"Flera allvarliga limitöverträdelser"

Riksrevisor Jan Landahl riktar skarp kritik mot Sjunde AP-fonden efter en granskning av fondens förvaltningsarbete 2000 till 2012. Under merparten av tiden var finansmarknadsminister Peter Norman vd för fonden.

Riksrevisionen slår bland annat ner på att Sjunde AP-fonden haft allvarliga brister i sin interna styrning och kontroll. Inte minst gäller detta hantering av risker och limitöverträdelser. Under Peter Normans tid i ledningen skapades en egen praxis på fonden.

”Det handlar närmare om att en informell riskkultur har utvecklats, att rapporteringen om riskerna inte är heltäckande och att verksamheten bedrivits på ett sådant sätt att flera allvarliga limitöverträdelser skett”, skriver Riksrevisionen i rapporten.

Under perioden 2000-2011 ska ledningen ha rapporterat till styrelsen om avvikelser och limitöverträdelser vid ett mycket stort antal tillfällen, trots detta vidtogs inga långsiktiga åtgärder utan fokus låg på det enskilda fallet. En standardlösning vid limitöverträdelser ska ha varit att höja limiten.

”Enligt Riksrevisionen har granskningen visat på allvarliga brister i riskhantering och kontroll. Sjunde AP-fonden har visat bristande förmåga i att bedöma risker och därmed förebygga limitöverträdelser. Fondens sätt att omhänderta limitöverträdelser visar på ett handlingsmönster där ledningens förslag till lösning, efter att en överträdelse skett, vanligen har varit att ändra limiten”, skriver Riksrevisionen.

I rapporten konstateras också att Finansinspektionen prickat fonden och utdelat en sanktionsbot samt att en limitöverträdelse 2011 ledde till att fonden fick ta en förlust på 226 miljoner kronor.

”Riksrevisionen bedömer att förvaltningen, under granskningsperioden, inte har levt upp till de grundläggande krav spararna kan ställa på den interna styrningen och kontrollen”, heter det i rapporten.

Riksrevisionen konstaterar vidare att privata förvaltare i PPM-systemet har tuffare krav på sig än Sjunde AP-fonden:

”Sjunde AP-fonden har inte levt upp till den standard inom intern styrning och kontroll som enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder krävs för de privata fondbolagen inom premiepensionssystemet”.

Riksrevisionen spårar också bristen på styrning ända upp till regeringsnivå, där Peter Norman som finansmarknadsminister är huvudansvarig. Regeringen har hittills visat litet intresse för frågan:

”Under de första 13 åren har regeringens utvärdering inte gett någon samlad bild av den interna styrningen och kontrollen hos Sjunde AP-fonden”.

Riksrevisionens andra huvudkritik mot Sjunde AP-fonden gäller den aktiva förvaltningen som infördes under Peter NOrmans tid som vd och våren 2010 utökades då användningen av hävstångscertifikat fick större utrymme i placeringsprofilen.

Riksrevisionen är inte nöjd med besluten, här är några formuleringar i rapporten:

”Riksrevisionen bedömer att den passiva förvaltningen av pensionskapitalet är kostnadseffektiv och ligger till grund för de låga förvaltningskostnaderna. Samtidigt visar resultatet av den aktiva förvaltningen på begränsad nytta för spararna.”

”Den aktiva förvaltningen har visat ett lågt resultat och Sjunde AP-fonden har haft svårt att nå sina avkastningsmål. Samtidigt har risktagandet varit högt.”

”Det innebär att fondens förvaltningsprestation inte svarat mot det höga risktagande som spararna har haft under granskningsperioden.”

Riksrevisionen anser också att spararna i fonden har svårt att bedöma risker kontra utfall beroende på fondens val av mätperioder och informationsgivning.

”Det är motsägelsefullt att fonden har nått det egna målet om att ge en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet samtidigt som granskningen visar att fondens

förvaltningsprestation inte klarar en jämförelse med uppräkningen av inkomstpensionen”, skriver Riksrevisionen.

I sina rekommendationer föreslår Rikrevisionen en avveckling av den aktiva förvaltningen:

”Styrelsen bör pröva frågan om avveckling av den aktiva förvaltningen. Resultatet har varit lågt i relation till risknivån och fonden har haft svårigheter

att nå sina interna avkastningsmål. Dessutom är spararnas pensionskapital omhändertaget i den passiva förvaltningen”.