“Ett globalt pris på koldioxid står högst på önskelistan”

Karl-Oskar Olming, chefsstrateg hållbarhet SEB

Hur kan finansbranschen bidra till klimatsmarta investeringar?
– Samhället står för omfattande investeringar för att ställa om till en så kallad low carbon economy och detta måste finansieras både genom lån och eget kapital. Genom att gemensamt definiera och förstå vad som är klimatsmarta investeringar och klimatrelaterade risker, både fysiska och omställningsrisker, kan finansbranschen både prissätta finansieringen bättre och skifta portföljen mot mer klimatsmarta investeringar. Det viktiga är att marknaden är överens om definitioner och benchmarks för att finansiella produkter ska kunna utvecklas på bred front.

Vad händer när fossilbubblan spricker, blir investeringar värdelösa?
– Olika verksamheter kommer påverkas på olika sätt över tid genom ökade fysiska risker och omställningsrisker som påverkas av både politik, teknologiskiften och preferenser bland konsumenter och företag. Ju bättre investerare blir på att prisa in dessa risker i prissättningen desto mer kommer vi troligtvis att få se andra värderingar av bolag i koldioxidintensiva sektorer. Den här förändringen har redan börjat, men lagar eller teknologiskiften kan komma att snabba på utvecklingen.

Vad skulle behövas för ökade klimatinvesteringar?
– Utmaningen idag är att effekten av hur människor och företag påverkar klimatet inte har fått ett pris. Ur det perspektivet skulle tex ett globalt pris på koldioxid och andra växthusgaser göra klimatsmarta investeringar ännu mer attraktiva och samtidigt begränsa en del koldioxidintensiv verksamhet. Tills det sker så är politiska beslut och lagar viktiga för att driva på utvecklingen, men det bör ske på så hög nivå som möjligt och det är därför COP24 i Katowice är så viktigt.

Carina Silberg, hållbarhetsansvarig Alecta

Hur kan finansbranschen bidra till klimatsmarta investeringar?
– Vi vill genom våra investeringar vara med och påverka och hjälpa bolagen att ställa om sina affärsmodeller och strategier, och driver på för ökad transparens. Bland annat är vi med i ett initiativ för att påverka de 100 största utsläpparna, som återfinns bland annat inom fordonsindustrin. Vi investerar en hel del i gröna obligationer, och jag tror att ju mognare den marknaden blir desto tydligare kommer de gröna obligationerna riktas till att finansiera omställningar av affärsmodeller.

Vad händer när fossilbubblan spricker, blir investeringar värdelösa?
– Ja, det finns anledning att vara orolig för det. Därför handlar det arbete som sker inom EU och på global nivå om att undvika att det ska bli en bubbla, för när den i så fall spricker får det konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Även om Alecta inte har oljebolag bland innehaven, påverkas andra bolag också sett till energianvändning eller genom att kundsegment och behov förändras, följdverkningarna skulle bli stora för samhällsekonomin om många bolag skulle slås ut. För att undvika en bubbla måste omställningen ske snabbt men kontrollerat, så att det inte blir en chockeffekt. Politisk förutsägbarhet är a och o.

Vad skulle behövas för ökade klimatinvesteringar?
– Fyra saker: Högst på listan står ett globalt pris på koldioxid, det skulle underlätta enormt för vår värdering och bolagens budgetering. För det andra behövs ökad tydlighet när de gäller ländernas energiplaner. För det tredje behöver vi en taxonomi för hållbarhet, det vill säga en klassificering av vad som bidrar till övergripande hållbarhetsmål. Ett sådant projekt pågår inom EU, och första etappen handlar om just klimatomställningen. För det fjärde behöver vi bättre data från bolagen när det gäller deras klimatpåverkan och de behöver beskriva hur de tänker kring olika scenarier.

Helena Mueller, medgrundare och arbetande styrelseordförande, Doconomy

Hur kan finansbranschen bidra till klimatsmarta investeringar?
– En stor och viktig del är att styra om pensionskapitalet så att det placeras i fossilfria bolag. Det svenska sparandet i energiproducerande bolag på världens börser, motsvarar ungefär 8 ton koldioxidutsläpp per person och år. Då är inte utsläppen från de fossila reserverna ens medräknade. Vi har 12 år på oss att flytta allt kapital från brunt till grönt. Banker och fondbolag behöver därför förenkla och vässa sin kommunikation kring de verkliga effekterna av en fondinvestering. Vi har traditionellt sett stirrat oss blinda på finansiell data. Det krävs utökad rapportering av de resultat som faktiskt uppnås också för människor och planeten, för att vi bättre ska kunna engagera och öka människors klimatsmarta sparande.

Vad händer när fossilbubblan spricker, blir investeringar värdelösa?
– Utvecklingstrenden är tydlig, fossila aktier har fallit kraftigt under flera år eftersom de på allvar utgör en av de största riskerna man som investerare kan ha. Fossila resurser brottas med motgångar och jag tror att vi alla förstår att på lite längre sikt finns inga värden att hämta där. Vi ska istället öka takten när det gäller olika typer av initiativ för förnybar energi där exempelvis Kina är ett föregångsland och vi andra måste följa efter.

Vad skulle behövas för ökade klimatinvesteringar?
– Vi ser trendbrott och en kraftig ökning av investeringar inom sol, vind och clean tech. Därtill behöver vi ett globalt pris på koldioxid och gemensamma riktlinjer för hur innehavet och resultatet från en investering kan presenteras för spararen. Här är EU:s kommande taxonomi för hållbar finansiering en viktig del. Fondspararen måste kunna jämföra fonder också ur klimat och hållbarhetssynpunkt och det är framför allt viktigt att kunna se och förstå resultatet av en investering, också ur klimat- och samhällssynpunkt. Politiken måste skapa effektiva ramverk, företagen måste förstå att detta är en affärsmöjlighet och ställa om från grunden och konsumenterna måste på allvar premiera det hållbara valet.

Karin Stenmar, hållbarhetschef Folksamgruppen

Hur kan finansbranschen bidra till klimatsmarta investeringar?
– Folksamgruppen har investerat över 25 miljarder hittills i förnybar energi och hållbar infrastruktur runt om i Sverige, men även globalt för att nå Agenda 2030-mål. Det gör oss till en av världens största investerare i gröna obligationer. Vi påverkar företagen vi äger genom att lyfta TCFD (Task force on climate related financial disclosure) i bolagsdialoger och -stämmor. Ett annat exempel är samarbetet med Climate Action 100+ där vi tillsammans med andra investerare påverkar företagen med störst klimatpåverkan i världen.

Vad händer när fossilbubblan spricker, blir investeringar värdelösa?

– Den risken finns, men vi arbetar för en kontrollerad omställning genom att påverka bolag vi är med och äger att själva ställa om till en fossilfri värld. Vi väljer även helt bort bolag och investerar exempelvis inte i bolag med mer än 30 procent av omsättningen från kol.

Vad skulle behövas för ökade klimatinvesteringar?

– Den inkommande regeringen behöver möjliggöra för oss att fortsatt kunna investera i gröna obligationer i kommunerna och göra infrastruktur till en egen kapitakravsklass så att vi kan stödja klimatomställningen i den kommande tjänstepensionsregleringen.
Om politikerna vill möjliggöra för pensionskapitalet att stödja klimatomställningen behöver besluten vara konsistenta och stödja investeringar i den omställning som behövs, exempelvis rörande elnäten som behöver uppgraderas för att klara elektrifiering och hantera mer förnybar el.
Det är bra att EU beslutat målet om noll nettoutsläpp till 2050 och som en del av EU-paketet En hållbar finansmarknad händer mycket; den så kallade taxonomiförordnigen skulle exempelvis på ett tydligare sätt ta hänsyn till institutionella investerares påverkansarbete inom aktiviteter som kan klassificeras som miljömässigt hållbara.