Frukta den ekonomiska drönaren

Den upptrappade konflikten mellan Ryssland och Ukraina medför att omvärlden reagerar genom att sätta in ekonomiska sanktioner på flera fronter.

På torsdagen beslöt USA att sätta upp Gennadij Timtjenko på sanktionslistan vilket innebär att hans tillgångar nu är frysta i USA och inom den amerikanska intressesfären globalt vilket inkluderar flera av världens största banker.

Beslutet från Office of Foreign Assets Control (OFAC) gäller alla former av tillgångar samt alla försök att bistå Timchenko och hans bolag finansiellt.

Oljehandelsbolaget Gunvor Group förekom beslutet genom att Timtjenkos ägande på onsdagen överfördes till medgrundaren Torbjörn Törnqvist som nu kontrollerar 87 procent av aktierna. Det är mycket troligt att tidigare Vinge-advokaten Sven A. Olsson, som länge varit juridisk rådgivare i sfären och även sitter i Gunvors styrelse, är inblandad i arbetet att skydda bolaget från konsekvenserna av sanktionerna.

Flera internationella affärstidningar rapporterar att Gunvors obligationer redan påverkats och att affärspartners kan komma att bryta sina kontakter med bolaget.

Vad vi bevittnar är ytterligare ett exempel på effektiviteten i det ekonomiska sanktionsvapnet, ett vapen som det senaste decenniet utvecklats radikalt.

Precis som en obemannad drönare som kan slå ut en person eller mindre grupp av människor på distans kan sanktionsvapnet sättas in med lång räckvidd och stor förödelse för den enskilde.

Att korrupta affärsmän, politiska ledare eller terrorister jagas med ekonomiska drönare kan vara både nödvändigt och upplevas som att ”rättvisa” skipas. Däremot kan rättssäkerheten ifrågasättas, inte minst då en stats beslut kan få globala effekter.

I fallet Timtjenko råder det ingen tvekan om att han har goda kontakter med president Putin i Ryssland. Amerikanska myndigheter går dock så långt som att säga att Putin är en av investerarna bakom Gunvor och att han även ”kan ha” tillgång till bolagets finansiella medel.

Liknande uppgifter har under flera års tid förts fram i medier och även av organisationer som granskar korruptionen i Ryssland. Hittills har dock inga konkreta bevis lagts fram.

Gunvor kallar i ett uttalande det amerikanska påståendet för ”fundamentally misinformed and outrageous”.

Varken Gennadij Timtjenko eller Torbjörn Törnqvist lär stå utan mat på bordet i framtiden men effekterna för Gunvor Group är svårare att förutse. Man kan givetvis anta att konkurrenterna inte kommer att vara sena att försöka utnyttja situationen.

En annanr risk är om det finns parametrar i Gunvors tradingverksamhet som kan leda till allvarliga konsekvenser om verksamheten inte kan drivas för fullt.

Problemet för den som drabbas av denna typ av sanktionsåtgärd är nämligen att det saknas vägar för att enkelt klandra beslutet och få det prövat av en högre instans. Det har de senaste åren visat sig vara mycket svårt att få USA, EU eller för den delen FN att backa när väl beslutet är fattat.

I kombinationen med att effekten är omedelbar och mycket långtgående kan även kortare perioder med frysta tillgångar få långtgående konsekvenser. Som privatperson kan man bara tänka sig hur vardagen skulle fungera utan tillgång till betalkort, internetbank och regelbundna löneutbetalningar.

Allt detta och mer därtill stoppas när den ekonomiska drönaren slår till. Om du dessutom driver företag växer skadeverkningarna snabbt med konkurshot inom ett par veckors tid.

Att effekterna blir så stora beror på att sanktionsvapnets effektivitet har finslipats under det senaste decenniet. Efter terrorattackerna 2001 och finanskrisen 2008 har aktörerna i det finansiella systemet, från kortföretag och banker till kapitalförvaltare och fondbolag, steg för steg fått skruva upp förmågan i sanktionsvapnet.

Det finansiella företag som idag inte följer ett sanktionsbeslut omedelbart eller på något sätt bistår en individ eller företag på en sanktionslista kan drabbas av långtgående påföljder. I princip kan de klassas som medhjälpare till det underliggande brottet.

I en konfliktsituation som den pågående är det inte förvånande att makthavare på båda sidor tar till storsläggan. Men allt talar för att ekonomiska drönare kommer att användas i ökad utsträckning även i andra sammanhang framöver. Därmed blir frågan om hur vi som samhälle ska hantera effekterna av en hög grad av skadeverkan, i kombination låg rättssäkerhet för den enskilde, allt mer brännande.