Försvarets press på Michael Wigge

Huvudförhandlingen i målet som rör åtalet mot den före detta Vinge-juristen Christian Granqvist pågår fram till 23 september. Flera förhör har den gångna veckan hållits med höjdare på banker, börsbolag och inte minst advokatbyrån Vinge.

Förhöret med Vinge-delägaren Michael Wigge, dåvarande managing partner när den åtalade arbetade på firman, visade tydligt hur åklagare och försvar tänker lägga upp taktiken för att gå vinnade ur striden.

Föröret med Wigge den 6 september var det första på vittneslistan. Precis som i förhören under förundersökningen inledde åklagare Stig Åström med att be Michael Wigge att redogöra för byråns rutiner och arbetssätt. Wigge får beskriva sitt eget arbete på byrån och redogöra för Vinges verksamhet när det gäller allt från antalet anställda, vilka arbetsgrupper som arbetar på olika våningsplan på Vinges Stockholmskontor och hur många på byrån som arbetar med bolagstransaktioner.

Michael Wigge har varit managing partner på Vinge i två omgångar, från 2000 till 2004 och mellan 2008 och 2012, och var alltså MP på byrån under den tid Christian Granqvist var anställd på firman.

Stig Åström försöker genom förhöret att på detaljnivå måla upp en bild av hur det har sett ut inne på Vinges kontor och på den avdelning där Christian Granqvist arbetade.

– De som arbetar på Smålandsgatan 20 – kan de röra sig fritt mellan våningsplanen, frågar Stig Åström.

– Ja, det kan de, svarar Michael Wigge.

– Finns det något slags lås eller kameraövervakning, frågar Åström.

– Vi är underställda Advokatsamfundets regler när det gäller advokatsekretess och andra lagar. Vi har fullständig sekretess och det innebär att vi har den säkerhetsnivå som erfordras. Alla utrymmen som är personalutrymmen är stängda och låsta och går inte att komma in i utan kodnyckel. Vi har våra sammanträdesrum helt avskilda med dörrar och reception så att ingen annan ska kunna komma in på vårt arbetsutrymme. Det är så alla advokatbyråer jobbar, svarar Wigge.

Wigge beskriver att samtliga avdelningar har låsbara arkivskåp och dörrar som låses om uppdragen så kräver.

– Har Vinge någon slags policy för vilket slags material som får ligga framme respektive låsas in?

– Än en gång, vi har advokatsekretess och allt som vi hanterar ska vi hantera med varsamhet. Sen finns det vissa uppdrag som är av extra känslig karaktär och kräver större varsamhet. Publika uppdrag är en sådan typ av ärenden, men det kan finnas andra uppdrag också som är av känslig karaktär.

Åklagaren ställer däremot inga specifika frågor om Christian Granqvist kan ha fått tillgång till andra kollegors arbetsmaterial. Han nöjer sig med bilden av att Vinge hade höga sekretesskrav för att undvika läckor utåt och att det finns ett så kallat ”snokningsförbud” som gäller för samtliga anställda.

En stor del av förhöret gick åt att beskriva Vinges olika rutiner och regler för att hantera känslig information.

Michel Wigge berättar att det är det första en nyanställd blir informerad om och dessutom får skriva under på att man tagit emot informationen och förstått innebörden av den.

– Insiderinstruktionerna får de anställda årligen bekräfta bara för att vi ska kunna vara säkra på att ingen har missat vikten av de här reglerna, säger Wigge.

Sedan kommer åklagaren in på den så kallade ”röda listan”.

– Är det så att någon på vår arbetsplats får del av information som vederbörande vet eller tror sig veta är kurspåverkande information så har man en skyldighet att anmäla det till röda listan. Normalt är det ärendeansvarig delägare som gör det här. Det är en hemlig och skyddad lista som enbart verkställande direktören sitter på, berättade Michael Wigge.

Under Michael Wigges tid som vd var det endast han och hans assistent som kunde handlägga listan.

– Från den tid en klient förts upp på röda listan råder absolut handelsförbud.

Därefter gås rutiner kring upprättandet av loggböcker och vem som bestämmer hur ett projekt ska bemannas igenom. Åklagaren frågar Michael Wigge om han kan beskriva delägarna Göran Nyström, Cristoffer Saidac (numera Hannes Snellman), Pontus Enquist (numera Roschier), Erik Sjöman och Rikard Stenberg (numera White & Case) som var och en hade betydande roller i olika av de projekt där Christian Granqvist är misstänkt för insiderbrott.

– Jag skulle ge samma beskrivning av samtliga dessa personer. De är ytterst kompetenta personer med lång erfarenhet av att hantera den typen av uppdrag (publika M&A-uppdrag, reds.anm.).

– Det här är alltså människor som kan regelverket kring sådana här offentliga uppköpserbjudanden, frågar åklagaren.

– Ja, svarar Wigge.

Han får också berätta om Vinges system med loggböcker där medarbetare som arbetar med känsliga projekt förs in.

Mot slutet av åklagarens förhör konstaterar Wigge att det anses som allvarligt att Christian Granqvist inte stämde av sina planerade affärer mot röda listan och att det också var därför han avskedades.

– Vi kunde konstatera att de interna regler vi har satt upp, som är av grundläggande art, hade överskridits vid flertalet tillfällen. Jag kunde inte göra annat än att ta beslutet att avskeda honom med omedelbar verkan.

– Hur har Vinge påverkats av den här affären med Christian Granqvist?

– Det är självklart att det är allvarligt för advokatfirman.

Försvarsadvokat Henrik Olsson-Lilja gjorde sitt bästa för att undergräva åklagarens bild att den röda listan alltid gällde klientuppdrag med insiderinformation.

Han fick Michael Wigge att medge att det kunde finnas en försiktighetsprincip som gör att man hellre för upp ett bolag på listan än att man inte göra det.

Han ställde också flera frågor om hur man kan avgöra vad som är kurspåverkande information.

– Vi gör ju en bedömning innan vi för in någon på röda listan, men graderingen där har jag svårt att uttala mig om, säger Michael Wigge.

Men Henrik Olsson-Lilja lyckas trots allt inte slå hål på åklagarens argument.

– Kan jag utgå ifrån att om ett bolag har förts upp på röda listan har man kommit så pass långt att det finns kurspåverkande information, frågar Olsson-Lilja till sist.

– Är de uppe på listan har vi gjort den bedömningen, svarar Wigge.

Försvarsadvokten fortsätter att pressa Wigge och undrar om det i så fall kan vara möjligt för en anställd som försöker fiska efter insiderinformation att ställa många kontrollfrågor mot den röda listan och på så sätt hitta aktier att handla i. Men Michael Wigge ändrar inte sin beskrivning av listan utan bekräftar att det skulle kunna vara fallet.

En liten framgång för försvaret blir dock att Michael Wigge bekräftar att det oftast är ansvarig partner i arbetsgruppen som gör bedömningen om en klient ska sättas upp på röda listan och att han själv inte är insatt i alla detaljer kring hur detta görs.