Oh my Lordi! Eurovisionsfinalen i Finland blir något monstruöst.
Finland slår alla tv-rekord
Mest läst i kategorin
Den 52:a europeiska schlagerfinalen äger rum i Helsingfors den 12 maj. Jättespektaklet väntas nå en tv-publik på 100 miljoner.
Förberedelserna är i full gång. Att få ihop all logistik och teknik är inte det lättaste. Realtid.se tittar på hur Helsingfors förbereder sig.
För att få till stånd en dylik tillställning behövs kilometervis med fiber, hundratals datorer och – inte minst – oräkneliga arbetstimmar.
– Det är ju 42 länder som deltar i tävlingen och varje delegation består av 25 personer. Bara det gör redan 1.050 personer. 1.500 journalister har vi räknat med att det blir, men siffran lär växa. Tendensen från Aten i fjol är en uppåtstigande kurva, säger Pirjo Talvio, informationschef på Yle.
Public service-kanalen Yle är den finska motsvarigheten till SVT.
– Årets Eurovision är helt klart den mest påkostade satsningen i finsk tv-historia. Idrottsevenemangen är ofta internationella samarbeten i helt annan grad. Och nu måste vi ordna med boende, transport, innehåll i program och kringliggande evenemang, säger Pirjo Talvio.
Bara till att tillgodose pressens behov krävs 300 datorer och tilhörande apparatur, 500 lan-nätanslutna arbetsplatser, 25 printrar samt en ansenlig mängd kopiatorer.
Att hyra datorer i två veckor är dyrare än vad man kan tro, trots att de i stort sett bara har Windows och ett Office-paket.
– Arbetsplatserna blir också rätt dyra eftersom vi bygger ett tillfälligt nätverk där det tidigare inte funnits något, säger Kaj Flood.
Kaj Flood är huvudansvarig för Eurovisionsfinalens teknik. Han är en de främsta inom sitt område i Finland. Bland annat var Flood en av de ansvariga för tekniken i samband med friidrotts-VM i Helsingfors 2005.
Produktionsenheten som ansvarar för tv-biten har 24 kameror, samtliga med fiberoptik.
– Det är Europas största och modernaste produktionsbuss, säger Kaj Flood.
Helsingforsarenan kräver också ett tillfälligt nät. Yle flyttar sitt interna nät till arenan. 5 kilometer fiber går det åt till att transportera bild och ljud. Lika mycket krävs till datanätet.
Mycket är oklart. Om wlan-lösningarna förhandlas det fortfarande. Klart är att det stora antalet datorer på en så begränsad yta kan komma att medföra att trådlöshet är uteslutet.
Den allra största arbetsinsatsen kräver dock ljuset och de gigantiska led-väggarna runt scenen. Att resa en dylik ljusrigg med alla specialeffekter är ingen barnlek. Moderna mixerbord för ljus och ljud är i stort sett datoriserade. Ljuset kräver generatorer på 6 megawatt – nog för en normal småstad.
Finlands EU-ordförandeskap under andra halvan av 2006 har gett välbehövlig kunskap inför Eurovisionsfinalen, menar Kaj Flood. I mycket högre grad än lärdomarna från fjolårets final i Aten.
Budgeten hålls nere på teknikområdet. Många aktörer vill vara med och synas. Men det är inte de tekniska innovationerna som ställs i första rummet, utan effektiviteten.
Effektiviteten är a och o även utanför arenan.
– Helsingfors stad satsar på att göra hela staden till en enda stor Eurovisionsfest. De två veckorna innan finalen sker en mängd festliga arrangemang, säger Pirjo Talvio.
Den 2-13 maj satsas det stort på att måla hela Helsingfors i schlagerfestens färger. Klubbar, gallerier, krogar, museer, torg – målet är att det ska kännas att vårt östliga grannland ”connectar people” på
flera sätt.
Helsingfors kulturledare Pekka Timonen har förklarat att de centrala evenemangsplatserna kommer att vara Senatstorget och Narinken i Kampen. Senatstorget ska agera som navet för alla som vill fira
loss i Eurovisionsyra. Där kommer också att finnas stora skärmar som direktsänder semifinalen och finalen.
Narinken blir platsen för EuroVillage. Där visar festivalens samarbetsföretag upp sig och den tillfälliga ”byn” utgör ett åtråvärt skyltfönster utåt.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.