EU skissar på bankavgifter

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Sverige har hamnat i centrum för EU-diskussionerna om hur finanssektorn ska betala för framtida finanskriser. Finansminister Anders Borg (M) var mycket tydlig när han mötte EU-kollegorna i Bryssel i dag. Han vill absolut inte ha en transaktionsskatt, en så kallad Tobinskatt, som Österrike, Tyskland och Frankrike driver hårt.

Borg tog erfarenheterna från 1980-talets finansvalpskatt som exempel på att skatten inte fungerar. Då försvann större delen av aktie-, obligations- och optionshandeln och i stället för förväntade 1,5 miljarder i skatteintäkter blev det bara 80 miljoner kronor.

Men frågan är symboliskt viktig i flera länder, där politikerna vill vara tuffa mot bankerna och ta skattebetalarnas parti.

– Det är flera länder som argumenterar för skatten. Men min tro är att det är väldigt få som bedömer att det är realistiskt att genomföra den, säger Borg.

Den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet har aviserat att den tänker använda sig av det nya medborgarinitiativet för att driva fram ett förslag om finansministrarna inte gör det själva. I så fall måste de samla ihop en miljon underskrifter.

En annan modell som diskuteras är att införa en avgift, à la den svenska stabilitetsavgiften som infördes 2009. Den innebär att bankerna betalar in till en fond som ska användas i framtida finanskriser. Även Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ungern håller på att införa liknande avgifter.

Men länderna har olika syn på om pengarna ska fonderas för framtida kriser eller om intäkterna ska kunna gå rätt in i statskassan.

I oktober ska EU-kommissionen presentera mer konkreta förslag på hur en bankavgift ska kunna se ut.

På mötet ställde sig ministrarna bakom förra veckans uppgörelse om en ny finanstillsyn på EU-nivå.