Flykt från euro-tillgångar

En flykt från allt med exponering mot eurozonens skuldkriser präglade marknaden på tisdagen.

Krisen från länderna i valutaunionens utkant har börjat äta sig in i den inre kretsen, med stigande räntetryck mot såväl Rom som Bryssel och Paris.

Portugal och Spanien befinner sig sedan helgens uppgörelse om stödpaketet till Irland redan i stormens öga. Många tror att även Madrid och Lissabon behöver finansiellt stöd för att klara sina åtaganden, vilket osökt leder till frågan om EU:s och IMF:s resurser räcker till.

Även Paris fick en släng av sleven på tisdagen, sedan rykten spridits på marknaden om att kreditvärderare är på väg att sänka kreditbetyget för Frankrike.

I skottgluggen finns sedan tidigare Italien, med en av eurozonens största skuldberg, och Belgien, vars osäkra politiska läge sprider oro.

Misstron är utbredd, konstaterar Anders Söderberg, valutastrateg på SEB. Han påminner samtidigt om att det inte bara rör sig om illvillig spekulation, som många politiker vill få det att framstå som.

— Många av de som säljer nu spekulerar inte. Det är i många fall vanliga pensionsfonder, som måste anpassa sin risk i portföljen inför månads- eller årsskiftet, säger han.

Ett skarpt test av hur skadeskjuten eurozonen är kommer redan på torsdag, då Spanien har planerat en auktion av treåriga statsobligationer. På torsdag väntas Europeiska centralbanken (ECB) även besluta att låta styrräntan vara orörd på rekordlåga 1 procent, samtidigt som banken förlänger likviditetslån till krisdrabbade banker.

Spanien har även planerat auktioner av obligationer med löptider på 10 och 15 år i samband med EU:s toppmöte om drygt två veckor.

Räntan på spanska tioåriga statsobligationer toppade på 5,73 procent på tisdagen, drygt tre procentenheter över tyska statspapper med samma löptid.

Räntegapen för Grekland och Irland låg samtidigt på drygt 9 respektive 7 procentenheter, vilket avspeglar hur stor riskpremie de får betala för att kunna ta upp lån.

— Man vill inte ha några i euro-tillgångar. Det syns i alla led. Euron i sig är inte attraktiv. Det är för mycket osäkerhet. Man vet inte hur det här ska lösa sig i slutändan, säger Filip Andersson, analytiker på Royal Bank of

Scotland (RBS).

Några tecken på att räntefrossan i eurozonen ska lätta ser han inte i dagsläget.

— Nu börjar man ge sig på allt i eurozonen som inte är riktigt ”core” (stabilt). Det enda som får vara i fred är statspapper från Tyskland, Nederländerna och Finland.

Sent på tisdagen varnade också kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s för att det inom de närmaste tre månaderna kan bli aktuellt att sänka kreditbetyget för Portugal om landets tillväxtutsikter försvagas ytterligare.