Forskare sågar regelfloden

Entreprenörsskapsforums vd respektive forskningsledare Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid KTH, och Johan Eklund, docent i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, kritiserar de senaste årens försök att reglera banksektorn och finansmarknaderna i en artikel i senaste numret av Ekonomisk debatt.

Utifrån en genomgång av aktuell forskning konstaterar de att det nya regelverk som byggts upp efter finanskrisen 2008 inte behöver minska marknadsriskerna och leda till ökad stabilitet.

”Strävan att minska riskerna på finansmarknaderna är i grunden förnuftig men har skapat problem i praktiken genom att inkludera en betydande krånglighet, icke-transparens och övertro på relativt oprövade riskmodeller i regelverket”, skriver Braunerhjelm och Eklund.

I artikeln citeras Bank of Englands Andrew Haldane och Vasileios Madouros flitigt. Dessa har bland annat summerat omfånget av alla nya regler på EU-nivå till 60.000 sidor.

Ett annat mått som tas upp i artikeln är att de 350 största bankerna i Europa tillsammans kommer att ha 70.000 heltidsarbetande som enbart arbetar med Basel III-regelverket.

”I stället för att fokusera på det övergripande målet –- en långsiktigt stabil finansmarknad –- kraftsamlas för att de olika och inte alla gånger sammanhängande detaljerna i regelverket ska kontrolleras och bockas av. Det finns dessutom en risk för att stora övervakande myndigheter drivs av en egen logik och att det resulterar i både rentseeking och byråkratisk ineffektivitet”, skriver Braunerhjelm och Eklund.

De går igenom aktuell forskning som visar att omfattande och komplex reglering av komplexa och osäkra förhållanden sällan leder till ett positivt slutresultat:

”Vidare pekar modern forskning på att komplexa miljöer är svåra att styra med många och omfattande regleringar. Snarare förordas en strategi som förenklar och effektiviserar beslutsunderlaget med hjälp av ett begränsat urval kända kriterier”.

I bankvärlden är detta tydligt, menar Braunerhjelm och Eklund:

”Sammantaget konstateras att för ett betydande antal av världens största och mest komplexa banker, förefaller enkla regler gällande risk och kapitaltäckningskrav ha avsevärt större prognosförmåga vad gäller bankernas överlevnadsförmåga och kristålighet än mer komplexa alternativ som bygger på olika tillgångars skattade risker”.

Forskarna skriver med en tydlig udd mot politiker och beslutsfattare:

”Regelverk är nödvändiga. Men den övergripande slutsatsen förefaller vara att politiker (regelgivarna) och myndigheter bör ta sig an uppgiften med en stor portion ödmjukhet och förståelse för de problem som ett massivt införande av nya regler kan innebära. Utan en förståelse för de dynamiska effekter som regleringar kan ge upphov till riskerar dessa att leda till försämrad marknadsfunktion och ökade framtida risker”.

Pontus Braunerhjelms och Johan Eklunds föreslår samtidigt inte att bankerna alltid ska kunna lita på att någon annan tar notan om riskerna går över styr.

”Tydligt ägar- och företagsledningsansvar, bail-in i stället för bail-out, väldefinierade kapitaltäckningskrav och transparens bör vara ledord i utformandet av ett långsiktigt regelverk”, skriver duon.