Exporthopp för svenska stridsflyg

Den europeiska försvarsindustrin omfattas inte av EU:s konkurrensregler fullt ut eftersom undantag får göras av säkerhetspolitiska skäl.

Dessa skäl befaras missbrukas i stor utsträckning för att gynna de inhemska bolagen i respektive land. Enligt den nya uppförandekoden ska upphandlingarna bli mer transparenta för att därmed öka konkurrensen.

Bland annat ska samtliga regeringar publicera upphandlingskontrakten på sina hemsidor.

Öppnare redovisning och tydligare riktlinjer för upphandlings- och exportförfarandet välkomnas från den svenska Försvarsindustriföreningen. Företag som Saab, Hägglunds, Kockums, Dockstavarvet och Ericsson Microwave Systems ska få större möjligheter att sälja sina produkter på den europeiska marknaden, en jättemarknad som omsätter cirka 270 miljarder kronor per år.

Lars Olsson på Försvarsindustriföreningen hoppas att uppförandekoden ska gynna de svenska bolagen eftersom han tror att de i större grad än andra följer de överenskomna riktlinjerna och därmed missgynnas av en snedvriden konkurrens där nationella särintressen spelar allt för stor roll.

En mindre svensk krigsmaterieltillverkare uppger till Realtid.se att företaget tidigare räknat bort den europeiska marknaden därför att den varit så pass protektionistisk.

– Vi åkte ut på mycket konstiga grunder i en upphandling i Tyskland för något år sedan, säger företagets marknadschef till Realtid.se. Han ber om att få vara anonym eftersom det annars kan påverka företaget framtida möjligheter att exportera till den tyska marknaden.

Exakt vad den nya uppförandekoden kan betyda i siffror för svenska bolag är i dag svårt att bedöma eftersom det inte kommer ge någon direkt effekt förrän om ett par år, men att det handlar om stora belopp råder ingen tvekan. I fjol exporterade enbart Saab för 6,6 miljarder. Den svenska industrin är redan väldens nionde största exportör av vapen.

– Vi tillverkar lika bra produkter här som på annat håll i Europa, så detta kan nog innebära att de svenska bolagen får betydligt större chanser att exportera krigsmateriel, säger Lars Olsson på Försvarsindustriförbundet.

– Som det set ut tidigare är det inte alltid det bästa och billigaste som vunnit en upphandling. Ett bra exempel på det är ju att Polen valde bort Jas Gripen till förmån för amerikanska plan. Jag kommer inte ihåg vad som framfördes som orsak då, men det är tänkbart att det handlade om politiska intressen.

Kan det inte slå åt andra hållet så att Sverige börjar köpa in mer krigsmateriel från andra europeiska länder?

– Visst kan det bli så. Det handlar inte om att hålla den svenska industrin under armarna, utan att konkurrensutsätta hela marknaden.

Så det hela kan sluta med att Sverige köper in franska Mirage istället för Gripen?

– Tja, vem vet.

Dockstavarvet i Sundsvall, som bland annat tillverkar Stridsbåt 90, hoppas att ökad konkurrens framförallt ska hjälpa dem som en liten aktör att bättre konkurrera med de stora bjässarna på marknaden.