Försvinner din tremånadersränta?

Folkilskan efter finanskrisen har skapat medvind för hårdare regler, också för bankerna.

Politikerna lovar väljarna att de inte ska behöva betala fler krispaket.

Allt talar för att den internationella Baselkommittén och EU kommer att tvinga bankerna att ha mer pengar i reserv. Kravet på kaptialtäckning kommer att öka.

Kommer bankerna att svara med att sluta erbjuda de populära rörliga räntorna?

Swedbank tänker inte tvinga kunderna att binda räntan.

– Vi har ingen diskussion om att ta bort tremånadersräntan, säger Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank i Sverige.

Men den helt rörliga boräntan är redan borta.

Under finanskrisen blev det så dyrt för bankerna att själva skaffa pengar att helt rörlig boränta blev dyrare än tremånadersräntan. I dag har de svenska bankerna slutat erbjuda den.

– Jag tror inte det kommer att gå så långt att också tremånadersräntan försvinner, säger Tor Borg, ränteanalytiker på statliga konkurrenten SBAB.

– Men skillnaden mellan denna ränta och räntor med längre bindningstider kommer att bli mindre vilket förmodligen kommer att innebära att fler kommer att välja längre bindningstider.

Innebär det här en möjlighet för nischbankerna att ta marknadsandelar?

– Alla banker, stora och små, lyder under samma regler så jag tror inte nya regler i sig öppnar upp för nya småaktörer.

Svenska bankkunder är redan farligt lojala mot den bank de råkar ha oavsett ränta.

För den som tvingas binda sina lån blir det ännu svårare att komma till skott och byta till en billigare bank. Då vågar banken höja sina marginaler. Bolånen blir dyrare.

Men i praktiken har bankerna ofta sett till att villkoren för den som har tremånadersränta ändå är sådana att det bara går att lägga om lånet en gång om året.

Tor Borg på SBAB tror inte att prispressen försvinner om tremånadersräntan försvinner.

Däremot är han övertygad om att det kommer att bli dyrare att bo.

– Alla nya regler kommer att leda till att kostnaden för en bank att finansiera ett bolån blir högre.

– Detta slår generellt mot bolåneräntorna oavsett räntebindningstid, men det slår lite extra mot kortare bindningstider.

Fler kommer att upptäcka fördelar med att binda sin boränta.

Idag har de flesta svenskar valt en kort bindningstid som möjligt på sina bolån – kanske inte så mycket för att rörlig ränta alltid varit bäst på lång sikt som för att det varit så billigt just nu.

Riksbankens styrränta har legat på försumbara 0,25 procent sedan i somras.

Så kommer det förstås inte att förbli. Bankerna passar redan på att höja de räntor som kunderna betalar.

Också Swedbank varnar för att hårdare regler betyder dyrare boräntor – men bara några punkter hit eller dit.

För kunderna är det viktigare att förstå att det allmänna ränteläget snart kommer att göra det flera gånger dyrare att låna.

– Om två, tre år kommer en normal boränta att ligga på 5-6 procent, säger Peter Borsos på Swedbank.

Är det då rätt att kräva tuffare tag om det gör bolånen ännu dyrare?

– Jag tror det är väldigt viktigt att man tittar på vilka regleringar det handlar om. Många regleringar blir tandlösa eftersom det är så lätt att kringgå dem, säger Tor Borg på SBAB.

Finansinspektionen vill förbjuda bankerna att låna ut mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde. Den regeln kan träda i kraft den 1 oktober i år.

Men med ett blankolån, utan bostaden som säkerhet, kan banken kringgå en sådan regel.

Då blir det effektivare med ett lånetak för banken själv än ett bolånetak för kunderna.

– Just kapitaltäckningskrav tror jag tillhör de mer effektiva sätten, säger Tor Borg.

Nu är det inte bara kapitaltäckningen som regleras. Tyskland förbjöd i veckan bankerna att låna för att spekulera.

Realtid.se har under våren berättat hur investmentbanken Goldman Sachs hjälpte den förra grekiska regeringen att dölja det skenande budgetunderskottet med hjälp av så kallad naken blankning i kreditswappar.

Ett förbud ska övertyga tyskarna att inte behöver hjälpa andra länder med krispaket igen, hoppas förbundskansler Angela Merkel.

– De som vill ha regleringar menar väl just att på sikt blir kostnaderna lägre eftersom man undviker kriser, säger Tor Borg.

– Men då är det ju snarare kostnaderna för att städa upp efter kriser och liknande som blir lägre och dessa kostnader står ju aktieägare och skattebetalare för. Notan hamnar på andra ställen än på bolåneavin.

– I grund och botten är detta med regleringar en politisk-filosofisk fråga.

– I praktiken går det inte att bevisa att det ena eller det andra är bättre.