Fattigdomsinsikt är helt rätt

Med lågt sparande, höga lån och var tredje arbetslös som står utanför a-kassan kommer svenskarna att slås av en ny insikt. Fattigdomsinsikten är en av årets trender, förutspår analysföretaget Docere.

Under 2000-talet fick Sverige 700.000 fler miljonärer. Var sjätte svensk var plötsligt miljonär. Den privata kassakon var förstås bostäder som svenskarna hade investerat i.

Men nu befinner vi oss på en stagnerad bostadsmarknad med höga lån och inga sparade pengar. Samtidigt står varslen som spön i backen och bara i oktober varslades drygt 19.500 personer i Sverige.

Uppskattningsvis är det runt en femtedel av den vuxna befolkningen som inte har några besparingar och endast 15 procent har ett sparat kapital på max 10.000 kronor. Det var ingen ljus bild av 2009 som omvärldsanalytikern Bobo af Ekenstam målade upp under gårdagens seminarium på Docere.

Samtidigt ifrågasatte företagets vd, Charlotte Mattfolk företagens varselhysteri. Hon menar att bolagen dels härmar varandra med varsel och dels passar på att slimma organisationerna bara för att de kan. I förlängningen leder detta till att bolagen gräver sin egen grav.

– Titta bara på Telia. Om folk inte har något arbete att gå till har det inte heller råd att köpa ny mobiltelefon, säger Charlotte Mattfolk.

Den stora frågan är ändå hur stor och hårt denna lågkonjunktur kommer att slå.

– Vi har aldrig tidigare sett en kris komma så snabbt, säger hon.

Men sämre
tider är inte bara av ondo. I år blir det också konsumentens marknad. Företagen får anstränga sig för att behålla sina kunder och service blir viktigare. Riktad reklam där till exempel ICA vet vad du köper får ett uppsving. En trend som kommer att etsa sig fast, tror Mattfolk.

Förutom att sämre tider ger entreprenörer med kapital en chans till etablering och sno åt sig marknadsandelar så kommer vi att få se fler konsolideringar i år.

Vid sidan av bolagens sammanslagningar kommer företag med så kallad omvänd affärsmodell att få det tufft. Det handlar till exempel om Ryanair och gratistidningar som inte lever på sina produkter utan annonsintäkter eller andra typer av samarbetsavtal. Då företagens marknadsbudget sinar tappar de fäste efter finanskrisen.

Å andra sidan kommer fler prenumerationstjänster poppa upp. Inte bara i våra mobiler där till exempel svenska Spotify antas slå igenom stort med sin prenumerationtjänst, utan även prenumeration på bilar och allt fler lyxbilar.

Dessa tjänster hänger ihop med lågkonjunkturen som gör att vi avvaktar och väntar på att slå till med nya dyra köp.

Men trots, eller på grund av, sämre tider blir konsumenterna allt mer bekväma och tekniken gör oss mer inaktiva.

Inte bara det att vi i högre grad begär att få både information och reklam specialdesignat för oss. Vi är i allmänhet trötta på att fatta beslut och vill få våra produkter paketerade.

Paketlösningar blir också mer populära i våra sociala relationer som underlättar vardagslivet.

Trendbegreppet kollektiv individualism slår till ordentligt 2009. Kollektiva förskolor är ett exempel, andra är grannar som går ihop i stora matlag så att varje hushåll bara lagar mat en gång var tredje vecka, samt ett uppsving av sajter som Couchsurfing där personer erbjuder övernattning i sitt hem till resande, för att själv kunna utnyttja samma möjlighet när man är på resande fot.

Förutom att tanken på att ensam är stark kommer på skam i år så förutspår Docere att fler politiska ideologier uppstår som ifrågasätter det kapitalistiska systemet i finanskrisens kölvatten.