EU enigt om friare tjänstehandel

EU enigt om friare tjänstehandel

In i det sista, denna andra gång som EU-ländernas näringsministrar behandlade förslaget, stod en strid om arbetsrätten kontra fri rörlighet för tjänster. I ena lägret länder som Sverige och Danmark, i det andra flera av de nya medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa.

Men efter ett halvt dygns överläggningar och filande på texter var det bara Litauen som inte aktivt stödde kompromissen. Litauerna lade ned sin röst.

– Vi undvek en spricka mellan nya och gamla medlemsländer, sade mötesordföranden, Österrikes näringsminister Martin Bartenstein, på en presskonferens.

Han förutspår att kompromissen kommer att glida igenom EU-parlamentets andra och sista behandling av förslaget utan större problem. Ministrarnas politiska överenskommelse bygger nämligen till stor del på parlamentets ändringar av kommissionens ursprungliga förslag, det som en gång av kritikerna brännmärktes som den värsta nyliberala smörja som skådats.

– Bolkesteindirektivet var inget bra förslag, sade näringsminister Thomas Östros på en pressträff efter uppgörelsen.

Han hävdar att Sverige har stor del i att det, som Östros beskriver det, blev så bra till slut. Och att de delar försvann som, enligt den svenska regeringen och bundsförvanter i Tyskland, Frankrike och de nordiska länderna, hotade kollektivavtal och ordning på arbetsmarknaden.

– Det är en framgång för Sverige. Vi har en uppgörelse som skyddar vår arbetsmarknadsmodell och samtidigt öppnar för handel med tjänster över gränserna, sade Östros.

Om EU-parlamentet godtar ministrarnas förslag kan direktivet vara på plats i hela EU senast 2010, eftersom länderna enligt förslaget ska få tre år på sig att införa det i sin egen lagstiftning. Parlamentet väntas kunna ta sitt slutgiltiga beslut i december i år.

Direktivet ska riva hinder för företag som vill erbjuda sina tjänster andra länder än hemlandet. Thomas Östros tror att många svenska företag ska kunna dra nytta av det.

Men hinder kommer att finnas kvar, med medlemsländernas goda minne. Många samhällssektorer är undantagna, till exempel stora delar av den offentliga sektorn.

Borta sedan parlamentets första behandling är principen om att de regler som ska följas är reglerna i ett företags hemland. I stället talas det om en allmän princip om frihet att erbjuda tjänster över gränserna.

Direktivet ska inte inverka på arbetsrätt, kollektivavtal eller rätt till stridsåtgärder. Och medlemsländerna kan undanta sektorer eller tjänster på egen hand, och införa särregler för att hindra fri konkurrens med hänvisning till sådant som hälsa och säkerhet.

TT