Exkluderingsstrategi som luktar moralpanik

Fondbolagsledningen motiverar beslutet med det något kryptiska och förvirrande uttalandet att ”aktivt, ansvarsfullt, ägande har alltid varit kärnan i Lannebos verksamhet så detta är bara en logisk förlängning av det”. Så vitt jag kan förstå är den vedertagna definitionen på aktivt ägande att påverka de bolag som ingår i fondportföljen i den riktning förvaltningsorganisationen vill. Att inte äga ett bolag kan knappast anses som aktivt ägande. 

Hur som helst är ändå Lannebos beslut intressant eftersom bolaget är fristående i en bankdominerad värld och i framkant i flera avseenden inom den svenska fondindustrin. Är det så att fondbranschen rör sig mot en mer integrerad exkluderingsstrategi i investeringsprocesserna i stället för ett fördjupat aktivt påverkansägande enligt definitionen ovan? 

Visst kan institutionernas aktiva ägandet, i synnerhet i hållbarhetshänseende, ofta kännas segt och tidskrävande, i synnerhet i ett globalt perspektiv. Det är betydligt mer effektivt för den egna organisationen att uppnå en ”hållbar” förvaltning genom att kasta ut de bolag som uppfattas som kontroversiella, oetiska eller miljöförstörande. 

Det som Lannebo fonder exkluderar ur sin portföljförvaltning av hållbarhetsskäl är bland annat fossila bränslen. I princip hela världen delar uppfattningen att olja, gas och kol är direkt skadliga för miljön och därför inte hållbara. Så det exkluderingskriteriet är knappast kontroversiellt. Å andra sidan hjälper det knappast att skapa en mer hållbar värld, snarare tvärtom. Ju fler som överger ägandet i olje- och kolbolagen desto lägre blir värdering och därmed skapas mindre resurser för att göra branschen mer klimatorienterad i sin utvinning. Fossila  produkter är alltjämt, och kommer så förbli under en lång tid, en absolut nödvändighet i den globala ekonomin. 

Det enda resultatet av exkluderingen är att fondbolaget kan säga till sina befintliga andelsägare och potentiella nya kunder att Lannebo inte bidrar till utvinningen av något som är skadligt och inte hållbart. 

Lannebo har även valt ut en del andra sedvanliga hackkycklingar i hållbarhetsmiljön som icke önskvärda. Hit hör vapen (i synnerhet ”extra” otäcka sådana som landminor), spelbolag (anses förmodligen vara oetiskt och beroendeframkallande), cannabis (gäller inte för medicinskt bruk). Det sistnämnda känns minst sagt som lite svensk moralpanik. Cannabis är ju lagligt i många länder. Lannebo har dock exkluderat även alkohol. Både alkohol och cannabis är produkter som använts under mycket lång tid och det är därför svårt att se på vilket sätt fondbolaget blir mer hållbart om denna typ av aktier inte får ingå. 

Visst kan det leda till missbruk och kostnader för samhället, men det finns många andra produkter som har liknande problematik; till exempel läkemedel. Även vissa delar av exempelvis livsmedelsindustrin kan direkt anklagas för att sälja produkter som leder till ohälsa och onödiga samhällskostnader.