EU tvingar fram etik för riskkapitalet

Ingen slog larm om finanskrisen. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso togs på sängen i höstas. Därför vill han skärpa reglerna för hela finansmarknaden.

Oanständiga vd-bonusar, omättliga krav på utdelning till ägarna trots uppsägningar och andra tecken på kvartalskapitalism ligger i skottlinjen.

De nya reglerana ska presenteras i tid inför EU:s toppmöte i mars.

EU och media pekar ut hänsynslösa hedgefonder som de värsta skurkarna. Toppcheferna hakar på. Under onsdagen gjorde Volvos styrelseordförande Finn Johnsson en poäng av att Renault trots utdelning på fyra miljarder kronor tajmat med uppsägningar av 16.000 Volvoanställda är en seriösare ägare än hedgefonderna.

Kritiken spiller över på EU:s 1.300 riskkapitalbolag. Hela riskkapitalbranschens trovärdighet är i fara.

– Ja, det är viktigt att vår modell är känd. I dag är debatten baserad på rykten och missförstånd. Vi skiljer oss mycket från hedgefonder, men många drar oss över samma kam.

Det säger Anne Holm Rannaleet, tidigare delägare och i dag rådgivare till riskkapitalbolaget IK Investment Partners som investerar i det som kallas mid market buy-outs.

Hon representerar de nordiska länderna i lobbygruppen Brussels Task Force som riskkapitalbolagen bildade i höstas till försvar mot Barosso.

Anne Holm Rannaleet vill inte gå med på att riskkapitalbolagen bidragit till att sabotera den finansiella stabiliteten. Hon avvisar kritiken som okunskap om vad riskkapital är.

– Private equity är inte investeringar i börsnoterade bolag. Det riktar sig till institutionella investerare med förhandlade avtal. Det finns ingen belåning på fondnivå, bara eget kapital. Det är inte heller möjligt med förtida uttag. Dina pengar är inlåsta på tio års sikt. Du får tillbaka pengarna först i takt med att bolagen säljs, säger hon.

– Det som bidrar till chocker för det finansiella systemet är snarare fonder där man kan göra löpande uttag och som investerar i noterade aktier.

Är ansvar för finansiell stabilitet en ickefråga för er?

– Just den biten är en ickefråga. Däremot har vi en viktig roll i återuppbyggnaden av europas industrier, eftersom vi kan tillhandahålla långsiktigt kapital och aktivt ägarskap.

Du tonar ner ert ansvar för finanskrisen?

– Det finns ärenden som har större vikt – hela den finansiella stabiliteten. Det här är snarare viktigt för förtroendet och transparensen.

Motsätter ni er mer regler och mer insyn?

– Nej, vi har redan i dag regler på nationell nivå. Vi ska verka för att få enhetliga regler som måste ta hänsyn till befintliga lagar och till bolagens storlek. Det allmänna intresset är större för ett stort bolag som ägs av en priate equity-fond än för ett litet venture-bolag. Man måste ställa olika krav på genomsyn. Gentemot investerarna finns det full genomsyn. Om allmänheten också ska få information så måste man också ta hänsyn till de resurser som finns.

Anne Holm Rannaleet tror inte EU kommer att kräva tuffare regler för Sverige. Det handlar snarare om att andra länder ska nå upp till svenska krav, säger hon.

– Den skandinaviska modellen med större öppenhet och lång tradition där fackföreningarna representeras i styrelserna gör att du har ett bra samarbetsklimat. Det är den modellen man kan se gradvis spilla över i Europa.

I Sverige ställer aktiebolagslagen i huvudsak samma krav på noterade som på onoterade bolag. Så är det inte i andra länder i EU.

– Man måste ta hänsyn så att vi inte hamnar i ett läge där bolag med olika ägare får olika konkurrensvillkor, säger Anne Holm Rannaleet.

Den svenska riskkapitalföreningen SVCA, den europeiska motsvarigheten EVCA, själva EU och respektive medlemsland har redan regelverk för riskkapitalfonder och för enskilda portföljbolag.

Medlemmar i SVCA får inte skada ”omvärldens bild av riskkapitalnäringen ”, får inte ”engagera sig i kortsiktig spekulation”, får inte baktala varandra, utnyttja sin ställning ekonomiskt. Annars riskerar de uteslutning.

I Storbritannien och flera andra länder införde branschen under hot om hårdare EU-regler motsvarande självreglering under 2008.

Det räckte inte. Under onsdagen kom medlemmarna i EVCA överens om att gå med på att det dessutom behövs styrning utifrån. EVCA säger ja till EU-kommissionens förslag i Bryssel under torsdagen.

– Syftet är att få ihop allt till en enhetlig kod, ett regelverk över hela Europa med nationella anpassningar, säger Anne Holm Rannaleet.

Lämnar branschen över makten till EU nu?

– Det är föremål för dialog.

Kommer tillsynen att utövas av en myndighet?

– Det kommer i alla fall bli en oberoende granskning.

Vem leder maktkampen?

– Det är ingen maktkamp. Vi för en bra och konstruktiv dialog.