Fler svenska företag borde in i Japan

Den senaste tiden har Japan hamnat i skuggan av Kina.

– I vissa sammanhang är det befogat eftersom Kinas roll i världsekonomin fortsätter att växa – medan Japans kommer att gå den motsatta vägen, säger Hubert Fromlet, chefsekonom på Swedbank.

Men svenska företag har ändå ett hål att fylla på den japanska inhemska marknaden.

Hubert Fromlet pekar på tilltagande behov som ökar för Japans åldrande befolkning och att svenska företag skulle kunna etablera sig inom hälsosektorn.

Sveriges handel med Japan har sjunkit sedan 2003. Det är framförallt svensk export som har gått tillbaka.

År 2006 exporterade vi till ett värde av 16.865 miljarder kronor till Japan men i fjol gick det ned till 13.942 miljarder kronor.

Japan har haft 22 kvartal med positiv BNP-tillväxt, vilket är den längsta perioden av oavbruten tillväxt sedan andra världskriget.

Den genomsnittliga tillväxten har under perioden legat på 1,75 procent men Hubert Fromlets bedömning är att BNP-tillväxten kommer att ligga på en något lägre nivå i år och under 2009 – ungefär 1,5 procent.

Orsakerna är flera. Japan behöver genomföra stora politiska och ekonomiska reformer för att få en bättre utveckling, anser Hubert Fromlet.

Han pekar på att bland annat på onaturligt satta räntor som varit konjunkturhämmande då de bland annat lett till lågt sparande och på sikt mindre konsumtionsutrymme för den äldre befolkningen.

Dessutom har arbetsmarknaden varit trögrörlig. Fler japanska kvinnor och ungdomar skulle behöva komma ut på arbetsmarknaden. Samtidigt, påpekar Hubert Fromlet, är det framförallt unga kvinnor mellan 25 – 40 år som spenderar mest intensivt.

– De har hushållskassan i ett järngrepp och delar i princip ut fickpengar till sin man.

Ett realtivt nytt tilltagande fenomen i Japan är växande inkomstklyftor och en växande befolkning av så kallade ”working poor”– folk som har jobb med lågt satta löner.

Japan-kännare gör olika bedömningar kring landets fortsatta konjunkturutveckling. Hubert Fromlet betonar att det beror på vilka informationskällor man tittar på.

Det råder till exempel osäkerhet kring hur mycket Japan drabbas av den amerikanska bolånekrisen.

I Japan har de själva haft en relativt avslappnad inställning till den krisens effekter men, påpekar Hubert Fromlet:

– Eftersom 20 procent av den japanska exporten går till USA är det självklart att de kommer att påverkas.

Samtidigt blev Kina Japans största exportmarknad i fjol och gick därmed om USA. Att hälften av Japans export går till Kina kan vara problematiskt om företagen underskattar riskerna med sin växande Kinaexponering, anser Hubert Fromlet.