Experter kräver nya verktyg för att komma åt ekobrotten

Experterna Amanda Wassén och Peter Utterström från advokatfirman Delphi samt Ulf Sandlund från rådgivnings- och revisionsbyrån PwC Forensic Services menar att Sverige har dålig statistik när det gäller uppklarade ekobrott.

I en jämförelse med andra länder visar det sig att de har kommit längre i hanteringen av dessa brott än vad Sverige har gjort.

På debattsidan i DI visar Amanda Wassén, Peter Utterström och Ulf Sandlund på tre tekniker som andra länder använder sig av och som skulle kunna användas i Sverige.

Det första förslaget är att man skulle kunna erbjuda den som är föremål för utredningen straff- eller sanktionslindring om denne samarbetar och förser myndigheten med information för att utredningarna ska bli färdigställda.

Det andra förslaget används redan av de amerikanska myndigheterna. Man kräver att företagen ska lämna ut uppgifter, och skjuter därmed över arbetet och kostnaden för utredningen på företagen. Om företagen samarbetar kan de få strafflindring. Däremot om de inte samarbetar kan företagen och dess ledning straffas.

Även det tredje används flitigt i USA. Det handlar om Defferred Prosecution Agreements. Den brottsutredande myndigheten ingår ett avtal med den som är föremål för utredningen. Företaget erkänner frivilligt fakta i målet och åtar sig en mängd skyldigheter, ibland också att betala böter. Dessutom måste företagen följa vissa villkor under en prövotid om normalt tre år.

Förslagen innebär att den brottsutredande myndigheten sparar tid och resurser och dessutom sparas det även på skattebetalarnas pengar, uppger Amanda Wassén, Peter Utterström och Ulf Sandlund.

Sverige har tidigare varit emot dessa förslag dels för att ett begånget brott kräver straff och inte ska kunna förhandlas bort, dels för att det finns en juridisk osäkerhet om tillförlitlighet i metoden.