Realtid

"Finns anledning att vara bekymrad"

administrator
administrator
Uppdaterad: 16 okt. 2015Publicerad: 16 okt. 2015

Realtids paneldeltagare svarar på frågor om Grekland, Kina, ränteläget och den svenska bostadsmarknaden.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Trading Direkt

Asmodee sätter spelmarknaden i fokus på börsen

07 feb. 2025

Efter en sommar med kinesisk börsoro, kaotiska grekiska nödlåneförhandlingar och fortsatta räntesänkningar från Riksbanken går både den svenska och den globala ekonomin in i en högintressant tid.

Realtid.se har frågat tre experter på området hur de ser på det på det rådande makroekonomiska läget.

Efter att Grekland i augusti fick ett nödlån på 86 miljarder euro över tre år avtog det akuta krisläget, men vilken utveckling kan vi förvänta oss framöver? Kan vi vänta oss liknande kaosartat scenario nästa gång nödlånen löper ut 2018?

Olof Manner, chef för makroanalys, Swedbank:

– Det finns en uppfattning om att Grekland inte kommer att kunna betala tillbaka sina lån fullt ut utan att någon form av avskrivning eller nedskrivning kommer att bli nödvändig. Redan vid månadskiftet oktober-november och den första utvärderingen av programmet kommer frågan att spetsas till. Nyvalde Tsipras vill ha nominell skuldnedskrivning, och får stöd av IMF, medan euro-länderna starkt motsätter sig detta. Detta är med all säkerhet kreditorerna medvetna om. En försiktig innehavare av grekiska skuldsedlar tar nog inte upp fordran till sitt nominella värde i böckerna. Rimligtvis kommer man att sparka burken framför sig och förlänga lånen när det börjar närma sig kanske i kombination med någon nedskrivning.

Lena Sellgren, chefsanalytiker, Nordea:

– Det beror helt och hållet på om Grekland genomför de åtgärder som man har kommit överens om. Implementeringen av räddningsprogrammet kommer att bli smärtsam och det finns en risk att den fortsatt svaga ekonomiska återhämtningen kan leda till en ny anti-åtstramningsvåg. I ett sådant läge lär frågan om Grexit komma upp på bordet igen.

Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholm Chamber of Commerce:

ANNONS

– Situationen för Grekland är fortsatt mycket ansträngd. Arbetslösheten har passerat 25 procent och ungdomsarbetslösheten är över 50 procent. Efter flera års recession vädrades viss morgonluft ifjol. Om det inte hade varit för Syriza-regeringen och det politiska tumultet så hade ekonomin förmodligen kunnat växa med uppemot 2,5 procent. Nu skulle jag inte bli förvånad om tillväxten för innevarande år blir något lägre än ifjol, runt 0,5 procent. Det räcker inte. Grekland har inte råd med så blygsam tillväxt. Om inte arbetslösheten pressas ned och tillväxten tar fart så utesluter jag inte ännu ett kaosscenario längre fram.

Börskraschen i Kina tog upp en stor del av nyhetsflödet under sommaren, men sedan dess har det varit relativt tyst. Vad har sommarens börsoro fått för konsekvenser för den kinesiska och globala ekonomin och vad kan vi vänta oss framöver i Kina?

Olof Manner, chef för makroanalys, Swedbank:

– Det kinesiska börsfallet var och är i stor utsträckning en domestik händelse. Utlänningars innehav av kinesiska aktier är mycket begränsat. Dessutom är kopplingen mellan börs och ekonomisk aktivitet låg i Kina. Den krympande efterfrågan och tillväxten i den kinesiska ekonomin är däremot ett större problem. Många tillväxtländer som till stor del levt på att leverera råvaror och halvfabrikat till Kina har idag stora problem. Samtidigt har vi haft ett överutbud inom flera råvarusektorer vilket lett till att råvarupriserna fallit kraftigt generellt. Kombinationen med minskad kinesisk tillväxt och växande obalanser i andra tillväxtekonomier var en viktig orsak till att amerikanska centralbanken inte höjde räntan i september. Kina är världens näst största ekonomi efter USA. En inbromsning får givetvis stora effekter.

Lena Sellgren, chefsanalytiker, Nordea:

– Ökad oro för konjunkturutvecklingen i Kina och andra tillväxtländer har sänkt börser världen över. Inbromsningen av den kinesiska ekonomin har dock pågått under en längre tid. Det är fullt rimligt att tillväxttakten växlar ner när välståndet ökar och lönerna stiger och tillväxten i allt större utsträckning ska drivas av privat konsumtion snarare än investeringar. Vår prognos är att de långsiktiga strukturreformerna i Kina tillfälligt får stå tillbaka för att undvika en så kallad hårdlandning. Kina har goda möjligheter att stimulera ekonomin och kan använda såväl finans- som penningpolitik. Om turbulensen kring Kina och andra tillväxtekonomier fortsätter riskerar det dock att få negativa effekter på den globala konjunkturåterhämtningen.

Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholm Chamber of Commerce:

– De finansiella marknadernas reaktion på den kinesiska oron påminner oss om att den globala ekonomin fortsatt befinner sig i ett bräckligt läge. Även om amerikansk ekonomi går relativt bra och det finns ljusglimtar i Västeuropa så är det tydligt att marknaderna alltjämt är oroliga för vad inbromsningen i den kinesiska ekonomin kan innebära. Min bedömning är dock att situationen i Kina främst kommer att utgöra en oroskälla för börserna framöver. Om inte ny information presenteras som påtagligt ändrar bilden av tillståndet i Kinas ekonomi bör den reala ekonomin i USA och Västeuropa kunna klara av detta.

ANNONS

I Sverige är räntorna fortsatt på historiskt låga nivåer och riskerna för en bostadsbubbla debatteras flitigt. Hur stor är egentligen risken för en krasch till följd av hushållens höga skuldsättning?

Olof Manner, chef för makroanalys, Swedbank:

– Den höga skuldsättningen i en miljö med övergripande rörliga bolån, extremt låga räntor och ständigt ökande fastighetspriser är besvärande. Redan vid små styrräntehöjningar kommer räntekostnaden snabbt att öka. Ju mer priserna stiger på fastighetsmarknaden ju närmare kommer vi någon sorts rekyl. Det finns anledning att vara bekymrad och just därför är debatten om skärpta amorteringskrav, fastighetsskatt och nedmontering av ränteavdragen välkommen. Det som i någon mån balanserar en eventuell bubbla är en ökad invandring samt en fortsatt urbanisering vilket ökar på den redan befintliga bristen på bostäder. Bankerna har också mycket större erfarenhet och sundare balansräkningar idag en sist det begav sig.

Lena Sellgren, chefsanalytiker, Nordea:

– Mycket talar för att bostadspriserna och hushållens skulder fortsätter att stiga framöver. Främsta orsakerna till detta är att boräntorna förväntas vara fortsatt låga, att bostadsbyggandet inte hänger med den snabba inflyttningen till expansiva regioner och att det är skattemässigt fördelaktigt för hushållen att investera i bostäder. Hushållens uppblåsta balansräkningar medför naturligtvis en ökad räntekänslighet och bostadspriserna kan inte i all evighet fortsätta att öka snabbare än inkomsterna. Riskerna ökar därmed för varje dag som går. För en större prisnedgång krävs sannolikt en överraskande kraftig ränteuppgång tillsammans med omfattande åtgärder på andra politikområden, exempelvis en snabb avtrappning av ränteavdragen. En sådan utveckling har vi svårt att se framför oss.

Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholm Chamber of Commerce:

– Bostadspriserna har stigit kraftigt i Sverige under en tid, inte minst i storstadsregionerna. Om detta är tecken på en bubbla eller ej är oerhört svårt att säga. Vad jag kan konstatera är att det råder en betydande bostadsbrist i vissa delar av landet, inte minst i huvudstadsregionen. Det saknas omkring 130.000 bostäder bara i Stockholms län. Utifrån den snabba befolkningstillväxten behöver Stockholmsregionen förmodligen omkring 400.000 fler bostäder fram till 2030. Det är fler bostäder än hela dagens bestånd i Göteborg. Med andra ord bidrar det skriande behovet av bostäder till att priserna stiger, åtminstone vad gäller huvudstadsregionen. Samtidigt som vi måste säkra den finansiella stabiliteten i Sverige så måste bokrisen lösas.

Hur bedömer ni att reporäntan kommer att röra sig framöver?

ANNONS

Olof Manner, chef för makroanalys, Swedbank:

– Vi tror att Riksbanken kommer att sänka räntan ytterligare med en tiondels procentenhet ner till –0,45 procent den 28 oktober. Därefter tror vi styrräntan ligger still fram till det tredje kvartalet 2016 då den första höjningen kommer.

Lena Sellgren, chefsanalytiker, Nordea:

– Vår prognos är att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad i oktober men sänker i december med 10 punkter till –0,45 procent. Uppköpsprogrammen av statsobligationer förlängs vid oktobermötet med 25 miljarder kronor till och med första kvartalet 2016. Därefter tror vi inte att Riksbanken vidtar ytterligare stimulansåtgärder. Reporäntan höjs i slutet av 2016 till 0,0 procent och ligger sedan kvar på den nivån hela 2017. Skälet till att vi bedömer att Riksbanken gör mer är framför allt kronans växelkurs.

Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholm Chamber of Commerce:

– Inflationen mätt i konsumentpriser fortsätter att vara låg i Sverige, men det förklaras delvis av fallande energipriser. Om man rensar för detta och även tar bort räntekostnader på bolån så har inflationen börjat röra sig uppåt. Den har faktiskt klättrat till den högsta nivån sedan 2010. Jag bedömer att detta gör Riksbanken mindre benägen till offensiva drag framöver. I mitt grundscenario sitter man still i båten och lämnar reporäntan oförändrad. Det som kan förändra läget är om ECB expanderar penningpolitiken ytterligare, något som troligen skulle få kronan att stärkas och som då kan tvinga fram en expansiv manöver från Riksbanken.

Den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen har på sistone hintat ordentligt om en höjning av den viktigaste amerikanska styrräntan, federal funds rate, inom kort. Hur skulle en sådan höjning påverka den europeiska ekonomin där penningpolitiken är fortsatt väldigt expansiv?

Olof Manner, chef för makroanalys, Swedbank:

ANNONS

– Den redan uteblivna höjningen i september fick europeiska och svenska räntor att gå ner. Vidare medförde det att man i dagsläget tror att den europeiska centralbanken ECB kommer att ligga kvar längre med låga räntor och det ökar sannolikheten för en fortsatt expansion av innevarande stödköpsprogram. Detta påverkar i förlängningen även Riksbanken som måste förhålla sig till ECB:s och Feds räntepolitik för att inte vår svenska krona ska gå stark. En svag krona är just nu det snabbaste sättet att få inflation i Sverige vilket bland annat skulle förenkla den kommande lönerörelsen samt öka tilltron till Riksbankens prisstabilitetsmål.

Lena Sellgren, chefsanalytiker, Nordea:

– Oron i omvärlden, inte minst Kina, medför att osäkerheten om när en första räntehöjning kan ske består. Vår prognos är fortsatt att Fed höjer styrräntan i december i år. En räntehöjning i USA samtidigt som euroområdet fortsätter att stimulera kommer att öka ränteskillnaderna. En högre ränta i USA och en starkare dollar skulle stärka konkurrenskraften i euro-området och minska trycket på stimulanser från ECB.

Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholm Chamber of Commerce:

– Den dag då Federal Reserve beslutar att höja den amerikanska styrräntan kommer flera andra länders valutor att försvagas. Kapital kommer lockas till USA och det kan skapa vissa problem, inte minst för en del utvecklingsekonomier. Däremot skulle den europeiska ekonomin kunna tjäna på en amerikansk räntehöjning. Sannolikt skulle euron försvagas, vilket både kan stärka eurozonens export och sätta lite fart på inflationen.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS