"Få upp lönsamheten, sälj ut skiten"

Under torsdagsmorgonen kom ett pressmeddelande från Tieto om att Cevian Capital köpt fler aktier i Tieto så att 5-procents-gränsen har passerats, och att ägarandelen nu uppgår till 5,6 procent.

Hela Tieto är värt 11 miljarder kronor på Helsingfors-börsen enligt Bloomberg, så Gardells ägarandel är i dagsläget värd över 600 miljoner kronor.

Tieto-aktien hade vid 15-tiden stigit nästan 2 procent i Helsingfors till 15,22 euro, och var tidigare under dagen uppe i 15,65 euro som högst.

Aktien är även noterad på Stockholmsbörsen, och hade där stigit med nästan 3 procent till 156 kronor där den som högst var uppe i 160 kronor.

Realtid.se får tag på en aktieanalytiker som bevakar Tieto-aktien.

– Tietos lönsamhet har historiskt varit hög, men den har minskar rätt kraftigt de senaste 2-3 åren.

– Det är troligen där som aktieinvesterare ser potential.

Analytikern räknar med att Tieto kan nå en rörelsemarginal på 7-8 procent i år.

– Men traditionellt har den legat över 10 procent historiskt.

– Det är där man kan se en uppsida.

Medan aktiekursen alltså ligger i 15-16 euro, räknar analytikerna i snitt med att Tieto når en vinst per aktie kring 0,80 euro år 2009, och kring 1 euro år 2010.

Och då var 2009 inte alls att betrakta som ett normalår.

– Inget var normalt under 2009, säger Tietos investerarkontakt Pasi Hiedanpää vilket kan tolkas som att en vinst per aktie på 0,80 euro ligger under en ”normalnivå”.

Aktieanalytikern pekar på att det även finns potential med strukturgrepp som att någon köper upp Tieto eller att Tieto går samman med en konkurrent.

– Det är absolut en möjlighet, säger han.

Gardells plan kan alltså vara att få upp lönsamheten i Tieto, och sedan sälja ut bolaget till någon hugad budgivare.

– Det är möjligt. Det kan mycket väl vara Gardells tanke.

– Det finns företag som är intresserade av att köpa Tieto, säger analytikern och pekar på norska it-konsultbolaget EDB där telekomjätten Telenor äger majoriteten.

– Telenor kanske vill försöka slå ihop EDB med Tieto.

– Det har funnits rykten om det.

Någon egentlig huvudägare som kan sätta stopp finns inte i Tieto.

Det är huvudsakligen bara finska finansiella institutioner med mindre ägarandelar bland de större ägarna på ägarlistan.

Och bud har kommit tidigare när svenska riskkapitalbolaget Nordic Capital försökte sluka Tieto våren år 2008 för 15 euro.

Där lyckades Tieto uppbåda storägare som gemensamt satte stopp för budet för att de ansåg det vara för magert.

Vad gäller lönsamheten pekar analytikern på att den pressas av hårdnande konkurrens från nya konkurrenter med internationella jättar i spetsen såsom TCS och Tata, eller IBM och Accenture.

De kan alla erbjuda låga priser på sina tjänster tack vare att de till stora delar finns med verksamhet på detta område i lågkostnadsländer såsom Indien.

– Det har drabbat Tieto negativt de senaste åren.

Tieto självt har svarat genom att förlägga en större del av sin egen verksamhet i lågkostnadsländer som Östeuropa och Baltikum.

– Men även Indien och Kina, påpekar Tietos investerarkontakt Pasi Hiedanpää.

Analytikern anser att Tietos parering delvis har fungerat.

– Deras lönsamhet hade varit sämre om de inte satsat på lågkostnadsländer.

Men analytikern är inte helt nöjd med Tietos företagsledning med vd Hannu Syrjälä i spetsen.

– Aktieinvesterare har delvis förtroende för Tietos företagsledning, men de har inte levererat allt ännu som de har lovat.

– Det är fortfarande en blandad bild.

Syrjälä tillträdde för 1-1,5 år sedan efter det avvärjda budet från Nordic Capital för att Tieto skulle kunna ta nya, friska tag på egna ben.

Ett enkelt grepp som analytikern indikerar är att göra en omstrukturering i land för land där Tieto finns.

– Bolaget har bara god lönsamhet i Finland, men i Sverige går verksamheten nätt och jämnt runt, och i övriga länder är Tieto för små och går med förlust.

Därmed skulle Gardell kunna sälja ut eller lägga ned Tieto i alla länder utom Finland, och behålla eller sälja ut den ”pärlan”.

Hiedanpää bekräftar att lönsamheten per land ser ut ungefär som analytikern beskriver.

– Men vårt mål inom Tieto är att ha en rörelsemarginal på minst 10 procent, och det gäller även i Sverige.

Tieto har totalt
16.000 anställda, och är därmed det tredje största bolaget i Norden i sin bransch.

Allra störst är amerikanarna HP och IBM som från början är datortillverkare men har börjat erbjuda tjänster i allt högre utsträckning.

Tieto är ungefär lika stort som den nordiska verksamheten inom det brittiska it-bolaget Logica som tidigare köpte svenska bolaget WM-data.

Realtid.se har sökt Gardell för en kommentar till Cevians ökade ägarandel i Tieto.

Normalt är hans strategi att vara ”aktivist”, det vill säga ta aktiv del i ledningen av de företag han investerar i.

Frågan är exempelvis om han kommer att begära att få vara med i Tietos styrelse och utöva inflytande därigenom.

I Tietos styrelse sitter redan svenskar som tidigare SSAB-vd:n Anders Ullberg och Mariana Burenstam Linder som har finansiell och it-bakgrund.

Realtid.se har tidigare skrivit om att personalen på hennes finansfirma Burenstam & Partners fick höga poäng på det så kallade ”Swedsec-testet”.

Firman är inriktad på förmögenhetsrådgivning åt privatpersoner, stiftelser, institutioner och företag.

Konsultguiden 2009 har följande tabell med rangordning av it-konsultfirmor:

1) TietoEnator

2) Logica Sverige

3) IBM

4) Semcon

5) Capgemini

6) Accenture

7) Acando

8) Sigma

9) eWork Scandinavia

10) IBS

Gardell var under sin tid som vd för investmentbolaget Custos själv med och startade Acando som blev en lyckosam satsning.

Realtid.se talade nyligen med tidigare Custos-ägaren Sven Hagströmer om it-bolaget Proact där Hagströmer nu har investerat via investmentbolaget Öresund.

Och Hagströmer berättade då att han är glad över att det är tidigare Acando-vd:n som nu är vd för Proact som också verkar gå bra.

Kanske Gardell har planer på att låta Tieto köpa Proact och sätta in Sand som vd för hela Tieto.

Pasi Hiedanpää som är investerarkontakt på Tieto, hör senare av sig igen och pekar på att analytikerna i snitt räknar med att bolaget kommer att visa en vinst per aktie på 1,14 euro för 2009 före engångskostnader, och 1,25 euro för 2010 före engångskostnader.

– 0,80 euro var en
tidigare snittsiffra för vår vinst per aktie helåret 2009 inklusive engångskostnader, säger han.

Med en aktiekurs på 15,65 euro skulle aktien därmed handlas till ett p/e-tal på 12-13.

– Det finns en del som ser potential i att aktien verkar lågt värderad, och anser att bolagets värde kan beräknas till 1,0 gånger årsintäkterna medan bolagets värde på börsen ligger på 0,6 gånger årsintäkterna, säger analytikern.

I snitt räknar analytikerna med att Tieto kommer att ha intäkter på 1,73 miljarder euro för helåret 2009 och 1,74 miljarder euro för helåret 2010.

Att nivån grovt sett alltså ligger oförändrad är i linje med efterfrågan i branschen totalt sett enligt Hiedanpää.

Som framtidsmöjligheter nämner han exempelvis att Tieto vill ta greppet om den svenska it-marknaden.

– I Finland är vi störst med en marknadsandel på 25 procent, medan vi i Sverige har en marknadsandel på 7-8 procent.

Enligt en bedömning är IBM störst i branschen i Sverige med en marknadsandel på 10 procent.

– Den svenska it-marknaden är mycket mer fragmenterad än den finska, säger Hiedanpää vilket enligt honom öppnar möjligheter.

Tieto är enligt honom särskilt starka generellt på it-tjänster för bolag inom branscherna telekom, media, finans och hälsa/omsorg.

Burenstam-Linder hör senare av sig efter att Realtid.se sökt henne.

Hon berättar att hon har suttit i Tietos styrelse sedan år 2005.

– Jag blev tillfrågad då av Tietos valberedning om jag ville vara med i styrelsen.

Hon har tidigare varit it-chef på Trygg-Hansa och SEB, och var vd för ett konsultbolag inom ABB Financial Services och arbetade där med en del it-frågor.

– It är ett väldigt intressant område.

– Det har hänt oerhört mycket, och är fascinerande både ur användar-synpunkt men även vad gäller problem, hot, utmaningar och möjligheter.

Finns det goda tillväxtmöjligheter i branschen?

– Ja, det tror jag att det finns för alla bolag.

Vilka nischer tror du är intressantast?

– Det finns både tänkbara och otänkbara nischer tror jag, men det ändrar sig fort också.

Burenstam Linder är 52 år.

Realtid.se får tag på Citigroups aktieanalys om Tieto.

Banken höjde sin värdering av Tieto-aktien från 13,50 euro till 15,50 euro i samband med att Tieto nyligen presenterade sin resultatrapport för tredje kvartalet.

Bankens officiella rekommendation för aktien är ”behåll”, och aktien anses vara förknippad med hög risk.

Citigroup spår följande utveckling för Tieto framöver:

Intäkter:

År 2008 (utfall): 1866 miljoner euro

2009 (prognos): 1731

2010: 1742

2011: 1786

Vinst per aktie:

År 2008 (utfall): 1,53 euro

2009 (prognos): 1,19

2010: 1,23

2011: 1,44

Citigroup konstaterar att Tietos intäkter blev lägre än väntat under tredje kvartalet, medan rörelsemarginalen återigen uppnådde målnivån.

Framför allt pekar banken på att it-spenderingarna i Norden generellt tar fart och ligger på en högre nivå än väntat.

Inte minst är det i Sverige som läget förbättras, medan Citigroup frågar sig om Tietos goda lönsamhet i Finland verkligen är uthållig.

Enligt banken talar Tieto självt om att år 2009 var bottenåret och att förutsättningarna väntas vara bättre år 2010.

Sammantaget konstaterar Citigroup att Tieto-aktien värderas till samma nivåer som andra börsnoterade it-bolag, och att det behövs tydligare tecken på en förbättring för att bli mer optimistisk om Tieto.

Med nuvarande förutsättningar verkar det alltså inte vara på jättebilliga nivåer som Gardell köper in sig i Tieto.

Samtidigt har Realtid.se nyligen skrivit om att han har sålt Cevians aktier i Intrum Justitia, där analytiker har köprekommendation.