Fed tjänar 95 miljarder på krislån

Det skriver Financial Times med hänvisning till Fed-företrädare.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetbrev Finans & försäkring varje vecka via e-post.

Siffran 95 miljarder kronor är framräknad som de avgifter och ränteintäkter Fed tjänar på pengarna, minus de ränteintäkter Fed hade fått om de själva placerat dem i statsobligationer.

Fed har enligt kalkylen fått in nästan 130 miljarder kronor i avgifter och ränteintäkter på krispengarna sedan de började lånas ut i augusti år 2007, men hade under samma period tjänat 30-35 miljarder kronor i ränteintäkter om pengarna placerats i statsobligationer.

Nu väcks funderingen om andra centralbanker runt om i världen har tjänat liknande vinster på sina krisåtgärder.

Fed har tjänat krispengarna på följande sätt:

• diskontofönster-lån

• periodauktions-lån

• valutaswappar med andra centralbanker

• köp av företagsobligationer

• finansiering åt investerare av värdepapper med säkerhet i vissa tillgångar

Det mest lönsamma har varit köp av företagsobligationer, men det är även det mest riskfyllda eftersom långivarna där inte ställer några säkerheter.

Därefter kom valutaswapparna och periodauktions-lånen.

Framåt i tiden väntas intjäningen från krisåtgärderna bli lägre, efter att finansmarknaderna har börjat friskna till. Det gör att efterfrågan på krisåtgärderna minskar, eftersom investerare och banker återigen börjar göra upp direkt med varandra igen.

Det har exempelvis särskilt påverkat periodauktions-lånen.