Franco Fedeli förlorade tvist om riskkapital

Tvisten tog sin början 2003, då Franco Fedelis internetintresserade granne Mikael Karlsson tillsammans med två kompisar bad Fedeli om hjälp med startkapital till ett internetcafé. Fedeli var känd som ”tung” riskkapitalist, och sågs som nyckeln till framgång av de tre kompisarna, som hade stora planer för sitt projekt och lade ned sin själ i arbetet med lokalen vid Skanstull.

Fedeli investerade via sitt bolag Sharon Förvaltning några hundra tusen kronor i rörelsen, och tvisten gäller om pengarna ska betraktas som ett lån eller som likvid för aktier.

Det aktieägaravtal som Franco Fedeli skrev inför investeringen blev föremål för tolkningskonflikt, några aktier emitterades aldrig, och bolaget gick i stå och försattes i konkurs.

Franco Fedeli ville ha tillbaka sina pengar med hänvisning till att så länge han inte hade fått några aktier måste hans insats betraktas som ett lån.

Fedeli stämde sin numera före detta granne, som vidhöll att pengarna alls inte var något lån. Att någon aktieemission aldrig skedde beror enligt Mikael Karlsson på att Franco Fedeli vägrade skriva under de papper som var nödvändiga för att det skulle slutföras.

– Franco uppgav att dokumentationen i samband med emissionen inte var upprättad på rätt sätt. Men när han i tingsrätten blev tillfrågad om hur han kunde bedöma det utan att ens ha sett dokumenten – han vägrade att ens titta på dem när hans revisor ville visa dem för honom – blev han svarslös.

– Det var alltså Francos egen revisor som upprättade emissionsdokumentationen. Men Franco ville helt enkelt inte emittera; då hade han ju inte haft något case.

I det numera omtvistade aktieägaravtalet står bland annat: ”Med undertecknande av detta avtal förbinder sig Franco Fedeli att teckna 534 aktier till ett värde om 1.186,52 SEK per aktie i MMR (Bunker AB, dvs kafébolage)].”

Stockholms tingsrätt dömde i juli, efter flera år och efter att tvisten varit föremål för skiljedom, till de tre kompisarnas fördel.

”Av Franco Fedelis egna uppgifter framgår det”, skriver tingsrätten i sin dom, ”att avsikten var att han skulle bidra med kapital, styrelsearbete och kontaktnät i syfte att få verksamheten att expandera.”

Vidare: ”Om Franco Fedelis vilja trots det anförda varit att endast låna medel till Bunker (kaféföretaget) har det varit upp till honom att klart ange det i aktieägaravtalet.”

Franco Fedeli fick i och med domen inte tillbaka de runt 400.000 kronor han hade hunnit investera och som stämningsbeloppet avsåg – istället tilldömdes han att betala nästan lika mycket pengar i ersättning för motpartens rättegångskostnader.

Domen överklagas nu till hovrätten av Franco Fedeli (eller, strikt juridiskt och som Fedeli själv föredrar att se det, av Sharon Förvaltning AB) och hans två advokater, Ola Hansson från Nilsson & Co och Johannes Lundblad från Gernandt & Danielsson.

Huvudlinjen i överklagandet är att tingsrätten blandat ihop begreppen ”aktieägartillskott”, som är det som förekommer i domen som beteckning för Fedelis investering, och ”förskott på emissionslikvid”. Någon aktieemission ägde ju aldrig rum, varför Fedelis investering – ”förskott” – enligt överklagandet borde betraktas som en skuld från Karlsson till Sharon.

Franco Fedeli hänvisar frågor om tvisten till sina advokater, och är i övrigt ganska förtegen med vad han sysslar med nu för tiden, nästan tio efter det zenit som gjorde att han kring millennieskiftet ansågs vara en it-boomens Kung Midas. Hans riskkapitalbolag Core Ventures var ”den nya ekonomins” kanske mest omskrivna och hyllade bolag innan it-bubblan sprack och Core Ventures kraschade.

Under loppet av tre månader förekom Fedeli i tre långa hyllningsartiklar (i DN, Finanstidningen och Vision). Uttrycket ”Fedelieffekt” förekom och avsåg den positiva effekt på börskursen Fedelis inträde i bolagen hade.

På senare år har Fedeli förekommit som vd i det liksom Core Ventures kraschade FlyMe – dock är han inte en av dem som konkursförvaltaren stämt för oegentligheter.

– Jag sitter i lite olika bolag, som förut, säger han på frågan om vad han gör nu för tiden.

Ett av dem är Servage, ett NGM-noterat webbhostingföretag. På bolagets hemsida står mycket riktigt att Fedeli är ”styrelseproffs sedan 2001” och att han sitter i styrelsen för ”Signon, Push Development samt en del onoterade bolag”.

Men enligt Affärsdata sitter han inte i styrelsen för vare sig Signon eller Push Development. Utöver sitt förvaltningsbolag Sharon och Servage sitter han i fyra styrelser: sin bostadsrättsförening, samt tre konkursade aktiebolag.

– Jag kan väl inte ansvara för vad Servage uppger, jag administrerar inte deras webbsida, kommenterar det forna styrelseproffset irriterat.

Överklagandet av tvisten kring internetcaféet har i skrivande stund inte nått Svea hovrätt.

Mikael Karlssons advokat Jonas Bratt, Eversheds advokatbyrå, säger sig vara besviken på att domen överklagades, och fruktar att hovrätten inte kommer att hinna ta upp fallet förrän om ett par år.

För Mikael Karlsson känns det trots segern i tingsrätten, och oavsett utgången av överklagandet till hovrätten, bittert. Inte minst eftersom internetcafét fortfarande existerar, men med andra ägare:

– Det känns för jävligt i dag att åka förbi SouthPoint på Götgatan och veta att det var vårt internetcafé innan Franco kom och förstörde allt och tog det ifrån oss. Jag och mina vänner hade en gemensam dröm som vi satsade helhjärtat i. Vi kämpade dag och natt for att bygga stället, men vi visste inte att vi hade en sabotör i vårt bolag. Francos agenda från dag ett när han inte fick fakturera sitt investerade kapital (som han ville fast han visste att det är fel) var att förgöra bolaget. Tyvärr lyckades han.