktier i Sotkamo Silver för ett lösenpris 0,43 kronor per aktie. Det lösenpriset är alltså långt under nuvarande aktiekurs, varför alla optioner lär utnyttjas. Det innebär i så fall ett kapitaltillskott på 13-14 miljoner kronor.

Därmed är målet att ha tillräckligt med kapital för att färdigställa lönsamhetsstudien under 2011.

Tidigast 2012 kan gruvverksamheten förberedas när finansiering har erhållits för det, så att själva utvinningen sedan kan komma igång 2013.

Som utgångpunkt
är kapitalbehovet för gruvverksamheten 30 miljoner euro , varav 25 miljoner euro till själva gruvverksamheten och 5 miljoner euro i buffert.

Som jämförelse är hela Sotkamo Silver i dagsläget värt 180-190 miljoner kronor börsen vid gällande börskurs på 0,90 kronor.

Den kraftiga uppgången i silverpriset gör att det kan vara värt att planera gruvverksamheten för en utvinning av en större mängd berg med lägre genomsnittlig silverhalt.

Om Sotkamo Silver
sänker kraven på silverhalten något, har bolaget mycket större bergmängder med silver i som kan utvinnas under längre period.

Anpassas gruvverksamheten till det blir investeringsbehovet något större än 30 miljoner euro.

En utgångspunkt är att utvinningen ur fyndigheten kommer att pågå i 5-7 år, men det kan mycket väl bli en längre period.

En tumregel är att utvinningskostnaden ligger på 30-35 euro per ton bergmalm.

Och förenklat kan man räkna med att försäljningsvärdet ligger på 90-100 euro per ton bergmalm.

Det bygger på att det även finns en del guld, zink och bly i malmen.

Planen är att utvinna 350.000 ton malm per år, vilket skulle ge intäkter på 30-35 miljoner euro per år.

Det så kallade ebitda-resultatet blir då 15-20 miljoner euro per år.

Men hela det resultatet blir inte kvar som vinst, eftersom man även måste betala finansieringskostnaden på de lån som krävs för att göra de investeringar som behövs för gruvverksamheten.

Sotkamo Silvers fyndigheter ligger i den östra delen av mellersta Finland.

Bolaget har fem större aktieägare varav Timo Lindborg själv är en.

Det finska dotterbolagets vd och tekniska chef är också storägare, liksom geologen som var med och hittade fyndigheten.

– Vi äger alla tre nästan 15 procent var av Sotkamo Silver.

Bolaget har i dagsläget sex anställda.

Finska staten
är även storägare (via bolaget Finlands Industri Investering AB) samt en lokal riskkapitalfond (Teknoventure Oy).

Kan man säga att Sotkamo Silver är en stor framgång?

– Ja, fyndigheten är bra och det finns inga direkta tekniska eller geologiska risker i projektet.

– Och när silverpriset har ökat så här mycket, så har det ju blivit en framgång både för oss grundare och investerarna.

Timo Lindborg har själv varit med och grundat gruvbolaget Endomines som också är börsnoterat i Sverige .

Där är han också aktieägare.

Vad tror du om silverpriset framöver?

– Nu har dollarn stigit en del, men med de fundamenta som finns i USA tror jag att guldpriset och även silverpriset kommer att förbli högt och kanske även fortsätta stiga.

– Priserna kan tillfälligt falla, men om USA fortsätter att trycka dollar för att ordna pengar som de gör så finns det fundamenta som talar för att prisnivåerna kommer att hålla sig.

Hela Sotkamo Silver är alltså värt 180-190 miljoner kronor med gällande aktiekurs på 0,90 kronor.

Anser du att aktien fortfarande är undervärderad på nuvarande nivå?

– Det tycker jag. Värdet på bolaget just nu är bara något högre än vad det kostar att åstadkomma det vi har gjort för att hamna där vi är idag.

– Det innebär att det egentligen ännu inte är någon ”vinst” med genomfört arbete.

– Normalt har man ju vinst på genomfört arbete, och nu ligger vi på den nivån som det kostar att skapa en sådan här fyndighet ; att hitta den först, och sedan göra allt arbete som vi har gjort; då skulle den här mängden pengar ha gått åt.

– Så i princip har vi hela ”uppsidan” kvar.

– Det är ju aktiemarknaden som avgör värdet på oss.

– Och visst har ju vår aktiekurs trefaldigats sedan vi gjorde vår private placement och köpte bolaget Gexco .

Om man beräknar ett värde idag av Sotkamo Silver med bolagets fyndigheter, företagsledning och rådande metallpriser, hamnar Timo Lindborg i sin kalkyl på 50-60 miljoner euro (cirka 450-540 miljoner kronor).

Då har han i kalkylen räknat med de första fem årens gruvutvinning och en diskonteringsränta på 5 procent.

En fråga är hur många fler aktier Sotkamo Silver måste ge ut för att få in kapital för att komma igång med gruvutvinningen.

– Vi får se, men det är helt klart att vi måste göra några emissioner till – kanske två, tre stycken emissioner, innan vi är klara med att finansieringen av gruvverksamheten.

Enligt Lindborg kan det (som nämnts ovan) behövas investeringar på 30-40 miljoner euro för att komma igång med gruvverksamheten.

– I så fall måste vi göra en ganska stor emission precis före själva investeringen i gruvverksamheten.

– Det ingår liksom i den här businessen, att man inte har några inkomster, ingen cash flow, och inget kapital att ta av annat än från aktieägarna och i slutändan möjligen banklån.

– Det ingår i businessen att de pengar man behöver måste man vända sig till aktieägarna och fråga dem om, om de fortfarande har ett förtroende.

Nordic Mines är ett annat börsnoterat gruvbolag i Sverige, och de tog ett stort banklån för att finansiera sin gruvverksamhet.

De tog ett banklån och gjorde även en stor emission.

När de startade gjorde de kanske fem emissioner innan de kunde ta banklånet, och varje emission var lite större än den föregående.

Den sista emissionen var på 24 miljoner euro.

De gjorde sin sista emission för ett år sedan.

Så emissioner ingår i det normala för den här typen av gruvbolag.

Och Nordic Mines projekt är storleken större än Sotkamo Silvers.

Då är det lättare att låna pengar till det.

Sotkamo Silvers projekt är på under 50 miljoner euro, och då brukar man inte få några så kallade projektfinansieringslån.

Men Nordic Mines gruvprojekt är på 80-90 miljoner euro.

Då är det så stora belopp att kostnaderna för projektlånen inte är så stora relativt sett.

Men eftersom kostnaderna för projektlån är så stora, så brukar inte bankerna diskutera projektlån för projekt som är på mindre än 50 miljoner euro.

Det gäller ”riktiga” projektlån där man kanske behöver bara 30-40 procent eget kapital för sådana gruvprojekt, medan resten alltså kan lånas genom projektlån.

Sotkamo Silvers köp av Gexco gjordes helt enkelt för att kunna gå ”köksingången” till börsen och börsintroducera Sotkamo Silver på det sättet.

Gexco hade en verksamhet, men den har Sotkamo Silver nu sålt för ett par månader sedan.

– Vi hade från början för avsikt att sälja Gexcos verksamhet, men det tog lite tid för oss innan vi kunde ingå ett avtal som alla parter var nöjda med.

Björn Wolrath har på sistone fått utstå kritik för sitt agerande i börsnoterade minröjningsbolaget Countermine, även om han inte anser sig ha gjort något fel.

Wolrath var även engagerad i Gexco.

Känner du till Wolrath?

– Ja, han är nu styrelseordförande i Sotkamo Silver, säger Timo Lindborg.

– Som storägare och vd i Sotkamo Silver har jag försökt följa , och har inte märkt några fel i Wolraths agerande i Sotkamo Silver.

– Jag har inga som helst skäl för kritik mot Wolrath i vår verksamhet.

– Både jag och vår styrelse har fullt förtroende för Wolrath.

En läsare hör av sig i efterhand och är oroad över Sotkamo Silvers förslag på riktad nyemission; till vilka villkor den kommer att genomföras, och till vem.

Sotkamo Silvers vd Timo Lindborg kommenterar via mejl:

Till vilken aktiekurs kommer emissionen att göras till? Alltså till exempel; ska det vara till gällande börskurs eller får köparna rabatt?

”Denna fråga är omöjlig att svara idag. Altting beror på aktiekursen utveckling och de intresse marknaden har mot bolaget. I förslaget är det ju fråga om bemyndigandet till styrelsen och styrelsen har inte gjort annat beslut än undersöka om det finns ett intresse bland investerare att delta i en eventuell emission i Sotkamo.

Om det inte finns tillräckligt stor efterfrågan på våra aktier bland investerare, så genomför vi inte emissionen utan återgår till det gamla långsammare utvecklingstakt.

Emissionen om den genomförs görs med den prissättning som anses vara bäst för bolaget och dess ägare i bolagets strävan att bli producerande silvergruva bolag inom denna positiva priscyckel.

Enligt min uppfattning enligt förslaget har man ju två möjligheter i princip:

1) En riktad emission till utomstående professionella investerare som inte är ägare nu, eller:

2) en företrädesemission till gamla aktieägare.

I fallet 1 finns det rekommendationer och regler att följa som säger att om man inte tänker publicera en proskektus så kan mängden nya aktier vara högst 10% av det nuvarande aktiemängden.

Detta är den snabbaste och billgaste vägen att genomföra emissionen.

Det rekommenderas också att ”rabatten” i en riktad emission till utomstående inte skulle få vara mer än 10 procent från dåvarande medelkursen.

Sedan är det fråga från vilken period medelkurrsen räknas.

I fall 2 bör ett prospekt göras och eftersom den riktas lika till alla gamla aktieägare som i antalet är många.

I detta fall har rabatten teoretiskt inte någon betydelse.

Dock är det så att aktieägare som inte har råd att delta, blir hårt diluterade.

”Vid en företrädesemission blir tidsvinsten mindre och kostnaden för emissionen är större, så möjligheten kan ses mer som ett bemyndigande i fall marknaden beter sig oväntat och efterfrågan för nya aktier bland aktieägare växer.”

I båda dessa fall är jag säker på att jag och styrelsen försöker att hitta en väg där dilutionen är så låg som möjligt och priset på aktien är så hög som möjligt.

Jag har ju klara ägarintresse i detta ärendet även om jag som vd också bör se till att bolaget i varje situation har tillräckligt med pengar i kassan att utveckla sig. Och börsreglerna i sig kräver detta.

Det föreslagna bemyndigandet gäller ju bara till nästa ordinarie bolagsstämma och kan anses vara ett relativt normalt förfarande.

Därmed har styrelsen flera möjligheter att välja på bland olika vägar att utveckla bolaget. Om aktiemarknaden inte har något förtroende för våra planer att snabba på utvecklingstakten; då låter vi bemyndigandet bli onyttjat.”

Vem ska få köpa aktierna i den riktade nyemissionen? Blir det exempelvis finska staten?

”I fall 1; utomstående investerare; alltså investerare som inte är aktieägare vid emissionstillfället. Den riktas med större poster och helst till fonder eller liknande. Högst 10 procent av aktiemängden; idag alltså cirka 20 miljoner aktier.

I fall 2; alla aktieägare kan delta med sin vikt i ägarboken.

Om man inte kan eller vill delta, kan man även sälja teckningsrätter om det finns efterfrågan.”