EU kan ej knäcka skatteparadisen

Det tog fjorton år innan länderna inom EU kunde enas kring det så kallade ”sparandedirektivet”. Förhoppningen var att den nya lagen skulle innebära att bland annat svenskar skulle få det mycket svårare att smita från skatten i Sverige genom att placera pengar i banker i utlandet.

Det är inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man låter sitt kapital beskattas i det land där den sparande är bosatt och tar upp det i sin deklaration. För att minska risken för skatteflykt har EU-politikerna bestämt att skatteverket i respektive EU-land ska få tillgång till information kring EU-medborgarnas ränteinkomster i banker och andra finansinstitut i andra EU-länder. Uppgifterna gäller banktransaktioner, uppgifter från värdepappershandel och bolagsbildningar.

För någon dag sedan fick Skatteverket i Sverige för första gången informationen. Enligt Anders Edlund, som är den som ansvarar för en del av informationen på Skatteverket, har hittills 34.000 uppgifter på svenskar, som har fått räntor på sina besparingar i andra länder, lämnats. Från Danmark har ytterligare 25.000 uppgifter lämnats men då finns information om både företag och personer.

– Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi ännu inte. Det jag kan se är att privatpersoner har fått räntor utomlands på mellan en euro till hundratusentals kronor. I höst kommer vi att gå igenom all information och då kommer vi även att titta igenom privatpersoners deklarationer där denna information bör ha tagits upp, säger Anders Edlund på Skatteverket.

Nära 1.000 miljarder kronor är en grov uppskattning som Svenskt Näringsliv gjort kring värdet på svenskarnas odeklarerade sparande i främst utlandet. Enligt Skatteverkets siffror från 2002 handlar det åtminstone om runt 300 miljarder kronor som placerar i utländska konton eller i värdepapper. Det skulle innebära att svenska staten går miste om runt 8 miljarder kronor varje år.

Det finns länder som är undantagna den regeln. Belgien, Luxemburg och Österrike ska istället för att lämna information ha en gemensam källskatt. 75 procent av den skatten skickas till respektive hemland. Källskatten kommer till en början att ligga på 15 procent. Successivt höjs den skatten till 20 procent år 2008 och sedan till 35 procent år 2011. Även vissa länder utanför EU som till exempel Schweiz, Monaco, Kanalöarna och Isle of man kommer också att göra källskatteavdrag. Effekten blir att det till och med blir billigare att placera pengar i Sverige, där skatt på kapital ligger på 30 procent, än till exempel i Luxemburg.

Trots att informationen kring räntorna alldeles nyligen nått respektive land så har några länder redan kritiserat direktivet.

Men många anser att direktivet är fullt av kryphål. Det skriver Financial Times. De första sex månaderna som lagen har gällt så har Schweiz fått in 100 miljoner euro i undanhållna pengar på sparat kapital. Luxemburg har fått in 48 miljoner euro under det andra halvåret av 2005, Belgien 9,7 miljoner euro och Liechtenstein 2,5 miljoner euro.

Nyheten är nedslående för länder som Tyskland som hoppats att direktivet skulle innebära att staten där skulle få in hundratals miljoner euro från skattesmitare. Tyskland hoppas på att få in 300 miljarder euro som försvunnit till skatteparadis.

– Vi har aldrig tidigare fått ta del av den här informationen. På det sättet är direktivet snarare ett steg i rätt riktning. Jag tror inte att vi i Sverige har haft några speciella förväntningar på hur mycket som kan komma Sverige genom den här förändringen. Det är svårt att förhindra personer att hitta kryphål om de vill smita från skatt. Jag tror att de flesta varit medvetna om att detta kan ske, säger Anders Edlund.

Något som visar att det fungerar att skriva avtal kring skatter är Sveriges egna avtal med Kanalöarna. För första gången har Sverige fått in skatt på nära 300.000 kronor från Kanalöarna, som kommer från svenskar med konton i landet. Då har Sverige fått 75 procent av skatten och Kanalöarna behållt resten.

Kryphålen har kommit till på grund av att en del av EU-medlemmarna velat behålla sin ställning som skatteparadis. En del kryphål har dessutom skapats på grund av att lagen blivit för vag efter att översättningar har gjorts.

Tjänstemän i Schweiz är exempelvis inte förvånade av siffrorna med tanke på att det finns en hel del investeringsmöjligheter som inte har inkluderats i lagen, uppger Financial Times.

Laszlo Kovacs, EU:s skattekommissionär menar att det är för tidigt ännu att se den fulla effekten av lagändringen.

– Kommissionen är medveten om effekterna av direktivet. Bland annat ska vi titta på definitionen av vad en investmentfond är, sa en talesman som arbetar med Laszlo Kovacs till Financial Times.

Sparandedirektivet handlar alltså bara om att uppgifter på räntor och inte realisationsvinster. Men det är något som man på Skatteverket tror att EU kommer att vilja se över i framtiden.

Samtidigt fortsätter arbetet kring en ökad öppenhet, även utanför EU. OECD arbetar hårt med att få alla världens skatteparadis att lämna ut uppgifter. Arbetet har pågått sedan slutet av 90-talet men tog fart ordentligt efter det som hände i New York den 11 september 2001.

OECD har en svart lista på de länder som vägrar att ge ut uppgifter. Den senaste tiden har antalet länder på den listan reducerats markant, då allt fler skatteparadis har förklarat sig villiga att skriva avtal om att lämna ut uppgifter. Från cirka 40 för några år sedan till fem i dag. Bland dem finns Monaco och Liechtenstein.