"En alldeles för besvärlig lagstiftning"

Varför är det så svårt att fälla för insiderbrott? Det är en av frågeställningarna som tas upp under årets Svensk Juriststämma som pågår just nu i Stockholm.

Under onsdagsmorgonen möttes tre erfarna aktörer för att debattera om detta ämne – rådmannen Christer Thornefors, advokaten Hans Strandberg och EBM:s chefsåklagare Martin Tidén.

Först ut att presentera sig var rådmannen Christer Thornefors vid Stockholms tingsrätt som bland annat var domaren i det uppmärksammade Cevian-målet där bland annat huvudmännen Andreas Hofmann och Ossian Hellers friades från en rad åtalspunkter gällande insiderbrott.

Han startar med rada upp tre kända insidermål som rätten har att titta på. Det så kallade Tivox-målet som nådde Högsta domstolen och är därmed ett praxis-mål. Biacore avgjordes i hovrätten och nu senast Cevian-målet som avgjordes i tingsrätten.

Christer Thornefors talar om en teknisk lagstiftning där åklagaren inte kan komma med indicier, vilket kan förekomma under andra brottmål såsom narkotikabrott.

Setterwall-advokaten Anders Ackebo som också har stor erfarenhet kring insiderhandel efter sin tid som noterings- och övervakningschef vid OMX-börsen är dagens moderator. Han hänvisar till det så kallade Cevian-målet och ställer frågan om rätten möjligtvis kan påverkas av att de åtalade är väl förberedda med avancerade power-point-presentationer.

– Nej, men det problematiska är åklagarnas sakframställningar. Jag ska inte vara för kritisk, men i vissa mål använder man en skattepromemoria istället för att utarbeta en egen sakframställan där man läser från understrukna rader här och där. Det blir inte så bra och professionellt.

Han poängterar att åklagarens roll är att berätta en historia som ska leda fram till en fällande dom. Det går inte att sätta sig i rättssalen med förundersökningen och inte vara förberedd, resonerar han.

– I det här insidermålet där Hans Strandberg var försvarare var man oerhört professionella på försvararsidan och överglänste åklagaren, fortsätter Christer Thornefors.

Hans Strandberg som försvarade Andreas Hofmann i det så kallade Cevian-målet rycker in och förklarar att ”man vinner inte ett mål på en power-point-presentation”.

– Det gäller att ge domstolen krokarna som de ska hänga upp våra argument på. Det är det som hela försvaret går ut på men sedan kanske de säger att Strandberg har fel men det är en annan sak, säger han.

Han berömmer samtidigt ordförandena i Stockholms tingsrätt och menar att de är mycket kunniga men poängterar att dessa inte är ensamma i sina beslut. Det gäller att övertyga nämndemännen också.

Moderator Anders Ackebo bollar över frågan till finansmarknadskammarens nye chefsåklagare Martin Tidén för att få svara på Christer Thornefors kritik.

– Det är ett av fokuset vi nu har. Vi kommer att anställa en person med specialistkompetens när det gäller presentationer, säger han.

Han poängterar att EBM insett efter Cevian-målet att detta är et åtgärd som måste göras.

– Att framförallt domstolen får ett bättre underlag att göra sina bedömning oavsett om det blir en frikännande dom eller en fällande.

En annan fråga som tas upp under debatten är att det är vanligt att åtalade väljer att inte tala med åklagaren under förundersökningen. Ämnet tas först upp av Martin Tidén men även Hans Strandberg känner igen detta – även från Cevian-målet.

– Där gavs det i och för sig vissa berättelser men jag kan medge att det inte alls var så tydliga eller detaljerade som de senare var i rätten. Men att helt vägra yttra sig, det har jag nog aldrig varit med om.

Under en mycket kort stund diskuteras även razzian på Vinge som blev hårt kritiserat av Advokatsamfundets Anne Ramberg.

– Om vi ska göra en husrannsakan på en advokatbyrå så måste vi gå till en domstol. I det här fallet förhöll det sig så att vi dessutom gick till en domstol vid två tillfällen för att få detta beslut, säger Martin Tidén.

Husrannsakan behandlades inte mer än på detta vis utan leddes in till ämnet kring bevisfrågor.

– Jag tror att om man ska framgång som åklagare och polis så måste man ha mer handgripligen. Telefonavlyssningen är ju otroligt viktig att ni får den säkrad, säger Hans Strandberg.

För att EBM ska få tillstånd till telefonavlyssning krävs dock en misstanke om brott som ger mer än två års fängelse.

Hans Strandberg pekar även på att polisen i dag kan få ut hur mycket som helst från datorer även om dessa skulle vara trasiga.

Under sin tidigare presentation pekar Martin Tidén även på att EBM ska fokusera på att öka användningen av tvångsmedel.

– Innan någon går igång här inne så vill jag säga att allting som jag säger här är utifrån tillämpningen av regelverk.

– Jag vet vet att för att bevisa ett kvalificerat ekobrott så måste man i många fall besluta om husrannsakan, ta handlingar och datorer i beslag. Man måste också frihetsberöva misstänkta för att inte han eller hon förstör bevisning. Så är det.

Han poängterar att EBM inte särbehandlar vissa personer eller branscher.

Martin Tidén drar en historia om en man som tar upp en godisbit från en skål, suger på godisbiten och därefter lägger tillbaka denna. Mannen i historien skakar om godisskålen och bjuder sällskapet runtomkring men ingen vill smaka en godis från skålen.

– Ingen vill handla på en oren marknad, säger Martin Tidén och citerar historien till Mårten Knuts som nyligen utredde den svenska insiderlagstiftningen.

Hans Strandberg från advokatbyrån Nordia inleder sin presentation med att poängtera att det alltid ska vara svårt att fälla någon och det gäller alla mål, inte särskilt för insiderbrott.

Han ger även en känga till EBM och menar att myndigheten väcker åtal på för lösa grunder.

– Ja, det kan ju inte finnas något annat skäl eftersom det ogillas, säger han.

Ett skratt brister ut i rummet, och han fortsätter:

– Som advokat vill jag också se bovar dömda naturligtvis, alla utom mina egna klienter.

Hans Strandberg blir därefter lite mer allvarlig:

– Bekymret är att man satt en alldeles för besvärlig lagstiftning i händerna på er. Det är det som gör detta nästan omöjligt. Det som är hemskt är att detta berördes redan i marknadsmissbruksutredningen – att detta är en besvärlig fråga. Där kom man fram till att man inte har några svar egentligen.

Hans Strandberg ställer den retoriska frågan: varför väcker man ett åtal när bevisningen inte håller? Han svarar själv:

– Jag vill påstå att det är en väldig press på åklagarsidan. Det är väldigt medialt, ett stort tryck från politiker och ett stort tryck på internationell nivå från EU som trycker på. Det är anledningen till att det är så svårt att fälla.

Förutom bevisfrågorna finns det även en del rättsfrågor som är intressanta när det gäller insider målen uppger Hans Strandberg. En stor fråga som bland annat var upp i Cevian-målet var åklagaren ansåg att en del analyser gjorda av analytiker kunde vara insiderinformation.

Christer Thornefors påpekar att domstolen underkände detta men klargör att det inte var helt lätt att komma fram till detta.

Hans Strandberg menar dock att om man hade dömt tvärtom hade analytiker på fondkommissionärsfirmor gjort sig skyldiga till insiderbrott varje gång man skickade ut analyser till prioriterade kunder.

Hans Strandberg tar även upp en annan rättsfråga som han anser är intressant i detta område. Det faktum att någon stor aktör ska köpa aktier utgör också insiderinformation. Personen som köper begår inget brott men den som handlar på informationen begår ett brott. Hans Strandberg menar att det finns en del tillfällen där lagstiftaren tänker fel och där man måste tänka om för att få klarare rekvisit, resonerar han.