Flopp för piketens storsatsning

Utbildningen, det så kallade Q-projektet, drogs igång under hösten förra året.

– Målet var att alla kvinnor som deltog skulle söka till piketens rekrytering, säger Christer Birgersson, chef för piketenheten i Stockholms län.

Tio kvinnliga poliser deltog i projektet, tre sökte sig vidare men trots att de gått en förberedande utbildning under tio veckor klarade ingen av dem testerna.

– Det är synd att ingen av dem som sökte har genomgått hela processen. Flera hade goda möjligheter att bli anställda. Nu måste vi se vad de själva tyckte om utbildningen, säger Christer Birgersson.

Nu ska sex kvinnliga poliser arbeta i piketgrupperna under ett års tid. Samtidigt betonar Birgersson att antagningskraven är avgörande.

– Man måste klara av arbetet som man söker. Om man ska hålla på med matematik måste man kunna det. Inom vår verksamhet med särskilt svåra situationer krävs saker som god fysisk status och bra stresshantering – och kraven måste styra.

Men han är besviken.

– Inget av det är könsbundet som jag ser det. Det handlar om inställning, säger Christer Birgersson och fortsätter:

– Den här är särklass den största satsningen inom insatsstyrkorna i Sverige.

Projektledare Dan* vet att cheferna är besvikna.

Han tror att projektet misslyckades eftersom 16 veckor är för kort tid. Han påpekar att flera män inom polisen siktar mot piketen redan när de börjar på polishögskolan. Många har dessutom flera års erfarenhet av elitidrott eller från det militära.

Kvinnorna som gick utbildningen utsattes bland annat för militärliknande ”Hell week” där deras fysiska och psykiska toleransnivå skulle testas.

Under helvetesveckan utsattes de för höga höjder, trånga utrymmen, knappt någon mat och fyra timmars sömn under fyra dygn.

Dan säger att det är exempel på träning som krävs för att fungera under hårt pressade situationer som en piketpolis utsätts för.

Varken piketen eller insatstykan låter kvinnor utföra de fysiska arbetsuppgifterna. Q-projektet var för poliser i Stockholms län. Där arbetar ungefär hundra personer, 15 av dem är kvinnor som finns inom förhandlingsgrupperna.

Att få in kvinnliga medarbetare i verksamheten handlar inte om statistisk fåfänga utan är direkt nödvändigt för den operativa verksamheten.

Nidbilden av piketen – ett gäng stridslystna män i en buss – är en kvarleva från 1980-talet och stämmer dåligt med dagens verksamhet, enligt Dan.

Förutom att piketpoliser nästan aldrig åker buss uppträder de numera ofta civilt.

Inför ett civilt gripande kan de behöva klä ut sig till vanligt folk och då kan det se konstigt ut om alla – gatusopare, p-lisor, butiksbiträden – i omgivningen plötsligt är vältränade män.

Om projektets budget på 800.000 kronor har hållits vet piketenheten inte ännu eftersom utbildningen håller på att utvärderas just nu.

Christer Birgersson säger att allt färre söker sig till polisens tuffaste avdelningar, även bland männen.

– Insatsstyrkor har fått det svårare att rekrytera folk. Så är det över hela landet. Mellan 60 och 80 poliser brukar söka till oss och av dem får tjugo stycken börja.

* Dan har arbetat länge på piketenheten och vill inte figurera med sitt efternamn i media på grund av hot.