Fredagspanelen: Yrken i framtiden

– ”Social turism” är jag inte orolig för, på sikt kommer snarare svenska ungdomar att plocka jordgubbar i Polen sa en polsk akademiker jag pratade med, säger Thomas Fürth, framtidsforskare på Kairos Future.

Thomas Fürth pratar om att Sverige lämnar tillverkningsindustrin och går mot en rörligare arbetsmarknad i Europa.

– Rörligheten i Europa kommer att bli stor. De som är 20–30 år i dag har mer gemensamma värderingar över hela kontinenten. Engelskan, musik och tv-format ger gemensamma referensramar.

Än så länge är rörligheten låg. Och de flesta rörelserna sker inom gränsområden som Malmö-Köpenhamn och Frankrike-Luxemburg. Men kriser driver fram förändring. Till exempel arbetslösa svenska byggjobbare tar tillfälliga jobb i Norge.

För 30 år sedan trodde ingen att Arjeplog skulle sysselsätta 1.300 personer i den nya biltestindustrin. I slutet av 80-talet ville Skanska riva hela det gamla industriområdet i Trollhättan som blev Trollywood, där reklamfilm, tv-serier, dokumentärer och mer än hälften av de svenska långfilmerna spelas in. Det är inte omöjligt att Försäkringskassorna försvinner och ersätts med en enda centraliserad F-kassa i Gällivare.

– Personlig service kommer att dyka upp på nya områden och kanske försvinna från Försäkringskassan. Försvinner till exempel Försäkringskassan och Svensk Kassaservice så måste nya mötesplatser uppstå, säger Thomas Fürth.

Och det kan ge nya marknader.

– Forex kan ta över det som Svensk Kassaservice gör, säger han.

Ett annat område är vården, som slukar allt mer skattemedel och kommer att påverkas i olika riktningar.

– Om spa-anläggningar kan ligga i Värmland så kan delar av den offentliga vården läggas där också, säger Thomas Fürth.

Parallellt med en annan trend – att vårdjobb flyttar söderut.

– På lång sikt kommer vi inte att ta in vårdbiträden från till exempel de baltiska länderna utan vi kommer istället att förlägga vården tidvis utomlands och då behövs svensk personal där i till exempel Spanien.

Vi pratar vidare om att ett sätt att förstå vad som kan hända är att titta på dagens flaskhalsar och Fürth hittar en ny angreppsvinkel.

– Under- och överkapacitet ger nya jobb – det kan mäklas. Allt som kan mäklas kommer att mäklas, säger han.

Till exempel svenska lastbilar kör tomma halva sträckorna och likaså Tysklandsfärjorna. Där finns ledigt utrymme som kan mäklas, vilket kan skapa nya kringtjänster.

– Nya mäklartjänster utvecklas av duktiga entreprenörer. I dag är många beredda att betala för något som tidigare var gratis.

Apropå någonting helt annat – snöovädret…

Vinterstormarna i Frankrike 99 gav jobb åt svenska skogsarbetare.

– Frankrike vände sig till oss i Norden via arbetsförmedlingarnas gemensamma EU-nätverk Eures och sökte skogsfolk – de ville snabbt hyra in skogsarbetare, helst de med egna maskiner, säger Eva Holmberg-Tedes på Arbetsförmedlingen Utland.

Så naturkatastrofer, som kanske blir vanligare, skapar behov av nya arbetsinsatser. Tänk till exempel på Bolidens katastrof i Spanien 98 (då en katastrof inträffade i gruvan Los Frailes i Spanien när Bolidens avfallsdamm brast och stora mängder giftigt avfall läckte ut), Etnas utbrott 01, översvämningarna i Tyskland och Tjeckien 02, oljefartyget Prestige som sjönk utanför Spanien 02, översvämningarna i Arvika 00 och Åre 03 och terrordåden i Madrid i våras.

– Vid stora miljökatastrofer finns det inga resurser att återställa miljön om det inte sker med ideella insatser eller med tillfällig arbetskraft, säger Göran Dalin, vid Räddnings- och säkerhetsavdelningen på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Med medel från stater, EU och försäkringsbolag kan katastofarbetet komma att läggas ut på bemanningsföretag kanske.

Fredrik Härén ser helt andra jobb i framtiden

Fredrik Härén, en av de som skapade it- och idéföretaget Interesting.org, har under flera år arbetat med att skapa och bolla idéer. Dels på sajten www.interesting.org och dels när företag och organisationer anlitar honom för att få igång kreativa processer. Han är helt enkelt idémakare. Hela dagarna kretsar kring hur nya idéer ska kunna bidra till att entreprenörer ska kunna få nyskapande prejkt att bli fungerande företag.

I sin bok ”Idébok” tar han till exempel Ryan Airs lågprisflyg som utgångspunkt för att bolla tillbaka en fråga till läsarna:

”Vilken är nästa bransch där någon kan vända upp och ner på saker?”

Hans utgångspunkt är att det händer intressanta saker i alla branscher. Han ställer till exempel den smått provocerande frågan ”Kommer miljöpartiet att hyra in folk från Manpower att stå i valstugorna på valdagen?”

Eller: ”Kan du hyra 2.600 personer som röstar på dig in din personvalskampanj?”

Nå, Fredrik, kan du vända upp och ner på turistnäringen?

– Ja, varför inte. I en värld där resande och turism ökar kanske många kommuner eller ställen bestämmer sig för att de vill ha så lite besök som möjligt. För att behålla den lokala karaktären, ungefär som Mauritius valt att bara koncentrera sig på rika turister för att hålla besöken, fast ett steg längre.

Många kyrkor står tomma eller säljs och blir allt från restauranger till bostäder. Vilka nya yrken kan uppstå i det här andliga tomrummet?

– Vi kanske får icke-religiösa präster. Det är väl uppenbart att näringslivet och samhället har behov av den klokskap och det fokus på etik och moral som religiösa samfund i sina bästa stunder har bidragit med. Men många har förlorat det där. Därför tror jag att det kommer att uppstå en ”icke-religiös kyrka” med präster som inte tror på någon gud – men som bryr sig om de svaga, diskuterar moral och etik, viger och begraver.

– Dessa ”kyrkor” tar in kollekt som vanligt och har kanske till och med ”gudstjänster” med musik, samtal och meditation – istället för predikningar och bön.

En annan idé från Fredrik är en fundering vad en lyxvariant av friåret kan föra med sig.

– I framtiden tror jag att många kommer att välja att ta ut sin pension i förskott, låt säga en tio årsperiod, när de är mellan 30 och 40 år. Så då kan de vara lediga när deras barn växer upp. Efter det behöver de någon som briefar dem om vad som händer i näringslivet när de är på väg tillbaka efter tio års ledighet, säger Fredrik Härén och får friåret att kännas onekligen futtigt.