"Förvrängd bild av arbetslösheten"

– På kort sikt är det istället riksbanken som har främsta ansvaret för sysselsättningen. På längre sikt behövs andra åtgärder, säger LO-ekonomen Dan Andersson, som inte helt oväntat är kritisk till den nya regeringens jobbpolitik. Även om han i viss mån kan hålla med om slutsatsen om hur medicinen – lägre a-kassa – verkar, så är han desto mer kritisk till själva diagnosen.

– Problemet i Sverige är att det finns för få jobb att söka, säger han, och påpekar att det i dag går 12 sökande på varje jobb.

– Så varför då genomföra en reform som syftar till att få fler arbetslösa att söka jobb.

– Det enda den sänkta ersättningen leder till att är att öka självrisken för löntagaren, men den är ju tilläcklig som den är i dag med karensvecka och ett inkomstbortfall på 20 procent, forsätter han.

Dan Anderson menar också att effekten av den reformerade a-kassan blir den rakt motsatta mot vad många reformen på arbetsmarknaden syftar till.

– Människor blir än mer måna om att inte förlora jobbet, och blir därmed mer negativa till strukturomvandlingar, säger han.

– En anställd blir mindre villig att sluta sitt nuvarande jobb och söka ett annat – kanske på annan ort – om han vet att han drabbas hårdare den tid han är utan jobb.

Andersson ser heller ingen större nytta med att reformera arbetsrätten, vilket bland annat skulle innebära att ändra eller helt slopa de gällande turordningsreglerna vid uppsägning.

– Vi behöver fler äldre i arbete. När befolkningen blir äldre så är det bara positivt – inte minst samhällsekonomiskt – om äldre arbetar mer, säger han, och avfärdar därmed tanken på att företagen själva ska få bestämma vilka som ska gå och vilka som ska behålla jobbet när arbetsstyrkan måste minskas. Idag är det principen först in – sist ut som gäller, vilket alltså innebär att de som jobbat längst är de som i första hand får behålla jobbet. Det är alltå en princip som Anderson vill behålla då det gynnar de äldre som fortfarande är verksamma.

Vad vill du se för åtgärder för att stärka sysselsättningen?

– På kort sikt är det Riksbankens ansvar att inte strypa efterfrågan genom att föra en överkonservativ och allt för stram penningpolitik, säger Andersson, som är kritiskt till hur Riksbanken skött penningpolitiken de senaste åren.

– Vi har de senaste tio åren haft den lägsta inflationen i Europa, men priset har varit en högre arbetslöshet.

Riksbankens korta styrränta, reporäntan, är på uppåtgående, och många analytiker tror att den kommer att ligga kring 4 procent om ett år, mot dagens 2,75 procent. Andersson håller inte med, och ser ingen anledning varför reporäntan skulle toppa på över 3,5 procent.

Vad gäller sysselsättningen på längre sikt, menar Andersson, är det viktigt att så många som möjliga är tillgängliga för jobb.

– Här spelar olika pensionsreformer och jämställdhet in, säger han.

– Även utbildningar, inte minst vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningar, har betydelse för att få ner arbetslösheten på lång sikt, anser Andersson.

Arbetssökande måste således ha den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

– Här finns det också anledning att vara kritisk till regeringen, som exempelvis drar ned på

komvux, säger Andersson.

Hur ser du på det faktum att nuvarande regering, till skillnad från den förra, inte har något siffermål för arbetslösheten?

– Det är inte så konstigt att de inte har det, för de vet ju inte vad arbetslösheten ligger på. De har en förvrängd bild av arbetslösheten, säger Andersson, som menar att regeringen har målat in sig i ett hörn.

– Det blir helt meningslöst med ett arbetslöshetsmål när man anser att arbetslösheten i dag ligger på uppemot 20 procent.

LO har ju reagerat negativt på förslaget att arbetsgivarna ska bestämma när de behöver importera arbetskraft utifrån. Men är det inte naturligt att det är arbetsgivarens sak att avgöra det?

– För arbetsgivarna handlar det i första hand om priset på arbete, alltså lönekostnaden. Det kommer alltid att finnas brist på inhemsk arbetskraft så länge de anser att priset är för högt. Denna brist upphör när priset är det rätta, det vill säga först när lönerna är tillräckligt låga, säger Andersson, och ansluter sig därmed till den grupp som anser att arbetskraftsinvandring på arbetsgivarnas villkor innebär risk för lönedumping.

Vad anser du om att vissa fackförbund har hotat med politiska strejker för att visa sitt missnöje med regeringens politik?

– Principiellt är det inget fel med politiska strejker. Men jag tycker inte det är läge för det i dag.