Fiasko för riksbankens företagspaket

Det framgår av ett pressmeddelande från riksbanken.

Realtid.se har tidigare skrivit om att storföretagen nobbar riksbanken, och utfallet som blev klart under onsdagens eftermiddag ligger i linje med de synpunkterna.

Riksbanken vill inte avslöja vilka företag det är som i slutändan har lånat de 4,5 miljarderna.

Vad gäller det låga utfallet hänvisar riksbanken till att inblandade banker i utauktioneringen av pengarna klagat på att de inte haft tid att förbereda sig inför onsdagens specialauktion.

– Men vi har beslutat att ha en sådan här auktion nu varannan vecka framöver, så det finns gott om tid för bankerna att förbereda sig till nästa gång, säger Lars Frisell till Realtid.se.

Han är biträdande avdelningschef på riksbankens stabilitetsavdelning.

– Och det behöver inte vara ett dåligt tecken att det var så lite pengar som lånades ut i auktionen, säger Frisell och indikerar alltså att den normala utlåningen kanske funkar ganska hyggligt ändå.

Frisell ser ingen grund för att tala om ”fiasko”.

– Rubriken är ju väldigt konstigt vald både med tanke på texten i artikeln och vårt samtal. Riksbanken ser inte resultatet som ett fiasko – så vem syftar du på?? frågar han i ett mejl.

Riksbanken arrangerade den här specialauktionen för att signaler framkommit att bankerna börjat få svårt att låna pengar med säkerhet i företagsobligationer, för att i nästa steg låna ut dessa pengar till företagen.

Bankerna har tidigare kunnat lämna in sådana företagsobligationer till riksbanken, och lånat pengar med sådana obligationer som säkerhet. Men då var det väldigt höga krav på de obligationerna. De var tvungna att vara utgivna av företag med ett högt betyg på kreditvärdigheten, och det skulle vara obligationer som handlas på en börs.

Men i och med det nya arrangemanget accepterar riksbanken att bankerna får låna pengar mot sådana företagsobligationer med kreditbetyg A-2/P-2 hos ratinginstitut som Standard & Poor’s. Tidigare var riksbankens krav att det måste vara minst betyget A-1/P-1.

Frisell är noggrann med att poängtera, att det fortfarande är bankerna som står för kreditrisken trots arrangemanget med riksbanken.

– Om företagen inte kan betala, så är det bankerna som får ta risken.

I praktiken är det alltså som att bankerna lämnar en garanti till riksbanken att stå för betalningarna enligt företagsobligationerna om inte företagen klarar det.

– För att riksbanken ska drabbas av kreditförlust krävs alltså att både företaget i fråga och banken som lämnade in dem får betalningsproblem, säger Frisell.