EQT-toppar nosar på ny aktieförsäljning

I september blir det tillåtet för EQT:s högsta chefer att sälja cirka 87 miljoner aktier, motsvarande 7 procent av bolaget. Enligt vad DI erfar har EQT under en tid bearbetat marknaden inför en möjlig försäljning av aktier.

Grundaren Conni Jonsson kan sälja aktier för 1,8 miljarder kronor och vd Christian Sinding för drygt 1 miljard kronor, enligt DI:s beräkningar.

Försäljning av aktier sker i så fall två år efter att EQT modifierade inlåsningsavtalet från börsnoteringen 2019. Inför EQT:s notering lovade bolagets partners att inte sälja några aktier före september 2022, men EQT överraskade aktiemarknaden med att förändra avtalet ett år tidigare.

Ett 60-tal partners sålde aktier för drygt 23 miljarder kronor den 7 september 2021. Conni Jonsson sålde aktier för närmare 2 miljarder kronor, Christian Sinding för drygt 1 miljard kronor.

Det var efter Nordeas rekommendation om att dumpa EQT-aktien som bolagets frontfigurer oväntat sålde aktier för 23 miljarder kronor. Det var något som retade bland andra sparprofilen Joakim Bornold.

– Det är klart att det inte inger förtroende, men jag tror inte de bryr sig helt enkelt. Timingen handlar helt enkelt om att aktien rusat som en raket och man har blivit väldigt sugen på att säkra hem en stor vinst, sa Joakim Bornold, då sparekonom på Söderberg & Partners, till Realtid den 9 september 2021.

Finansinspektionen öppnade den 24 september 2021 en utredning mot EQT för misstänkta överträdelser av marknadsmissbruksförordningen (Mar) i samband med det uppskjutna offentliggörandet av insiderinformation.

Ett par månader senare, i december, hade FI kommit fram till att det begicks flera regelöverträdelser i samband med att aktier såldes i riskkapitalbolaget. Det var Finansinspektionens preliminära slutsats.

I september hösten 2022 skrev FI ändå av ärendet. Utredningen hade mynnat ut i vissa iakttagelser när det gällde insiderförteckningen vilka Finansinspektionen bedömde som brister enligt artikel 18. Med hänsyn till bristernas karaktär tyckte inte myndigheten att det fanns anledning att vidta ytterligare åtgärder med anledning av utredningen.