Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne går i år till Edmund Phelps, verksam i USA. Prissumman är tio miljoner kronor. Phelps får priset för sin "analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik" enligt Vetenskapsakademiens motivering.
Ekonomipriset till amerikan
Hans arbeten har ökat förståelsen av sambandet mellan kort- och långsiktiga effekter av ekonomisk politik. Bidragen har haft avgörande betydelse för både forskning och politik, skriver akademien vidare.
Phelps är 73 år gammal och verksam vid Colombia University i New York, USA.
Phelps formulerade hypotesen om den ”förväntningsutvidgade Phillipskurvan”. Enligt den beror inflationen både på arbetslösheten och inflationsförväntningarna. Han kunde därmed visa hur dagens politik bestämmer förutsättningarna för den framtida stabiliseringspolitiken, skriver akademien.
Pristagaren har gett viktiga bidrag till förståelsen om hur inflation och arbetslöshet bör vägas mot varandra. ”Han har betonat att det inte bara är frågan om sparande och kapitalbildning, utan också balansen mellan inflation och arbetslöshet, i grunden gäller hur välfärd ska fördelas över tiden”, enligt akademien.
Phelps analyser har enligt aklademien fått stor betydelse för såväl nationalekonomisk teori som makroekonomisk politik.
Phelps analyser klargjorde också de begränsningar som politiken arbetar inom och som man tidigare inte varit tillräckligt medveten om. Följden har blivit att makroekonomisk politik förs på ett helt annat sätt än tidigare, enligt akademiens motivering.
Hans studier har bland annat lett till att centralbankerna i dag baserar sina räntebeslut på andra grunder än tidigare.
Ett annat område som Phelps sysslat med är avvägningen mellan välfärd vid olika tidpunkter. Genom att satsa på investeringar i både fysiskt kapital och i humankapital kan dagens generation öka välfärden för kommande generationer. Phelps har klarlagt vilka fördelningskonflikter mellan generationerna som kan uppkomma.
TT
