Ett bra val

Dagen efter valdagen är spekulationerna i full gång om hur regeringsbildningen ska ske, vilka ledamöter som får lämna riksdagen och vilka ministrar som sitter löst.

Indignationen och upprördheten över att Sverigedemokraterna tagit sig in i riksdagen är samtidigt stor. Det andas oro och besvikelse på många håll.

Personligen tycker jag svenska folket har gjort ett bra val. Det ska inte vara lätt att vara förtroendevald politiker med mandat att stifta lagar. Det är en ansvarsposition där ingen ska kunna luta sig tillbaka och bli bekväm.

Därför är det bra att Socialdemokraterna får agera oppositionsparti ännu en gång. Hade de återkommit i regeringsställning hade partiet kunnat släta över de politiska misstag som gjorts under många år.

Partiet måste lägga fram en lockande och trovärdig politik för framtiden. Om man vill bygga välfärdssamhället kring en gemensamt ägd offentlig sektor måste denna fyllas med livskraft och initiativförmåga. Man kan inte fortsätta driva hukande organisationer som väntar på nästa nedskärning eller privatisering.

Det lär krävas minst fyra år till innan Socialdemokraterna är klara med uppgiften att bygga en ny slagkraftig politisk plattform.

Men det är samtidigt bra att Alliansen inte får egen majoritet i riksdagen. Under de senaste fyra åren har kvartetten gått snabbt fram på flera områden och det är bra att de inte obehindrat kan gå vidare på samma sätt.

EU:s styrning av svensk lagstiftning i kombination med en majoritetsregering har krympt utrymmet för den politiska debatten i Sverige.

Moderaterna har lyckats mycket bra i valrörelsen men har också sluppit undan flera tuffa frågor om vilket samhälle partiet är på väg att skapa. Bakom valkampanjens retorik döljer sig en i många delar traditionell högerpolitik.

Ett välfärdssamhälle byggt på arbetslinjen, minskad skattebas och privata aktörer som axlar det offentligas roll är ett politiskt alternativ som lockat många väljare. Samtidigt vilar ansvaret tungt på Moderaterna att visa att det verkligen fungerar och att det finns en väg framåt även för de medborgare som hamnar i kläm när regelverk skärps och lönenivåer sänks.

I en kommande minoritetsregering får Fredrik Reinfeldt rent av bättre chanser att verkligen visa att han värnar om alla medborgares bästa.

Men är det då verkligen bra att Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen? Det finns givetvis många anledningar till varför det inte är det. Samtidigt kanske valframgången var en nödvändighet på en politisk spelplan där majoriteten samlats kring köttgrytorna i mitten utan att vilja dryfta de mer obekväma frågorna i samhället.

SD har plockat många enkla poänger på politiker som hävdar att Sverige är världsbäst på invandring och integration.

Med Sverigedemokaterna i Riksdagen kan vi heller inte längre blunda för att det finns främlingsfientliga tongångar i Sverige och många väljare som lockas av partiets aggressiva retorik.

Att tro att Sverige stått fritt från dylika krafter är naivt. Det är snarast förunderligt att SD, eller ett liknande parti, inte tagit sig in i riksdagen tidigare.

Nu måste SD bemötas med blanka vapen på den politiska spelplan de flesta hoppats att de inte skulle kunna ta sig in på.

Det är inte en angenäm och enkel uppgift men nödvändig. Återigen måste de mer etablerade partierna visa var de verkligen står och formulera en motkraft som är gångbar på riktigt. Det hade de inte behövt med SD utanför riksdagen.

Om man väljer den enkla vägen och börjar flörta med det mörka sidorna är det en katastrof men om SD:s riksdagsdebut kan innebära att vi ser ett livskraftigt försvar för ett fritt, tolerant och öppet samhälle är SD bara att välkomna.

Mindre än 24 timmar efter det att vallokalerna stängde går debattens vågor höga och dramatiken är uppskruvad maximalt. Det är precis så som politiken ska vara.

Osäkerheten föder kreativa och nya vägar framåt. Fadda argument skrotas eller slipas till större klarhet. Maktpositioner utmanas och ingen kan ta sin plats för given. Diskussionerna i slutna rum flyttas ut i offentligheten.

Se där en vital och levande demokrati som gärna får fortsätta på samma sätt de kommande fyra åren. Och det bästa av allt – det var svenska folket som gjorde valet.