Forskare måste kunna mer immaterialrätt

Eftersom svenska universitet befinner sig under omvandling där vetenskap och forskning privatiseras ökar behovet av att ha bättre kunskap om immaterialrättsliga frågor. Detta är viktigt för att undvika risken att forskning inom vissa områden försvinner från universiteten.

Det anser Caroline Pamp, forskare vid Juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i sin avhandling Intellectual Property in Science.

Avhandlingen täcker in en rad immaterialrättsliga frågor som berör forskningens tidiga skeden, med fokus på bioteknik och biovetenskaper.

Pamp talar om ”privatiseringsprocessen” som inte bara handlar om när ett forskningsresultat utvecklas till en affärsrörelse eller kommersialiseras på annat sätt, utan omfattar även forskningsprogram.

Och här blir frågan om tillgång till forskningsresultat av stor vikt.

Detta beror på att den tekniska utvecklingen, i kombination med ökade möjligheter att patentera forskningsresultat i tidiga skeden, gör tillgång till forskningsverktyg allt viktigare för universitetens forskargrupper för att de ska kunna bedriva fortsatt forskning.

– Universiteten får inte lämnas utanför tillgången till forskningsresultat, utan det är nödvändigt att skapa öppenhet genom immaterialrätter och avtal när juridiska begrepp förskjuts och spelreglerna ändras, säger Caroline Pamp i ett pressmeddelande.

Hon föreslår att universiteten kan använda sig mer av kontrakt för att få tillgång till patenterade forskningsresultat. På samma sätt kan universitetens forskargrupper använda kontrakt där de själva är rättighetsinnehavare för att skapa öppenhet.

Men effektiva strategier kräver kunskap om immaterialrätt, något som Pamp anser ofta saknas inom universitetsvärlden.

– Det krävs åtgärder för att minska kunskapsgapet så att forskare kan göra medvetna informerade val när det gäller dessa frågor. Fler obligatoriska kurser inom forskarutbildningen kring immaterialrätt vore en lösning, avslutar Caroline Pamp.