Det finns mer att önska när det gäller premiepensionsförvaltarnas redovisning av referensvärden. Det visar en ny granskning som FI har låtit genomföra av 18 premiepensionsförvaltare.
FI ifrågasätter PPM-förvaltares redovisning

Över 600.000 svenskar har överlåtit sitt premiepensionsval till professionella aktörer, så kallade premiepensionsförvaltare. FI har granskat hur väl 17 av dessa sköter sig inom dessa områden. Det handlar om stora och medelstora företag.
Några av de främsta bristerna är: otydlighet om hur avtal ingås och kan sägas upp, otillräcklig information om intressekonflikter, oklarheter i hur företagen beräknar och redovisar sin prestation samt en alltför förenklad tillämpning av reglerna om lämplighetsbedömning av kunderna.
Tanken med FI:s undersökning kring massfondbyten har varit att kartlägga branschen samt granska hur väl förvaltarna följer gällande regelverk, då med särskilt fokus på konsumentskyddsreglerna. Man konstaterar exempelvis att många premiepensionförvaltare lovar runt, men håller tunt.
Realtid.se har exempelvis tidigare berättat
om hur 11 premiepensionsförvaltare inte lever upp till sina löften. Vår granskning av små och medelstora företag visade bland annat man bara väljer att plocka det bästa av ett stort antal referenskonton, eller att man väljer att hemlighålla vilka konton det handlar om alternativt hittar på vilka konton det rör sig om.
I den nya FI-rapporten framgår att företagen ofta använder historisk presentation i sin marknadsföring och det är också vanligt att den jämförs med ett referensvärde, till exempel ett index. Här menar FI att beräkningen av företagets prestation måste vara rättvisande och referensvärdet meningsfullt.
Företagen uppger att de utgår från så kallade Net Asset Value-kurser för de fonder som ingår i portföljerna. Enkelt förklarat är NAV-kursen det sammanlagda värdet av fondens alla tillgångar, inklusive likvida medel minskat med eventuella skulder. Detta värde dividideras sedan med antalet andelar i fonden.
Undersökningen visar att 14 av 18 företag hävdar att de använder Pensionsmyndighetens rapporterade NAV-kurs efter en transaktion. Sker fondbytet under flera dagar kan kunderna få olika NAV-kurser, men flera av företagen har inte med detta vid sin beräkning av företagets prestation.
16 av de 18 företagen uppger att de jämför sin prestation med referensvärden, men här menar FI att det kan finnas anledning att: ”ytterligare granska om dessa referensvärden ger bra underlag för att kunna bedöma företagens prestation på ett rättvisande sätt”.
FI avslutar sin rapport med att konstatera att när det sker massfondbyten i samband med så kallad diskretionär förvaltning, det vill säga en tjänst där investeraren ger förvaltaren mandat att löpande fatta placeringsbeslut, anser myndigheten att utgångspunkten måste vara att fondbyten ska genomföras samtidigt för kunder där samma fondbyte ska ske.
Det vill säga massfondbyten får inte stå i strid lagen mot om värdepappersmarknaden eller andra regler.
Massfondbyten är snarare en: ”följd av de krav på likabehandling som ställs i lagen.”, konstaterar FI i sin rapport.




