Börje Ekholm sågar Nicolas Sarkozy, Jean-Claude Trichet och Obamas stimulanspaket i en intervju med Financial Times.
Flipp eller flopp med Investors vd


Intervjun pågår i 10-15 minuter i tre olika videoklipp om stora frågor som Obamas stimulansplan, bankkrisen och fackföreningarna. Klicka här för att komma till FT:s hemsida där videoklippen finns.
På slutet tillåts intervjun bli lite mer lättsam, då Ekholm tillfrågas om han är redo att spela ”Lång eller kort”, det vill säga ungefär ”Köp eller sälj” – vad man gillar och ogillar.
FT:s journalist Emiliya Mychasuk börjar
med frågan om Ekholm är ”lång eller kort” vad gäller förstatligade banker.
– (Ler stort). Jag är troligen ”lång” i det.
– Porsche? fortsätter FT-journalisten.
– Jag avstår från att svara på det eftersom vi sålde våra aktier i Scania till Volkswagen.
– Det låter som en ”kort”, säger Mychasuk varpå Ekholm bryter upp i ett leende.
– Nicolas Sarkozy?
– Kort, svarar Ekholm.
– Jean-Claude Trichet?
– (Skrattar). Jag tror att jag troligen är mer kort.
– Fackföreningarnas makt?
– I Sverige är jag lång.
– Euron?
– Det är en tuff en. Jag har lärt mig att aldrig spekulera i valutor, men troligen är jag kort i det.
– Timothy Geithner?
– Där är jag lång.
– Guld?
– Lång.
– Bankreglerare?
– Jag anser att vi behöver mer, så jag är lång i det.
– Obamas stimulansplan?
– Jag tror att jag är lång på kort sikt, men jag anser att effekterna på medellång sikt är mycket osäkra.
– Det låter som en ”lång/kort”, replikerar Mychasuk.
– Sveriges chanser i Eurovisions-schlager-festivalen?
– (Ler och väser.) Jag måste ligga lång i det, avslutar Ekholm i FT-intervjun.
Realtid.se får tag på Investors informationschef Fredrik Lindgren för att reda ut vad Ekholm menade om att han sågade Sarkozy och Obama.
Stämmer det att Börje Ekholm ogillar franska presidenten Nicolas Sarkozy?
– Ja, det kan man säga – precis, säger Lindgren.
Varför?
– Ekholm anser att Sarkozy är för protektionistisk, och har utvecklat ett sätt som talar för att det blir ökat fokus på protektionism.
– Det innebär minskad frihandel, vilket ju normalt har en negativ effekt även på välfärden och ekonomin internationellt.
Menar ni att exporten från Investor-delägda bolag missgynnas av Sarkozys protektionism?
– Jag tror inte att det är den stora frågan. Det är mer frågan om att världen håller på att bli mer protektionistisk, vilket har en negativ effekt på världshandeln.
– Det kommer att ha en negativ effekt för välfärden över hela världen.
Risken är enligt Lindgren att några länder börjar med protektionistiska åtgärder.
– Då kan vi hamna i en situation där alla andra följer efter, så att vi ”reser murarna” igen.
Tänker ni formellt framföra era synpunkter om Sarkozy till exempelvis franska ambassadören i Sverige?
– Nej, nej. Inlägget gäller bara generellt att när vi har möjlighet, så talar vi varmt om frihandel över gränserna.
Och varför är Ekholm så orolig över effekterna av Obamas stimulanspaket på medellång sikt?
– Vad gäller stimulanspaket i allmänhet ser vi massiva sådana åtgärder över hela världen.
– De kommer sannolikt ha positiva effekter på tillväxten kortsiktigt, men risken är att det skapar stora underskott som i sin tur kommer att dra ner tillväxtmöjligheterna på lite längre sikt.
Ska man helt avstå från stimulanspaket?
– Naaeee, inte nödvändigtvis, men Ekholm vill väl peka på att det är en extremt svår balansgång.
– Att hitta rätt balans kommer att bli extremt viktigt, och att agera tillräckligt snabbt också om vi ser att det vänder uppåt – att man ser till att inte ha stimulansåtgärderna igång för länge.
Lindgren understryker även att vi måste passa oss för att det blir så att stimulanspaketen gör att ”vissa obalanser i ekonomin inte rättas till”.
– Till exempel om det finns uppblåsta tillgångsvärden, så är det bättre att de justeras nu än att man bara skjuter på problemet.
Hur menar du?
– Det kan finnas alltifrån fastighetspriser till andra former av tillgångsvärden som skulle må bra av att justeras ned, i stället för att värdena upprätthålls av en för stark penning- eller finanspolitisk stimulans. Det kan leda till ytterligare svårigheter.
Men hur kan ni anse att det finns uppblåsta tillgångsvärden då börskurserna är i botten?
– Det finns en mängd olika tillgångar i världen och över hela världen.
Kan du ge något exempel?
– Nej, men det är viktigt att man försöker uttalat undvika en viss situation för banker.
– Finns det i bankernas balansräkningar tillgångar där priserna behöver justeras till exempel, så är det bättre att man gör det och ”tar smärtan direkt” och städar ut, för att sedan kunna starta om på nytt.
– Detta i stället för att vissa länder har en historik där man får banksystem som dras med gamla synder, som man aldrig riktigt blir av med.
Det kan göra att bankerna inte blir väl fungerande.
Menar ni exempelvis SEB:s obligationsportfölj, där det ryktas att SEB genom bokföringsknep har kvar höga värden på den portföljen i sin bokföring medan dessa obligationer kanske är värdelösa?
– Neeää, det ser jag inte. De svenska bankerna har generellt klarat sig extremt bra hittills i finansturbulensen.
– Det har delvis berott mycket på att de inte alls har haft den här formen av ”giftiga” tillgångar som många banker har haft och skapat enorma förluster.
– De förändringar SEB har gjort följer helt normala redovisningsprinciper. Så det ser vi inte som något problem.
Däremot kan resonemanget exempelvis avse amerikanska banker.
Investor anser även enligt Lindgren att det behövs en ”normalisering” av sparkvoten i ett antal länder runt om i världen.
– Konsumenterna har dragit ner på sparandet i 10-15 år och i stället konsumerat.
– Vi behöver sannolikt röra oss tillbaka och återställa en del av konsumenternas balansräkningar.
Investor har en ägarandel på drygt 20 procent i svenska banken SEB, och är därmed största ägare i SEB.





