"Föregriper EU:s krishanterings- arbete"

Finanskriskommittén har kommit med sitt första delbetänkande i den statliga utredningen ”Att förebygga och hantera finansiella kriser” till finansmarknadsministern Peter Norman. Kommittén är sammansatt av Regeringen för att formulera ett förslag på hur finansiella kriser ska hanteras i Sverige. Finansbolagens förening med vd, advokat Lars Zacharoff i spetsen är kritiska till det första delbetänkandet som kommittén har kommit.

”Kommittén föregriper EU:s krishanteringsarbete och försämrar konkurrensen på inlåningsmarknaden”, skriver föreningen i ett pressmeddelande.

Finanskriskommittén föreslår bland annat att stabilitetsfonden och insättningsgarantifonden slås samman till en ny bankkrisreserv, men att staten även fortsättningsvis kommer att ta ut två avgifter. Man föreslår i det här skedet att endast insättningsgarantin ska riskdifferentieras, och avvaktar med att ta ställning till stabilitetsavgiften till EU:s insättningsgaranti- och krishanteringsdirektiv har beslutats, något som Finansbolagens förening är kritiska till.

– Vi är framför allt kritiska till att man behandlar stabilitetsavgiften och avgiften till insättningsgarantifonden på olika sätt. Från utredningens sida vill man tydligen ha en riskdifferentiering när det gäller insättningsgarantiavgiften, men man vill inte ta ställning till och är, vad jag kan se, negativa till att riskdifferentiera avgiften till stabilitetsfonden, säger Lars Zacharaoff, till Realtid.se.

Föreningen anser att kommittén borde avvakta tills dess att frågorna beslutats på EU-nivå och behandla båda avgifterna samtidigt, och skriver att det, till skillnad från vad som anges i utredningen, redan föreligger en avgiftsdifferentiering vid beräkning av insättningsgarantiavgiften. Enligt dem beror avgiften idag på institutens kapitaltäckningsgrad, där en högre kapitaltäckning ger en lägre avgift.

Icke-systemviktiga institut, till exempel finansbolag som är kreditmarknadsbolag, betalar samma stabilitetsavgift som systemviktiga institut trots att de förstnämnda enligt gällande reglering i praktiken är uteslutna från statligt stöd. Statens ”risk” för dessa institut är därmed endast begränsad till insättningsgarantin. Sammantaget innebär detta att en påtaglig avgiftsdifferentiering föreligger redan idag.

I Finanskriskommitténs delbetänkande föreslås att insättningsgarantiavgiften ska riskdifferentieras utifrån de räntevillkor som ett institut erbjuder.

Lars Zacharoff anser inte att kopplingen mellan goda räntevillkor och riskfylld verksamhet är given.

– Kommittén har pekat på att företag med goda räntevillkor för inlåningen generellt sett skulle ha en högre risk, och det kan ifrågasättas om det verkligen är så. När det gäller framför allt förslaget med en riskdifferentierad avgift till insättningsgaranti tror vi att det skulle kunna hämma konkurrensen på inlåningsmarknaden för att man gör det dyrare för institut som kan erbjuda goda räntor till konsumenter till exempel, säger han.

Delbetänkande är just nu ute på remiss och det är många fler än Finansbolagens förening som ska säga sitt innan utredningen kan fortgå.