Flodström till attack mot Riksrevisionen

I Riksrevisionens senaste rapport kritiseras regeringen och svenska lärosäten för att inte följa upp uppsatta mål med ökad internationalisering av högskolor och universitet.

Samtidigt som regeringen inte har sett till att mål som kulturellt utbyte följs upp så menar Riksrevisionen att högskolorna själva kunde ha efterlyst en uppföljning över hur rekryteringen av utländska studenter fungerar. På undersökta högskolor fattas bland annat tillräcklig svenskundervisning och få möten uppstår mellan svenska och internationella studenter.

Men Anders Flodström, chef för Högskoleverket, anser att Riksrevisionen är för stela i sin analys.

– Att mäta efter högskoleförordning och högskolelag ligger fel i tiden. De har inte riktigt sett det positiva i näringslivets internationella kontaktbyggande som kan uppstå efter studietiden, säger Flodström.

– Det finns ju både akademichefer, företagsledare och rektorer på kinesiska universitet som är utbildade i Sverige. Nyligen beställdes en stor order från SSAB som kom via en elev som studerat vid Högskolan Dalarna.

I så fall borde väl mål som berör näringslivet sättas upp?

– Ett av resultaten borde vara en fundering över de delarna som inte står i högskolelagen och högskoleförordningen – vad målet för internationalisering bör vara för någonting. Näringslivssamverkan är en viktig del av internationaliseringen. Tidigare var det snarare kultursamverkan som styrde. Den finns ju kvar i dag men nu betonas entreprenörskap och innovation.

Anders Flodström säger att i regeringens proposition som ska läggas i början av nästa år har de tittat på vilka forskningscentra som Sverige skulle kunna samarbeta med i dynamiska länder som Kina och Indien.

– Om du tittar på de lärosäten som Riksrevsionen har studerat så är alla tunga inom teknik och naturvetenskap. De som på dessa lärosäten arrangerar engelskspråkiga masterutbildningar har ju styrts mycket av den interna ekonomin – man har behövt studenterna helt enkelt.

Vad är din kommentar kring den intäktsmodellen; hålla volymen uppe genom att fylla på med utländska studenter på grund av vikande intresse bland svenska studenter?

– Stanford gör det, Cambridge gör det. Så man är väl i bra sällskap. USA har ju överlevt som industrination eftersom man har lyckats rekrytera utländska studenter och de har blivit en resurs på arbetsmarknaden – det samma gäller England.

Men Riksrevisionen menar att det inte finns några indikatorer som visar att utländska studenter stannar här och arbetar? I England kan en student arbeta två år efter examen.

– Det är naturligtvis en sak som universiteten inte rår över. Det enda sättet att hålla sig kvar har varit genom att börja forska men jag har hört att det sker en förändring kring arbetstillstånd så att man kan börja arbeta utan att åka hem.

Vari ligger rapportens allvarligaste kritik som riktas mot er?

– Att det borde finnas mer svenskundervisning på lärosätena och att de borde ha försökt att integrera de här studenterna bättre. Det ska lärosätena ta åt sig. Men däremot ser jag ingen anledning till att kritisera att vi får hit några av, låt säga Kinas bästa studenter – oavsett om de är kvar eller åker hem så kommer de att vara en stor resurs för svenskt näringsliv.

Även om många inte verkar träffa svenska studenter?

– Det måste vi göra något åt. Men kontakten med svenskt näringsliv finns där via examensarbeten och lärare. Och den kontakten är ju inte beroende av det svenska språket.

Riksrevisionen har påpekat att bortfallet av utländska studenter är stort vilket leder till att lärosätena sysslar med ett överintag. Det betyder att tusentals utländska studenter som antas till utbildningar aldrig dyker upp och att det administrativa arbete för instanser som Migrationsverket och ambassader ökar. Flodström förordar därför ett annat antagningssystem.

– I och med att våra studier är avgiftsfria och vi har bra möjlighet till e-antagning via Studera.nu så är det väldigt lätt att söka i Sverige. Men om vi gick över till avgiftssystem kopplat till stipendier så kan den problematiken försvinna.

Det har spekulerats i att ett uppehållstillstånd för studier kan vara ett sätt att ta sig in i Schengenområdet. Anders Flodström tror inte att det är något stort problem.

– Om det skulle vara ett stort problem skulle vi ha sett en större debatt. Det förekommer säkert och det är beklagligt. Men det betyder inte att Sverige ska bli protektionistiskt och bara utbilda svenskar för Sverige för det skulle vara en katastrof för den kulturella och industriella utvecklingen.

Riksrevisionens rapport

Anders Flodström debatterar avgifter i The Economist