FI säger ja – ett steg närmare ett centralt skuldregister

Enligt FI kommer dessa uppgifter kommer att förbättra myndighetens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag inom såväl makro- och mikrotillsyn som konsumentskydd.

Det var i november 2021 som regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter.

En uppgift som utredaren fick var att ”föreslå ett system för skuldregister, om inte starka skäl talar emot det”.

FI har länge pekat på att det finns ett stort behov av uppgifter på individnivå över hushållens lån och tillgångar, och om hur de är fördelade.

– Vi behöver kunna ta hänsyn till hushållens ekonomiska ställning som underlag för beslut om viktiga policyåtgärder, till exempel amorteringskrav, och analyser av deras effekter. Utredningens förslag ger oss detta, skriver FI i ett pressmeddelande.

Denna typ av register är inte ovanliga i ett internationellt perspektiv. Idag har flera länder i Europa någon form av skuldregister, privata eller offentliga. I Norge infördes under 2019 möjligheten att föra skuldregister med information om hur stora konsumtionslån kredittagarna har. Belgien och Nederländerna har centrala skuldregister och i Finland utreds frågan.

Betydelsen av att dessa uppgifter samlas in framhålls även av IMF i sin senaste granskning av svensk ekonomi.

Men det räcker inte med krav på att kreditinstituten ska rapportera in till ett eventuellt skuldregister, enligt Jeanette Jäger, vd för affärs- och kreditinformationsföretaget Enento Group med dotterföretaget UC.

– Vill man minska överskuldsättningen måste kreditgivarna också tvingas ta del av den data som finns, sa Jeanette Jäger i en intervju med Realtid i maj förra året.

– Ett skuldregister skulle inte förändra något om man inte kombinerar detta med ytterligare krav på aktörerna i branschen. Exempelvis måste kreditinstituten bli skyldiga att rapportera in sin data till registret.

Läs hela intervjun här>>